onsdag, december 07, 2011

Statsminister 15:Tage Erlander

Tage Erlander
1901-1984
Värmlänning och Lundensare
därför en favorit!
1914     Börjar studera vid läroverket i Karlstad
1920     Till Lund. Studier i matematik, fysik och nationalekonomi
1922     Kurator vid Värmlands nation
1928     Blir medlem i socialdemokratiska partiet
1932     Väljs in i riksdagens andra kammare
1939      Statssekreterare i socialdepartementet
1945      Ecklesiastikminister
1946      Statsminister och socialdemokratisk partiledare
1969      Avgår efter 23 år som stadsminister

1946 var jag 11 år. Jag gick i femman och hade just lärt mig stava till ecklesiastikminister!  Under hela skoltiden kändes det naturligt att den där Erlander var STATS-ministern. De gamle pratade förstås ofta om Per Albin...
1953 började jag läsa medicin i Lund och gick på min första statsministerafton.Då lärde jag känna den Tage, som resten av befolkningen först blev bekant med via Hylands hörna 1962
Jag har ju tidigare utlovat att berätta om DUG och DYG


Nu citerar jag Lärdomens Lund sid 198/344:
En gång hade O.P. Sturzenbecker i en artikel i Aftonbladet häcklat Lund studenter för deras bristande frisinne och framtidstro och kallat dem Unga gubbar. Efter ett par årtionden dyker Orvar Odds vedernamn upp på nytt, men nu med omvända förtecken. Det usurperades av studenterna själva som ett självironiskt namn på en skämttidning - Den unge gubben - utgiven av ena av  (18)80-talets lundensiska studentklubbar, Lilla diskussionsföreningen. Namnet övergick senare att bli beteckningen på den sammanslutning, som de mera radikala medlemmarna i diskussionsföreningen formerade. För Lunds studentkår kom studentklubben Den unge gubben, mera känd under förkortningen DUG, att spela samma roll som den radikala studentföreningen Verdandi i Uppsala.
----
Formellt upplöstes DUG år 1891. Men de ledande inom kretsen fortsatte att göra sig gällande i nya sammanhang. Epilogen i DUG:s hiostoria utgjordes av en diskussion om socialismen den 14 maj 1891. Inledare var Paul Rosenius och inbjuden att delta var den socialdemokratiske politikern och journalisten från Malmö, Axel Danielsson. Detta datum har av  Lidforss betecknats som den akademiska socialismens födelsestund.

 Vad hände sedan?
JO:
Fortsatt referat från Lärdomens Lund:
I närmare kontakt med med den samtida sociala verkligheten stod föreningen Studenter och arbetare. Den bildades ursprungligen 1893, upplöstes efter kort tid men återuppstod tre år senare med nya krafter i ledningen. Idéerna till denna sammanslutning kom närmast från The Fabian society i London som med skrifter och föredrag gav spridning åt socialistiskt färgade åsikter: till den engelska gruppen hörde många intellektuella, bland annat Bernard Shaw. Samma år som Studenter och arbetare nybildades, 1896, stiftades DYG - De yngre gubbarna - en generationsförnyelse av det äldre DUG.

Tillbaka till Erlanderbiografin:
I februari 1923 konstituerades Matematiska sällskapet i Lund, en förening öppen för naturvetare av skilda slag. Tage Erlander var en av initiativtagarna. Han blev sällskapets förste ordförande och demonstrerade som sådan organisatoriska talanger.

Han valdes också till ordförande i den kutlurradikala föreninge DYG, arbetade som kurator vid Värmlands nation, engagerade sig i kår och studentpolitiken, skrev spex (sic!)och ordnade fester. Hans intresse för samhällsfrågor växte. Den blyge, lätt förläste idealisten mognade snart till en politiskt medveten socialist. Han skrapade också 1928 ihop till en fil.kand. i samhällsvetenskapliga ämnen (nationalekonomi, statistik och statskunskap) Han hade en licentiatavhandling i nationalekonomi på gång men den fullföljdes inte. 

DYG hade traditioner.Där hade Bengt Lidforss, Knut Wicksell, Östen Undén och Ernst Wigforss varit med. I DYG fick Erlander två viktiga lärdomar som han och hans vänner måste beakta, om de skulle kunna uträtta något: dels att dra en skarp gräns mot kommunismen, dels att söka kontakt med den organiserade arbetarrörelsen.

En s.k. Q-vers  i studenttidningen Lundagård, skriven av Hjalmar Gullberg porträtterar E. så här :

Det finns i kåren mången man
vars tunga går som den var smord
och som i Lund sitt rykte vann
med sitt förråd av ord...

Men hell Erlander, fast hans lans,
har spets och kan ge djupa sår, 
då i politisk vapendans
för DYG han går.

Ty den, som träder närmre , ser
att bak pinzenezen ler
en blick helt öppen, varm och mild
det är Erlanders bild

Vi som via medierna bevittnat Socialdemokraternas nuvarande ledarrekrytering kan ju inte annat än utbrista
Det var bättre förr!

PA visade sig som ofta ha ett verkligt gott omdöme:

Under valkampanjen (1946) var Per Albin på besök i Uppsala, och kopplade efter ett möte av med bland andra John Lundberg och Ragnar Edenman. Det var bland initierade känt att Per Albin önskade avgå efter andrakammarvlet 1948. De talade om möjliga efterträdare. Per Albin satt tyst medan de andra kastade fram namn efter namn: Gustav Möller, Ernst Wigforss, Per Edvin Sköld, Torsten Nilsson. Efter en god stund tog Per Albin Hansson själv till orda:" Det var intressant det här men det är konstigt att ni glömt ett namn, det viktigaste, Tage Erlander."
Det var den 10 oktober 1946 som Erlander blev statsminister och partiledare efter PA:s plötsliga död den 6/10.
...och det gick ju bra i  23 år!

Etiketter: ,

2 Reflektioner:

Anonymous en djefla man skrev ...

Ett intressant tankeexperiment är följande.

Statsminister X går upp i talarstolen kl. 06.45 på morgonen för en extrainsatt tv-sändning:
– Medborgare, jag väcker er med dåliga nyheter. Klockan 02.00 landsattes sovjetiska/ryska fallskärmssoldater på Luleå flygplats och en halvtimma senare korsade starka amfibiestyrkor Torne älv på flera platser. För första gången sedan 1809 befinner sig svenska soldater i strid med främmande krigsmakt på eget territorium.

Medborgare, det är bistra nyheter, men jag kan försäkra er om att vi kommer att göra det som krävs för att freda vårt territorium och behålla vår självständighet ...”

Använd nu fantasin och placera olika svenska statsmän i talarstolen. Hur känns det när

X=FR?
X=HJ?
X=MS?

TE hade fyllt rollen på ett fantastiskt sätt. Och det var ju faktiskt så det reella hotet såg ut under hans tid.

07 december, 2011 15:34  
Blogger den blyga skrev ...

Till skillnad från den om Palme, som jag just läser, finns det ännu mer om just Tages tid som statsminister, om hur omsorgsfull, lyssnade, samtidigt till slut beslutsam han var. Hur hans mål var hela SVENSKA folkets VÄL, och inte enbart hans egen eller partiets ära och välgång!

07 december, 2011 16:54  

Skicka en kommentar

<< Home