Passion

Passion heter en utställning på Dunkerska kulturhuset i Helsingborg.

Jag har  en ambivalent inställning till denna institution. Jag minns ju min barndoms besök på Helsingborgs museum och Vikingsbergs konstmuseum i pappa Calles sällskap och har varje gång jag besökt Dunkerska, som ju skall föreställa vara en ersättning för alla de tidigare inrättningarna i staden, och fått överta de gamla samlingarna, blivit GRYMT besviken!

 MEN

Jag hade ett ärende till staden och tänkte jag skulle kombinera det med att göra ännu ett  försök;
Jag kollade på hemsidan :

Där stod om Passion:

De deltagande konstnärerna är Kenneth Armitage, Arnold Böcklin, Barbro Bäckström, David Edström, Claes Eklundh, Carl Eldh, Frans Floris, Carl Fredrik Hill, Dorothy Iannone, Graciela Iturbide, Johan Johansson, Carl Larsson, Evert Lundquist och Anne-Marie Nordin. 

 Det verkade ju lovande - särskilt utlovandet av verk av Carl Fredrik Hill!
Jag har det senaste halvåret apropos stött på honom flera gånger:

 - Det berättas om den unge Hill som sommargäst i Mölle 1873 i boken  Det vackra huset i Möllebacken
 - I juli hittade jag boken ovan, utgiven 1943, i min faders efterlämnade bibliotek

Han talade ofta om Hill just på 40-talet - troligen inspirerad av denna biografi. Sedan har jag någon gång på 70-talet varit på Malmö museum och minns hur fascinerande det var att se Hills tavlor i verkligheten - det finns en magisk mystik  i hans landskap  som ingen reproduktion kan återge, som griper tag...

SÅ

jag slank in

OCH

utrustades med en pratmaskin som laddades vid de olika stationerna

Det talades om ordet passions olika betydelser. Det talades om allmoge-"passionsvisare" som det fanns två att beskåda. Claes Eklundh, som hade nästan hälften av utrymmet talade själv på bandet, det spelades musik

MEN

om Carl Fredrik Hill

INTE ETT ORD

trots att hela bortre långväggen var behängd av sjukdomsteckningar

som t.ex:

Jag frågade museivakterskan om jag missat någon station 

Nej

Jag frågade om hon visste varför man hade med Hill på utställningen?

Nähä!

Om postmodernism tycker jag inte!

Endera da´n får det bli en utflykt till Malmö!

Höst-AH

Ända sedan Istanbulresan oktober 2010 har jag haft så mycket spännande upplevelser, att de mera stillsamma dagarna blivit dåligt redovisade.
När jag nu går igenom min "UTKASTkorg" hittar jag t.ex denna höstdikt från 20101030:

 

Klicka gärna för förstoring!

Minnet banar sig väg genom diset

och känner de våta klädernas lukt.

Vi går i en skog genom blåbärsriset

under nakna grenar som dryper av fukt.

Harry Martinson talar i dunklet därinne

med sin tankfulla röst från vår ungdoms år:

”Finge folk välja väder efter sitt sinne

så bleve det aldrig vår.”

(Tidernas framfart, 1988)

PS Det gör inget att det gått ett år - vädret är detsamma...)

SM:13 Per Albin Hansson

Den 23 november blir det ett år sedan jag efter en författarafton med Per T Ohlsson köpte  bokserien Sveriges statsministrar under 100 år. Överoptimistiskt, som det visade sig, trodde jag att jag skulle läsa de 128 sidor långa 22  häftena på en månad.

Det är bara att konstatera att jag efter snart ett år bara kommit drygt halvvägs...

MEN

Som framgått av Recensionerna har det varit ett givande projekt. De börjar ju 1905. När jag nu har läst 13/22 är vi bara framme vid 1932 - dvs de första 27 åren avverkades 12 statsministrar, de följande 79 endast 10!

DOCK

Det har varit intressant nu under den arabiska våren och eurokrisen som blottlagt Greklands "bysantinska" mentalitet (och egentligen hela Medelhavsområdets), följa hur Sveriges parlamentaristiska demokrati under 1900-talets första 30 år, tack vare dessa förståndiga och sansade män med olika partitillhörighet, lyckades styra förbi både kommunistisk revolution (1917), depression och nazism!

1885-1946
Niklas Ekdal, som skrivit biografin, väljer att starta med PAH:s femtioårsdag 28/10 1935:

Per Albin tar emot de första gratulanterna i funkisvillan på 50-årsdagen. Morgonrocken signalerar att  en ny tid var inne, med kortare avstånd mellan folk och herrar.

Per Albin Hansson föds i Fosie som tredje son till pigan Kjersti Persdotter och muraren Carl Hansson. Efter fyra år i folkskola börjar han arbeta som springpojke.

MEN

"Per Albin och hans äldre bror Sigfrid är med och bildar Socialdemokratiska ungdomsförbundet 1903. Redan som tonåring är han en genuin organisationsmänniska, med fokus på folkbildning och antimilitarism. Revolutionsåret 1905 till storstrejksåret 1909 arbetar Per Albin som förbundets första anställda funktionär, redaktör för tidningen Fram, ledamot av centralstyrelsen och ordförande 1908-1909, tills han manövreras bort från posten av Zeth Höglund"

Sedan får man, genom beskrivningen av PAH:s  karriär,  en rekapitulation av Sveriges politiska historia fram tills dessa han blir statsminister 1932.

Det är uppenbart att han, liksom Rickard Sandler, var mycket begåvad. Efter det att han förlorat maktkampen i ungdomsförbundet blev han journalist för tidningen Social-Demokraten i Stockholm och 1915 skickad som dess korrespondent till London! Han blev här mycket tilltalad av det engelska styrelsesättet och, till skillnad från de flesta politiker i Sverige vid denna tid, och föredrog det framför det tyska. 

Detta anses ha bidragit till hans säkra manövrerande undan Nazismen och Hitler under 30-40-talen!

Per Albin Hansson är ju den första statsministern som jag har ett personligt förhållande till. Jag var ju bara 11 år när han dog, men hans Folkhemstanke och svenska folkets tacksamhet och beundran för att han med tur och skicklighet lyckades hålla oss utanför andra världskriget överlevde honom, och bäddade för ett oavbrutet socialdemokratiskt regeringsinnehav till 1976.

LÄS

Sveriges statsminister dog i en spårvagn
visade sig vara FEL:

Per Albins sista dag i livet, den 5 okober 1946, liknade hans många anda arbetsdagar under de 14 åren som statsminister,från morgonens tidningar och korsord på resan mot Kanslihuset till den sen middagen avrundad med några partier bridge, Kl. 01.02 rullade spårvagnen iväg från Tegelbacken med Per Albin i sista vagnen. Under dagen hade han klagat över smärta i vänstra armen, och när han klev av vid Ålstens torg en halvtimma senare föll han ihop död. 

SÅLEDES:
Han dog inte I en spårvagn
UTAN
bredvid...

?-kaktus

1993 dog ju min moster Ebba. Då ärvde jag hennes Novemberkaktus, som jag sedan ömt(?) pysslat om.

MEN

Ifjor strejkade den - VÄGRADE att producera några blommor.
SÅ jag slängde ut den i april - och glömde bort den...
MEN

När jag den 29 september började höststäda på uteplatsen hittade jag den, ömt omslingrad av murgrönan som växer över alla bräddar....  Den blev ju inte nergrävd och gödselvattnad enligt rekommendationerna.

MINSANN
om den inte var översållad av knoppar!

17/10

24/10
Nu är ju frågan:
Är detta en OKTOBERkaktus?
I varje fall är det en nyckfull gammal dam!

Fågelfritt

Fågelskådargänget har ju åtskilliga gånger försökt hitta spännande skådning vid Sandön.
Denna ojämna onsdag skulle det istället göras ett försök vid Farhultsbaden
MEN

 Inte var där några fåglar!

Varje strand har dock sin egenart:

Visst liknar den bortre vänstra stenen ett falkhuvud!(?)

Finns det inga fåglar så kanske man i stället hittar FISK

Snäckorna är helt andra arter än i Öresund

Det undrades om denna knivmussla i HD för något år sedan:

"Snäckan" är som redan nämnts en knivmussla och härstammar ursprungligen från Amerika. Till utseendet kan den gåtfulla musslan med lite fantasi faktiskt påminna mer om långa naglar (!) än kniveggar. De är sköra och går lätt sönder.
Den lever i dyiga sandbottnar och trivs utmärkt i bl a Skälderviken där den lättast kan iakttas på stranden mellan Sibirien-Farhult, men även på Hallands Väderö. Ibland spolar havet upp dem i stora mängder på stränderna.
 ----

Arten har med människans hjälp invandrat från Nordamerika till Europa.

Den kom till Sverige omkring 1982.

 Även blåmusslorna ser litet annorlunda ut, bemängda med havstulpaner som de är...

Klicka gärna på bilden för förstoring:
DÅ kan man se spännande spår  av HÄST, fågeltramp!, och människa(STAVgången);

Men fikastunden "etterpå" är ju den största behållningen!

Pembroke Welcome day: 2

SLUTLIGEN

var det dags för introduktionen till "Collegelife" kl 14.00

Som synes fick alla närvarande ett exemplar av The Pembrokian Issue no 35 July 2011.

Den har jag ännu inte hunnit läsa! (Återkommer)

The Warden  introducerade: Pembroke grundades 1624, har berömda gamla elever som Samuel Johnson och Tolkien. Vidare fick vi av diverse andra tjänstemän inblickar i rutiner, ekonomi etc. Som jag berättat i tidigare avsnitt är det "The freshers" som får bo på college - det är under första året man anser att de behöver mest socialt stöd. Det berättades om sport och andra fritidssysselsättningar.
(Våran Kristina är redan engagerad i kören och har börjat RO.)
Det som var mest intressant var att från och med nästa år kan andraårsstudenterna räkna med att få rum i en ny byggnad som uppförs nu! Det har å andra sidan ansträngt ekonomin - föräldrarna uppmanades öppna plånböckerna...

SEDAN
var det dags att åka hem!
Vi delade en pint på Heathrow innan vi tog våra respektive flights till Kastrup respektive Arlanda.

Teknikens under

Den 31/3 hade jag besök av "den lille" (= den djefla mannen kallades så av vårt hembiträde "fru Lindberg")

Om detta kan man läsa här
Vad som inte då  förtaldes var, att hans viktigaste värv vid detta besök, var att handleda den dyra moderns inköp av en iPhone och en iPad!

 Här är bara bilder från inköpet av iPhonen, Ipaden fick köpas i en annan butik....
SÅ
När jag nu haft min iPhone i drygt sex månader och börjar få litet kläm på dess funktioner är det dags för litet APPAR

T.ex har jag fått hjälp av SON II att ladda ner

RunKeeper

Pembroke Welcome Day: 1

Så var det Måndagen den 3 oktober 2011=

Pembroke Welcome Day

Kl 12.00 var Parents and Friends
välkomnade till Luncheon in the Hall

Det var  alkoholfritt "gåanes" bord

MEN

en synnerligen rikhaltig, läcker buffet.

På väggarna hängde porträtt av gamla Masters (= Rektor)

som t.ex. Roger Bannister

Sir Roger Gilbert Bannister KBE, född 23 mars 1929 i Harrow utanför London, är en brittisk löpare och akademiker (neurolog).

Han blev den förste att springa drömmilen, dvs. en engelsk mil under fyra minuter (3.59,4). Det skedde i Oxford den 6 maj 1954. Bannister utbildade sig vid universitetet i Oxford och blev senare Rektor (Master) för Pembroke College, en post han innehade fram till 2001.

 Här träffar Kristina sin Medical Tutor och de tre gossar som också om en vecka startar sina medicinska studier i Oxford, (t.ex den bruntröjade till vänster om henne)

I faders fotspår...

Här får intet förfaras...

Vi fortsätter i den gamles efterföljd att ta vara på allt brännbart. Efter förnyelse av fönsterfoder fanns åtskilligt träspill att såga ner till lämplig storlek för mysiga brasor i Ängelsbäck.

Åter dags för LLL

Bilden ovan är från januari 2008, men dock fortfarande aktuell! Det är t.o.m. VÄRRE! Visserligen är det inte SAMMA olästa tidningar, men flera. Nu har jag även brett ut mig över den gamles säng - och har ingen som klagar över röran....

 MEN

A rainy day

är det spännande att läsa en understreckare som denna:

Förmodligen är det klokt att invänta ytterligare undersökningar och experiment, innan man bestämmer sig för vad man ska tro. Men som det är nu står 174 Operaforskare mot Einstein. Man påminns om boken"Hundra författare mot Einstein" som publicerades 1931. Einsteins kommentar den gången var att "om jag hade haft  fel, hade det räckt med en". 

Einsteins teori möter största hotet hittills

Oxford End of Day 2: Installation

Efter båtmyset var det dags för allvaret!

The "Fresher" (= Våran Stina officiellt Kristina) var inviterad till middag in the Hall kl 19.10

Dessförinnan var det dags för henne att ta sitt rum i besittning. 

Vi konstaterade i porten att de valt "fel" dopnamn i hennes postfack 

(lystrar vare sig till Ebba eller Lovisa) .

Klockan är 17.41

Här skall jag studera 3x8 veckor  det första året.

Badrummet verkar modernt men påfallande avlångt...

Tjusig utsikt!

Åter i Pålsjö skog

Igår var det dags för veteranerna att samlas vid vintervistet

Det såg till att börja med ut "som vanligt":

Två vandrande "damer" och en löpande orienterare.

MEN

När man kom fram till den första kontrollen...

stod det grupper av spörjande!?

Rune Isaksson var banläggare, och hade "som vanligt" valt att erbjuda kartminnesprov.

Vi fick en "blank karta" och sedan allteftersom nästa kontrolls kartbild.

MEN

Även om det gällde att vara koncentrerad och inte tappa bort målet fanns det ändå tid för

Naturens Skönhet:

 Pålsjö skog visar sig från sin bättre sida så här på hösten.

Jag noterade åtskilliga

Objet d´art
En kategori som bör återupplivas!

Höstmys

Vi har haft några verkligt "tjusiga" höstdagar. Visserligen har det två nätter varit frost, men  soligt och varmt på dagarna. Jag beslutade mig för att klippa gräset en sista gång före vinteruppehållet.

MEN FÖRST

tog jag hand om två präktiga snöbollschampinjoner

SOM

efter klippet blev en härlig bruschetta till lunch!

Punting 2011:2

Jag är i full färd med att läsa GAUDY NIGHT. På sidan 344/545 beskrives hur DS´ alias Harriet Vane och Lord Peter Wimsey beslutar sig för en båttur. Inledningsvis säger PW:

Is it your pleasure to go up or down?

´Well, going up there´s more riot but a  better bottom, going down you are right as far as the fork, and then you choose between thick mud and the Corporation dump´

Vi blev bara informerade om att till höger åker det flesta och en söndag eftermiddag, kunde det bli ganska trångt. Vi utrustades med en, som det senare visade sig USEL, karta och föredrog "the tranquility" going down. 

OCH

´you are right as far as the fork'

Både  muntliga upplysningar och kartan förutskickade att vi kunde färdas i en båge och således komma tillbaka till utgångspunkten

MEN

´What is the bottom like in the Old River?´

´Foul. You are pulled back two strokes for every stroke you make´

´Then we will stick to the New Cut´

Någon uppfattning om Old River respektive New Cut gav ej kartan. Vi bör ha hamnat i Old River för det blev allt gyttjigare, dessutom grundare och grundare och till slut gick vi på grund. Det enda ekipage utöver oss själva var ett gäng dåligt engelsktalande italienare! Med möda lyckades vi(=pappa Karl) få loss båten och vända och staka oss hela vägen tillbaka.

En härlig upplevelse rikare!

Höstkväll

Än en gång  får kvällsljuset över ett vindstilla Öresund mig att tänka på Pär Lagerkvists dikt!

17.28

Det är vackrast när det skymmer.
      All den kärlek himlen rymmer
      ligger samlad i ett dunkelt ljus
      över jorden,
      över markens hus.
 
     17.38

 Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
      Herren själv utplånar fjärran stränder.
      Allt är nära, allt är långt ifrån.
      Allt är givet
      människan som lån.
 
      Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
      inom kort skall allting tagas från mig.
      Träden, molnen, marken där jag går.
      Jag skall vandra  —
      ensam, utan spår.

Pär Lagerkvist
 

Punting 2011:1

Efter bokhandelsbesöket var vi redo för lunch. Vädret inbjöd verkligen till att återuppleva båtlivet på Isis och Cherwell. Vi uppsökte därför en mataffär och provianterade för en picnic. Vi var inte de enda som hade denna målsättning.... Vi köade vid Magdalen  Bridge Boathouse närmre en timme innan vi fick en ledig båt.

Men till slut var vi med båt!

Vi styrde strax mot Magdalen College Sportinggrounds där vi dukade upp...

vår Champagnelunch!

Champagne made in England!

Vi höll emellanåt koll på vår punt:

On Ends
You may have heard quite a lot about which is the correct “end” to punt from, which tends to be closely accompanied by “Of course, Cambridge do it from the wrong end”. This curious statement would seem to suggest that Cambridge punt from the front; an impossible situation, since you can’t use the pole to steer, resulting in slalom-style zigzagging from one side of the river to the other. In fact, Cambridge punts have a different (and, obviously, wrong) design to Oxford ones- where we have a gently sloping prow, ideal as a punting platform, they have a sharply vertical one. Cambridge punters are forced to stand on the high platform, whereas Oxford punters have the choice of either.

Sedan var det dags att utforska vattenleden...

Läs den spännande fortsättningen!