lördag, december 31, 2011

Ilja Repin

 Jag har berättat om min fars stora konstintresse. Vi hade ju inte råd att resa till Mallorca eller ens Stockholm - vi åkte till Köpenhamn och gick på Statens Museum for Kunst, åt smörrebröd och avslutade på Tivoli innan vi tog tåget hem igen.
Detta sätt att umgås har ju, nu när jag har merparten av barnbarnen i Mälardalen och den yngste är 9 år, blivit  en modell för mina Stockholmsbesök

När jag tidigt i höstas började planera  årets julvistelse blev jag hänryckt när jag upptäckte att Nationalmuseums vinterutställning innebar att jag för första gången i livet hade chansen att se tavlor av Ilja Repin.

Plötsligt hör jag i andanom min far entusiastiskt beskriva sin beundran för denne konstnär  - det är 40-tal, jag är 12-13 år.
Det är ju efterkrigstid och Stalin  är i färd med att bemäktiga sig Öst-Europa så att komma till    St Petersburg  Leningrad är ju otänkbart!

Så det bestämdes att årets museibesök återigen skulle bli Nationalmuseum.
Sedan började jag fundera:
Hur var det? 
Hade jag inte sett en bok om Ilja Repin i faderns kvarlämnade bibliotek

Jovisst!
På försättsbladet står med min moders prydligaste stil:
Till Calle Julen 1942 från EVA
Boken är tryckt 1942 i Tammerfors,
heter rätt och slätt
ILJA Repin
En konstnär från Ukraina
Författare är TITO Colliander

Läs den spännande fortsättningen!
PS: Gott NYTT ÅR! den blyga

Etiketter: ,

fredag, december 30, 2011

I väntan på bättre tider...

 Klicka gärna på bilderna för viss förstoring !
Efter en artikel i SvD som redovisade att man kommit underfund med att fysiskt aktiva åldringar har en 50-årings pigghet i immunsystemet, är jag mån om daglig motion. För närvarande är det dock litet knepigt att hitta tidpunkten för denna verksamhet:
 -  det är ju bara sex timmars äkta dagsljus
 -  det regnar 
 -  det blåser minst kuling, var och varannan dag stormbyar.
 MEN
Mina bekymmer är ju negligerbara jämfört med fåglarnas
De har flytt in i den lilla vik som finns att tillgå
 när revet står under vatten.
Frågan är om det var så mycket bättre ifjor?
Det blåste ju föga
OCH
En hel  del fåglar hade funnit för gott att i god tid uppsöka kontinenten 

Etiketter: , , ,

torsdag, december 29, 2011

Adventslunch 2

ELLER

snarare
Advents- KAFFE  (jag drack vin...)

(äntligen blir det plats att rapportera fortsättningen på släktmötet 18/12 )
Väl framme vid vårt mål, nämligen 
Nationalmuseum
stärkte vi oss med en fika
inför
Peredvizjniki

Följ den spännande fortsättningen 

Etiketter: , ,

onsdag, december 28, 2011

Växlande väderlek....

27/12 -10  kl  13.07 -7°
27/12 -11 kl 12.23 +7°

Man kan även notera att kryptallen som skymmer Lekhyttan 2010 har 
på grund av vissenhet avverkats...
Bilden från 15/10 -11

14° varmare - det blir många sköna kronor som jag slipper satsa på uppvärmning...

Etiketter: ,

tisdag, december 27, 2011

Annandagsmingel

Igår avåts den femtionde av mig tillredda kalkonen.
Sedan hade vi mysigt Beisammensein.
Motsvarande stund 2004 fick vi de första rapporterna om tsunamin
I år var det Norrland och norra Svealand som drabbats av snöstorm, nerfallna trän och strömlöshet med inställda tåg som följd.
Vi hade hur mysigt som helst!
Inte går det åt så mycket elektricitet heller,  +9°!

Etiketter: , ,

måndag, december 26, 2011

Statsminister 16:Olof Palme

December har ju varit fyllt av upplevelser som måste rapporteras - det har blivit dålig plats för recenserande av mitt läsande - som dock tack vare vintermörkret varit ansenligt.

Men nu tack vare juldagsfriden tar jag tillfället!:

7 december skrev jag en kommentar till recensionen om Tage Erlander:

Till skillnad från den om Palme, som jag just läser, finns det ännu mer om just Tages tid som statsminister, om hur omsorgsfull, lyssnade, samtidigt till slut beslutsam han var. Hur hans mål var hela SVENSKA folkets VÄL, och inte enbart hans egen eller partiets ära och välgång!
DVS
Vi har ju nu kommit till statsministrar vars verksamhet jag som vuxen varit"utsatt för" och därför mest är intresserad av deras personliga biografi och bevekelsegrunder. Det gäller ju i ännu högre grad om Palme. 
Redan i Erlanderbiografin finns mycket berättat om hur Palme blev dennes högra hand.
1953 anställes Olof Palme i statsrådsberedningen.
- Det Sverige TE lämnade över till  efterträdaren Olof Palme 1969 var ett helt annat Sverige än det han fick ansvar för när han tillträdde som statsminister oktober 1946.
Största betydelsen för Erlander var att Palme stimulerade hans tankeverksamhet. Palme hade en intellektuell skärpa som sporrade honom. Han var språkkunnig och kunde umgås med engelsmän, fransmän och tyskar på ett sätt som Erlanders värmländska inte medgav.
----
Olof Ruin har träffande beskrivit förhållandet mellan den gamle och den unge:
"Tage Erlander och Olof Palme blev oskiljaktiga. De blommade i varandras sällskap"

När Tage blev tillfrågad om sin tankar om sin efterträdare lär han ha sagt:
(Tages värmländska humor förnekade sig aldrig!)
 Palme? Nja, han är alldeles för begåvad för att passa som statsminister!
 Mycket av det utrikiska kontaktarbetet överlämnade TE tidigt till Palme

Biograf för denna, den sextonde delen i serien, om Palme är Klas Eklund  som ju var en nära medarbetare till OP i egenskap av  sakkunnig i Finansdepartementet 1982-84 och 1989-90 samt i Statsrådsberedningen 1984-87, planeringschef i Finansdepartementet 1987-88

KE gör också i sitt förord en reservation:
" Författaren sitter visserligen på unik information, men det är inte helt enkelt att skilja egna iakttagelser från den historiska klarsynthet som bör vara biografens strävan. 


Dessutom:
Många unga socialdemokrater har vittnat om hur Olof Palme under de här åren (från 1955 då han blev förbundsstudieledare i SSU) så gott som överallt väckte entusiasm med sin slagfärdighet och öppenhet. Han lyckades som ingen annan knyta samman dagspolitiken med ideologi och framstegsoptimism. Han eggade med visioner om ett framtida bättre samhälle - och hur SSU:arna hade ett avgörande ansvar för att bygga upp det. Snabbt blev han den unga socialdemokratins idol.

1963 svors han vid 38 års ålder in i regeringen och blev via praktik som kommunikationsminister och utbildningsminister partiledarkandidat när Erlander 1969 ville tacka för sig.

Klas Eklunds biografi är mästerlig i sina koncisa och träffande formuleringar, varför jag i mycket väljer att citera.

" Palme valdes med acklamation under former som närmast är att likna vid en kröning "
--
Skillnaden gentemot Erlanders tillträde 1946 kunde knappast ha varit större. När denne efterträdde landsfadern Per Albin var han föga känd utanför den inre kretsen i partiet. Legendarisk är skrönan om hur den åldrige kungen trodde den nye statsministern hette Erlandsson. En norsk reporter var djärv nog att fråga den nytillträdde hur det kändes att betraktas som en nolla. Erlanders svar var signifikativt för hans lundensiska humor, men analytiskt mitt i prick:"Det är ingen dålig utgångspunkt".

"Palme däremot, började sin statsministerbana på toppen. och från toppen finns det bara en väg."

MEN

Som rådgivare och fackminister hade Palmes snabbhet, ettrighet och intellektualism inte utgjort några stora problem. När han nu blev nummer ett fick de egenskaperna större potentiell skaderisk. Palme saknade Per Albin Hanssons trygga pondus, inte heller hade han Erlanders förmåga att charma och landa på fötterna.

Förväntningarna hos olika grupper var för stora, alla ville ha allt meddetsamma. Dessutom blev tiderna sämre - 50--och 60-talens makalösa ekonomiska utveckling vändes i sin motsats. Det blev besvikelser och strejker.
Personkemin mellan Torbjörn Fälldin och Palme fungerade ej - valdebatten 1973 blev ovanligt hätsk och resulterade ju i "dött lopp" den s.k lotteririksdagen.
Utrikespolitiskt hade han sin bästa gren...
MEN
1976 blev han den förste socialdemokratiska statsminister sedan 20-talet 
som tvingats avgå efter en valförlust.

Visserligen föll regeringen Fälldin på kärnkraften - men Palme fick i gengäld problem med löntagarfonderna:

Det förslag till fondsystem som antogs av LO-kongressen 1976 byggde helt på Meidners rapport och de som var med på kongressen berättar om en entusiasm som på ett väckelsemöte. 
Internationalen sjöngs spontant och LO-tidningen satte förstasidesrubriken:
"Med fonderna tar vi över successivt"

Därmed var Palme LO: gisslan!:

Det socialdemokratiska partiet satt med en apterad granat i famnen.

Och som inte detta var nog inträffade Harrisburg, Geijeraffären  - You name it...

Äntligen!
Valsegern 1982 var viktig för Olof Palme

Han satte igång med förnyad kraft för att genomföra sin politik
MEN det ville sig inte riktigt
- nya affärer dök upp
OCK
Det ännu ouppklarade mordet.

Klas Eklund sammanfattar:

Mordet och dess efterspel är ett skäl till att Olof Palme och arvet efter honom under så lång tid knappast analyserats eller ens nämndes. Visst, han citerades då och då vid det egna partiets högtider, men någon seriös diskussion om hans betydelse eller hur hans arv skulle föras vidare förekom inte. Och från högerkanten blev det tyst. Många av dem som varit Palmes hårdaste vedersakare avstod från att kritisera den mördade.
 Men tiden gick. mannen har för några blivit en myt. Bland yngre SSU-are är han en idol i samma klass som Che blivit för andra delar av vänstern. För en del äldre symboliserar han nog mer saknaden efter  det som varit.

 Även om Klas Eklund menar att tidens gång öppnat upp åtminstone för historiker att mera lidelsefritt diskutera hans gärning - han gör själv ett intressant försök att utvärdera vad OP åstadkommit och vad som hade hänt om inte mordet kommit emellan -  är jag själv av den åsikten att det socialdemokratiska partiet ännu inte lyckats hämta sig.

Återstår sex statsministrar  att lära känna!

Spänningen stiger....

Etiketter:

söndag, december 25, 2011

Julafton 2011

Jag var inbjuden till jullunch i Lund.
Barnbarnen är ju inte "BARN" längre
Trodde jag
Kl är 15.08
Vi, något äldre, fick vacker vänta med julklappsutdelningen tills Kalle Anka hade lekt färdigt!

Etiketter: ,

lördag, december 24, 2011

Julefrid

Vi 75+are i Vikens församling hade fått personlig skriftlig inbjudan till
Musikgudstjänst med efterföljande samkväm i onsdags. 
 Den inleddes med att en låga som tänts i Födelsekyrkan i Betlehem och sedan färdats
som en stafett genom Europa slutligen tände ett ljus på altaret i Viken.
Officiant var prästen Maria Svensson
Alla de gamla kära sjöngs. 
Tenoren Julius Persson avslutade med O helga natt!
Sedan bar det av till kyrkstugan där det serverades glögg, kaffe och lussebulle.
 Det var ett väldigt samtalssorl -de flesta av oss var något låghörande så det krävdes koncentration!
 God Jul
och
Fred på jorden 
tillönskas oss alla!

Etiketter: , ,

fredag, december 23, 2011

Adventslunch 1

Klanen var samkallad till restaurant Siam i Gamla sta´n kl 12.30
Punktlighet kan noteras!
I de djupa källarvalven församlades vi till ett antal av 17 stycken.
Vi smorde kråset med thailändsk mat och njöt av samvaron.
SEDAN
vandrade vi vidare mot målet i fjärran.

Följ den spännande fortsättningen

Etiketter: , , ,

torsdag, december 22, 2011

Födelsedagsbarn 25

Årets sista födelsedagsuppvaktning på årets mörkaste dag.
Föremålet är här i famnen på den gamle som just kvitterat ut sin realskoleexamen.
Året är 1946
Kära svägerskan har, genom sin födelse 22/12 1945, alltid varit en budbärare om ljusare tider!
Men det dröjde ju innan vi efter WW2 fick varmvatten i kranarna....
Så här 55 år senare är hon i full färd med att etablera sig som dubbelfarmor!
God Jul 
och 
ALLT GOTT för det nya året önskar vi henne idag!

Etiketter: , ,

onsdag, december 21, 2011

Julbesök 1

Sedan den gamles bortgång har mina julfirarvanor förändrats.Numera åker jag ju upp och träffar Mälardalssläkten en adventshelg.
I fjor när jag på fredagsförmiddagen (13/12)  tog mig en promenad i Mesta var det snövinter. Dessutom hade en av villorna brunnit.
I år var det inte så dramatiskt.
Klicka på bilden så blir den läsbar
Någon snö syntes ej till, och eventuell dramatik låg minst 1500 år tillbaka i tiden.
Rena blåsippsbacken...

Etiketter: ,

tisdag, december 20, 2011

Nyförvärv 2

De sista 25 åren tålde den gamle inte kaffe - så vi gick över till te till 100%. 
På åttiotalet följde resten av familjen denna vana.
MEN 
Någon gång under 90-talet började ju 35+arna gå över till kaffe...
Vid släktträffarna i Viken hördes allt högljuddare klagomål 
på vår 40-åriga kaffeapparats  tillstånd.
Årets julklapp till klanen är således att det nu finns moderna grejor att tillgå!
Väl bekomme

Etiketter: , ,

måndag, december 19, 2011

Jan Vermeer

Jag håller på att leta fram julklappar. Enligt min HIP-princip letar jag bland ärvda skatter. Ovanstående lilla häfte fanns i morbror Rulles kvarlåtenskap. Han var mycket konstintresserad och målade själv tavlor, företrädesvis kopior av gamla mästerverk.
Flickan med turbanen vet jag att han kopierade i olja flera gånger. 
Den finns i Haag, Mauritshuis och har ju blivit underlag för en film.
Häftet är tryckt i Holland 1949. Det innehåller bilder, företrädesvis i svartvitt, av alla de 36 målningar som man med säkerhet vet att de är målade av Vermeer. Texten (24 sidor) till monografin är skriven av Frithjof van Thienen, professor i konsthistoria vid konstakademin i Amsterdam.

Jag råkar veta att tillsammans med vännerna Lilly och Konrad Brunkwall, som hade bil! (en raritet 1949) gjorde moster Elsa och morbror Rulle sin första utrikesresan efter WW2 just till Holland och jag är övertygad att häftet införskaffades i samband härmed.
 Spetsknypplerskan finns på Louvren i Paris

Beundran för Vermeer överfördes till mig och jag har alltid passat på att vid museibesök se till att betrakta de Vermeertavlor jag fått chansen att se.
Av de 35 i boken där museet finns angivet finns 8 i Holland och 11 i USA.

Jag har faktiskt sett 9 stycken av de 36 bevarade!

OCH
När jag sitter och putsar silver och lyssnar på min nyinköpta radio får jag plötsligt höra en yngre, ej strokedrabbad, Tranströmer läsa sin dikt:

VERMEER
Ingen skyddad värld...Strax bakom väggen börjar larmet
börjar värdshuset
med skratt och kvirr,tandrader tårar klockornas dån
och den sinnesrubbade svågern, dödsbringaren som alla måste 
   darra för


Den stora explosionen och räddningens försenade tramp
båtarna som kråmar sig på redden, pengarna som kryper ner i
...fickan på fel man
krav som staplas på krav
gapande röda blomkalkar som svettas föraning om krig.

Därifrån och tvärs genom väggen in i den klara ateljén
in i sekunden som får leva i århundraden.
Tavlor som kallar sig "Muiklektionen"
eller "Kvinna i blått som läser ett brev" _
hon är i åttonde månaden, två hjärtan sparkar i henne.
På väggen hänger en skrynklig karta över Terra Incognita.

Andas lugnt... En okänd blå materia är fastnaglad vid stolarn.
Guldnitarna flög in med oerhörd hastighet
och tvärstannade
som om de aldrig varit annat än stillhet.

Det susar i öronen av antingen djup eller höjd.
Det är trycket från andra sidan väggen.
Det får varje faktum att sväva
och gör penseln stadig.

Det gör ont att gå genom väggar, man blir sjuk av det
men det är nödvändigt.
Världen är en.Men väggar...
Och väggen är en del av dig själv-
man vet det eller vet det inte men det är så för alla
utom för små barn. För dem ingen vägg.

Den klara himlen har ställt sig på lut mot väggen.
Det är som en bön till det tomma.
Och det tomma vänder sitt ansikte till oss
och viskar
"Jag är inte tom, jag är öppen".

Född: 1632
Födelseplats: Delft, Holland
Födelsenamn: Johannes van der Meer
Död: 1675 i Delft


Jan Vermeer är numera ansedd som en av de största holländska målarna, men så var det inte i hans livstid. Han hade svårt att försörja sig, och var förbisedd i 200 år.
Föga är känt om hans liv mer än att han dog fattig och ung, efterlämnande hustru och 11 barn.
Vermeer beundras för sin realistiska stil, sin  sensibla behandling av färgen och sin originella penselteknik.

"Vermeer är en färgens  och ljusets store mästare"

Etiketter: ,

söndag, december 18, 2011

Arvegods

Enligt HIP inköper jag numera inga julklappar utan ser mig om i högarna  med ärvda grejor. För barnbarnsflickorna letar jag bland "diverse nipper" som en bouppteckningsman uttryckte sig. Själv hade jag en del verkligt värdefulla smycken - men de blev omhändertagna av en tjuv i slutet av 70-talet i samband med ett inbrott. Efter det har mostrarna ju gått bort och guldskatten har i någon mån fyllts på.
På bilden min mamma Eva *06, väninnan Cais och moster Elsa *1905;
I moster Elsas kvarlåtenskap fanns denna medaljong. Jag minns som barn att den innehöll en hårlock från hennes man, morbror Rulle, som hans mamma tagit när han var späd.
Efter hennes död 1981 har den legat oöppnad i mitt smyckeskrin.
Häromdagen öppnade jag den
Et voilà
De fem år hon hann vara änka förvarade hon i den bilder av sina kära döda!:
Mamma Anna, syster Eva och sin käre Rulle!

Etiketter: , , ,

lördag, december 17, 2011

Installation

Alla våra gamla radioapparater har vandrat till de sälla jaktmarkerna. 
Jag har bara en klockradio med usel ljudkvalitet och en stor HI-FI anläggning Anno dazumal  (80-tal) med jättelika högtalare i "Stora rummet".
 Så jag unnade mig att köpa en radio att ha i köket som sällskap vid hushållsbestyren.
 Jag packade upp och satte mig att läsa den 25 sidiga finstilta bruksanvisningen på fem språk
Det visade sig att det var egentligen bara TRE saker man skulle göra:
1. Sätta i kontakten
2.Ställa in önskad station
3. Vrida upp önskad volym
PRECIS som förr i världen !

Etiketter: