Mina universitet I

När jag var barn på 30-talet fanns inte detta stora utbud av bibliotek och barnböcker.
En barnavdelning på Stadsbiblioteket i Helsingborg blev realitet först i slutet på 40- talet ex.
Då var det bra att ha en morbror som var bokhandelsmedhjälpare!

Nöjena var få och enkla. Höst, vinter och vår åt vi alltid söndagmiddag hemma hos Rulle och Elsa. Vi som bodde på Norr åkte spårvagn den långa vägen till Raus Plantering där Rulle och Elsa bodde på Furugatan 14.

Villan var Rulles barndomshem, han var enda barnet.
Jag har inga minnen av Rulles far - även om han finns på en hel del foton från mina första år.

Rulles mor däremot minns jag bestämt - Jag trodde hon hette Svärmor eftersom moster Elsa kallade henne så.
(Min farmor - min min mamma Evas svärmor dog ju före min födelse.)











Rulle var den som introducerade mig i böckernas värld.

Det berättades senare att jag tydligen, efter ovannämnda spårvagnsfärd rusade in till bokhyllan - tog ut den del av Bonniers konversationslexikon som innehöll bokstaven U= Uniform, drog ut den hopvikta färgplanchen och skrek "Heja babbarna" och gjorde honnör.
Sedan var jag redo för sagoläsning.

Rulle var väldigt ordentlig och noggrann med allt - så även sina böcker.

Han hade en sagobok " Nu ska Ni få höra" av Hildur Lundberg.

Klicka för att läsa!

När jag, sedan jag börjat i första klass och lärt mig läsa, fick boken i present - blev den nr 37 i mitt bibliotek! Detta är den första bok jag fick av Rulle - som alltid ritade han dekoration och så småningom allt konstnärligare tillägnan - en vana han fortsatte med när våra pojkar var små.










Av sagorna minns jag särskilt den första













































och så Katten förstås!
Sagan har inalles 16 verser och slutar ju så här: