Das Lesen XIV: Jolo

Det blåser bister kallt ute trots att kvicksilvret klättrat uppåt. Däremot lyser vårsolen in genom fönstret, vilket uppmärksammat mig på att det nog är dags att städa litet...

Då fick jag plötsligt syn på den här bokserien i bokhyllan.

Den gavs ursprungligen ut 1960-67. Sedan dog ju Jolo 1974 - och på bokrean följande år hade Svenska Bokhandlarföreningen tryckt upp en ny upplaga - som vi då köpte.

MEN

1974 dog också mamma Eva och vårt hembiträdes mor*, samtidigt som vår yngste fyllde 10.

1975 var det år då BÅDA föräldrarna  började jobba heltid.

Vi beslöt att avstå från ny hemhjälp - grabbarna fick klara sig själva några timmar efter skoltid.

MEN

Det innebar ju också att marktjänsterna tog så mycket tid och kraft i anspråk - särskilt sedan vi börjat orientera 1977 - att  ingen tid till Das Lesen  kunde disponeras förrän den siste sonen lämnat föräldratjället 1981!

* Vårt hembiträde "fru Lindberg" bestämde sig för att säga upp sig eftersom hon måste sköta sin gamle far i Landskrona...

Men nu dök de ju lägligt upp!

Jag trodde det var den här boken av Jolo som stod näst i tur!

Det är en bok som 2003 utgavs av Jolosällskapet och

som står redo för eventuell Köpenhamnsresa med diverse barnbarn!

Objets d´art

2009 hade vi Månadens växt
2010 Månadens sten
 
I båda fallen utsågs vinnarna genom läsekretsens omröstning. Innevarande 2011 har jag avviserat att jag kommer att presentera s.k. objets d´art, dvs artefakter i naturen, först lanserat av DADA , som utnämnes till konst.

Till min förvåning får jag ju in första världskriget även här!:
Dada var en konstnärligt individuell protest mot det samhälle som frambringat första världskriget. Eftersom man ansåg att konsten rättfärdigade detta förljugna samhälle var det en självklarhet att man måste attackera detta samhälle.

Mest berömd är ju Duchamp´s urinoir.

Jag har emellertid tänkt koncentrera mig på NATURfenomen-föremål.
OCH
förbehåller mig rätten att enväldigt utse månadskandidaterna.
SEDAN
kan vi ju ha en omröstning till jul vilken företeelse som blir ÅRETs vinnare!

Vi är ju redan i slutet av februari.

MEN

foto Gustav Bergman

Alla de fantastiska formationer och skönhetsupplevelser som isläggningen givit oss får duga som representanter för januari och februari!

Axel Munthe 6:Victoria

Jag läser och läser ...
Och sedan när jag skall berätta vad jag läst - måste jag ju läsa om -
Och då upptäcker jag ju helt nya fakta i det redan lästa...
Det gäller ju i synnerhet "En osalig ande"

MEN

Det beror inte bara på att jag läst slarvigt utan att jag genom av en tillfällighet upptäckt en av mig helt försummad EPOK:   Europa mellan 1870-1914!

Jag har ju parallellt med En osalig ande läst Sveriges stadsministrar 1905 till dags dato och nu senast
första delen av Arthur Rubinsteins memoarer och upptäcker då att det de skildrar är En förlorad värld 
nämligen det gemensamma rum som den europeiska aristokratin hade skapat åt sig och som slogs i spillror av första världskriget!

Nu när dessutom arabvärlden, åtminstone i NordAfrika, upplever paroxysmer av förändring tycker jag mig se paralleller till 1917-18 och 1989-90!

Som inledning fortsätter jag därför att redovisa nästa avsnitt i Axel Munthes biografi ss 273-302: Kronprinsessan

 Vi lämnade Axel december 1892 då det från svenska hovet gjordes en förfrågan till Sveriges ambassadör i Rom huruvida Axel Munthe kunde vara lämplig som medicinsk kompetens att övervaka kronprinsessan Victoria under en planerad vistelse i bl.a. Venedig våren 1893.
Svaret blev ju jakande och resan blev av.
Det blev också inledningen på en livslång både professionell och personlig relation. Den avslutades först 4 april 1930 då DROTTNING Victoria avled i Rom:

Jag citerar Bengt J.:


Sveriges-Norges kronprinsessa Victoria, som i december 1892 bad Axel att vara hennes läkare under Italienvistelsen var född 1862 som prinsessa av Baden. Blott nitton år gammal förenades hon 1881 med Sveriges och Norges arvfurste kronprins Gustaf i ett äktenskap som dynastiskt var var mycket fördelaktigt för Sverige. Victorias far, storhertig Friedrich av Baden (1826-1907), hade nämligen en svensk mor, Gustav IV Adolfs dotter Sophia Wilhelmina, vilket innebar att Victoria var släkt i rakt nedstigande led med en svensk kung. Tanken var att hon genom giftermålet skulle inympa litet Vasablod i den unga Bernadottedynastins ådror och därigenom skänka den större historisk legitimitet. På mödernet tillhörde Viktoria en av Europas ledande furstefamiljer: hennes mor, storhertiginnan Luise, var dotter till kejsar Wilhelm I av Tyskland och syster till kejsar Friedrich III (vars hustru Victoria Axel räddade undan hennes tyska landsmän i skissen "Politiska agitationer på Capri.)
------
Munthe hade redan före mötet med Victoria en enastående position inom Romsocieteten, men sedan hon kommit i hans vård - och han under hennes beskydd - tog karriären ett kvalitativt språng. Redan under Victorias första Romvistelse efter kärleksförklaringen i Venedig kunde Bildt konstatera att Munthe var "mer i smöret än någonsin.

LÄS den spännande fortsättningen!

Vad är kemi?

Ja, enligt Allers-Familjejournals 36te handbok :

" Ordet kemi härstammar med all sannolikhet från det grekiska ordet kymeia, som betyder blandning.

Men det finns också en annan härledning, nämligen av ordet chemi, som de gamla egyptierna använde om sitt land, och som betyder det dolda."

Så inleds ett av de fyra häften som fanns i de diversehögar ur kvarlåtenskapen som skickades till den gamle i samband med hans farmors död .

De övriga är
nr 14  (1920)  Världens 7x7 underverk

nr 48               Om flygning och luftsegling

slutligen
nr 70              Sången

Vid en genombläddring finner jag att man går väldigt grundligt till väga:

sid 5-13  Kemin i äldre tider  behandlar Aristoteles´ vätskelära och de fyra elementen, alkemi och guldmakare och slutar med Scheele och upptäckten av syre.

sid 14-26 Den moderna kemin  börjar med Lavoisier går via Berzelius till Pasteur.

sid 27-32   Något om de viktigaste grundämnena

sid 33 -46  Kemin och det dagliga livet   har ett avsnitt betitlat "Människans lycka beror av salpeter".

Undrande bläddrade jag fram:
År 1793 utsändes en kungörelse från franska nationalkonventet vari det hette:
" Borgare i hela mänsklighetens namn vars lycka beror av salpeter besvärja vi Eder att visa Eder fosterlandskärlek genom att insamla detta ämne till sista atomen"
Detta låter ju egendomligt men det förhöll sig så, att Frankrike hade användning för all salpeter, som kunde anskaffas, då Frankrike under den stora revolutionen stod ensamt mot hela världen. Krut består nämligen som bekant av svavel, kol och salpeter.

I övrigt handlade detta avsnitt om gödningsämnen, tjära, tändstickor, sprängämnen öl, parfym, och papper.

LÄS den spännande fortsättningen!

Hyllinge as usual...

Det är ju tradition att veteranerna är i Hyllinge vecka 8 - så även i år.

MEN

I år glömde jag ta med mig kameran ut i "skogen"

Det gör dock ingenting för terrängen är ju redovisad tidigare
VISSERLIGEN

var denna kontrollpunkt uppfräschad och
vädret annorlunda jfr med i fjor.
MEN
Jag passade i stället på att fotografera oss vid eftersitsen extra noggrant:

Rune underhöll oss som alltid med folklore
Denna gång om Olsategel och Persategel

Se HD:

Hur skiljer man på Olsa- och Persategel?

Svaret är att det gula teglet är Olsategel och den röda Persategel.

Tegelstenarna är uppkallade efter konsulerna Petter Olsson som ägde Rögle tegelbruk och Nils Persson som var innehavare av Helsingborgs ångtegelbruk.

I väntan

Klicka på bilderna för lätt förstoring!
Även om vi nu har en rejäl köldperiod med -10° nattetid, så märks det att våren är på väg.

Om inte annat när det gäller LJUSET!

Även änderna börjar se hoppfulla ut!

De formerar sig par om par...

OCH

hanarna börjar kråma sig

Mina unga år

F ör ett år sedan fick jag låna två volymer av Arthur Rubinsteins memoarer=900 sidor.

Böckerna har legat uppfordrande på "the coffeetable" i stora rummet.

MEN

När jag började lägga Turnerpusslet var jag tvungen att flytta dem 
och

Aktuellt pusselstatus

Nu har jag läst första delen:

MINA UNGA ÅR

Most people ask for happiness on condition. Happiness can only be felt if you don't set any condition.
Arthur Rubinstein 

* 28/1 1886 i Łódź  †20/12 1882 i Geneve

In 1900 at age thirteen, he made his debut with the Berlin Philharmonic, followed by appearances in Germany and Poland and further study with Karl Heinrich Barth (an associate of Liszt, von Bülow, Joachim and Brahms; Barth also taught Wilhelm Kempff). As a student of Barth, Rubinstein inherited a renowned pedagogical lineage: Barth was himself a pupil of Liszt, who had been taught by Czerny, who had in turn been a pupil of Beethoven.

Klick på bilden för att läsa texten
Recension följer i kommande Das LESEN XIV!

Italienskt

Som framgår av blogg var det släktlunch i Hjärup i lördags. Med anledning av att en av deltagarna stod i begrepp att föjande dag åka till Florens valde jag att bläddra fram litet piatti di stagione ur

där jag ju tidigare tidigare berättat om en mångårig favorit

Egentligen blev det ju misslyckat

EFTERSOM

det visade sig att vederbörande inte tål paprika!

MEN

Klicka på bilden för förstoring så receptet går att läsa.
I stället för färska tomater tog jag en burk krossade tomater! 

SLUTET gott allting gott...

Övriga lunchgäster gillade nyheten utomordentligt väl!

Så den kommer att införlivas med "husmanskosten".

PS: Den nedre rätten på bilden är en annan favorit, Pesce in carpione,  ett lombardiskt sätt att anrätta fisk, som kommer att redovisas vad det lider.

Lunchtillbud

Vi samlades till en stilla lunch i Hjärup

fjärran från världens larm...

NÄR

Lina far i golvet med ett väldigt brak!

När man minst anar det är olyckan framme!

Inga större kroppsskador kunde dock noteras, utan madaro kunde åter etableras!

Fixat

Nu har vi riktigt tradig vinter. Dag efter dag är det minusgrader, mulet och kuling. Töperioden i januari gjorde ju att det skyddande snötäcket för vegetationen har smält - sämsta tänkbara februariväder således!

MEN

För att tänka positivt kan jag meddela att taket reparerats.

Läs först här

Med hjälp av medförd nek har vår käre takläggare fyllt i mistorna

I blåsten slog resterna ut i en vacker blomma:

Dessutom fick jag stålband för att förhindra fortsatt nerrasning nästa orkan!

Berlin 1922

Föreläsningen om Berlin fick mig att minnas min faders berättelse om sin tid därstädes 1920-23.
Han tjänstgjorde ju som ingenjör (han brukade skämta när det skulle stavas = Ingentinggör...) på Siemens und Halske

MEN

Det han var mest stolt över var  sin sportkarriär. Han tävlade i Berlin för Sportsclub Charlottenburg. Han var ju mycket mångsidig - sprang och hoppade  det mesta.Det oftast  berättade minnet var när han fick åka till Budapest och tävla mot Europamästaren på 400 m häck.

Min fader längst till höger - jag tror han vann...
Jag har ingen bild där han hoppar häck med klubbdräkten för

Sportsclub Charlottenburg

MEN

väl ett foto från Berlin 1922 där han är i boxningstagen!

The Brown Bomber

1946-49 var  ju  Joe Louis väldigt omtalad och i samband med dennes matcher

brukade pappa Calle stolt berätta att han hade haft tillfälle att tjänstgöra som sparringpartner åt Samson-Körner:

 Paul Samson Körner

också en ingenjör!

En afton i Föreläsningsföreninga´

 I tisdags var det dags för säsongstart i Föreläsningsföreninga´. I god tid hade en förväntansfull församling infunnit sig.

MEN

 Gruppen där framme tycktes ha problem...

Föredragshållaren Folke Schimansky hade medfört ett kit med dator och enhet med digitala bilder

MEN

Trots all framkallad expertis (på PC varför jag passade) kunde man inte få enheten att kommunicera med Hemgårdens elektronikanläggning...

Vi väntade tåligt i närmre 20 minuter.

Slutligen gav man upp

OCH

Vi erhöll en riktigt gammaldags muntlig framställning om Berlin från 1237 till dags dato
Genom min faders nostalgiska berättelser om sin tid i Berlin 1920-23

 har jag ju en svag punkt för denna stad.
VARFÖR
jag inköpte boken. Det visade sig vid närmre samtal med författaren att även hans fader hade arbetat för Siemens und Halske!

Access till Axess!

Jag har tidigare hänfört berättat om njutningar som AxessTV består sina prenumeranter.
Emellanåt när vädret är föga inbjudande brukar jag zappa in och blir ofta rikligt belönad:
Så till exempel häromveckan

Joyce i Trieste

En TV-föreläsning av Joyce-specialisten professor Renzo Crivelli. 1904 kommer James Joyce från Dublin till österrikiska Trieste. Med sig har han Nora, en servitris han just träffat, som inte ens vet målet för resan när de ger sig av. Det är i Trieste han skriver Dublinbor och Ulysses.

OCH IGÅR

Schmidt en rastlös pensionär

När Helmuth Schmidt var förbundskansler 1974-1982 var jag helt fokuserad på barn, yrkesarbete, trädgård och orientering - gick således direkt från Adenauer till Kohl ....

SÅ
Nu kan ni som inte har access till Axess-TV  också se programmen på Axessplay!
I sanning en renässanspersonlighet!

Karln röker som en skorsten - men har lyckats bli 92 år!

Det kommer två avsnitt till...

Vattenståndsminimum

I morse (14/2) i sjörapporten varnade de för lågt vattenstånd i Norra Öresund.

Jag kunde inte motstå - även om det blåste 12 sek/m och var -3 - att inspektera.

Jämfört med den 5/2 var det ju rejäl skillnad!

Framför allt märktes det på stenarna.

2011 blir det ju inte någon "Månadens sten"

UTAN

Jag har valt ut tre stenar som jag kommer att bevaka särskilt

SOM

1. ÅRTAstenen som den 14/2 kunde studeras i hela sin volym

JFR

22/11 2010

Alla hjärtans dag

Så här på  Alla hjärtans dag  kan kan vi njuta av ännu en love-song av Robert Burns!

The Lea-Rig
1.
When o'er the hill the eastern star
Tells bughtin time is near, my jo,
And owsen frae the furrow'd field
Return sae dowf and weary, O,
Down by the burn, where scented birks
Wi' dew are hangin clear, my jo,
I'll meet thee on the lea-rig,
My ain kind dearie, O.
2.
At midnight hour in mirkest glen
I'd rove, and ne'er be eerie, O,
If thro' that glen I gaed to thee,
My ain kind dearie, O!
Altho' the night were ne'er sae wild,
And I were ne'er sae weary, O,
I'll meet thee on the lea-rig,
My ain kind dearie, O.
3.
The hunter lo'es the morning sun
To rouse the mountain deer, my jo;
At noon the fisher takes the glen
Adown the burn to steer, my jo:
Gie me the hour o' gloamin grey -
It maks my heart sae cheery, O,
To meet thee on the lea-rig,
My ain kind dearie, O.