Månadens växt april

Nu blir det svårt!

I detta glimrande väder har ju prunkandet slagit alla rekord
Vi började med Chionodoxa och Nässla
Vitsippor och narcisser följde planenligt.

Vi gladdes åt vårprimörer som gräslök, ramslök och löktrav.

De blå som Veronica, violer och scilla log blygt mot oss.
Jag tror aldrig jag sett slånen blomma så ymnigt.

Sälg,magnolia, körsbär och slån blommade.
MEN

Jag tror ändå att jag överräcker troféen till ett "ogräs"=
Rödplister Lamium purpureum
När jag gick i skolan på 40-talet klassades den rent av som Sällsynt men nu är den vanligare än Vitplister. Den får ett litet andrum innan vi sveper undan den med hacka och gräsklippare. Vi har ju inte fått regn på fem veckor - så än väntar vi med sådd och klippning.

Kyrkobesök: Farhult

I jakt på utslagna bokar att fotografera hamnade vi vid Farhults kyrka. Där hade vi tidigare ej varit men däremot Linné:

Det slumpade sig så att kyrkdörren var öppen så vi passade på.
Exteriört såg den ut som alla di andre här på trakten
Men det var inte bara kyrkan som var gammal...
Läs den spännande fortsättningen!

En waka om våren

I den japanska lyrikantologin Ogura som jag hittade vid avfallsdeponin i höstas har jag förgäves sökt efter dikter om våren.

MEN

Det finns en:

Ordagrant står det:
Omtolkat till modern svenska blir det:
Om man klickar på bilden blir den något större och därigenom läsligare!
Bilden på körsbärsträdet är från konfirmationseftersitsträdgården.
De fallna körsbärsblombladen simmade i dammen under överinseende av en grön groda!

Besök

När nu äldste sonen ändå hade kostat på sig resan till Skåne för att besöka sin födelsedagsfirande fader beslöt vi att uppsöka Louisiana och den pågående Max Ernst-utställningen.

Först avklarades den obligatoriska inledningen....
Först såg vi utställningen Nyerhvervelser 2007-8 där den stora behållningen var David Hockney
Ännu en tavla från Grand Canyon
Sedan åt vi en redig dansk frukost,

så att vi orkade med att betrakta alla de drygt 175 utställda konstverken av Max Ernst 1891-76.
Utställningen har tidigare visats på Moderna museet i Stockholm)

Som alltid är skönhetsupplevelsen väl så stor vid vandring i parken! Vi tycks alltid ha tur med vädret - gårdagens är svårslaget med +22° och i det närmaste vindstilla. Både bokar och magnolior tycks vara STÖRRE i Danmark...

Konfirmation

Lördagen den 25 pril var det dags för Kristoffers konfirmation i Uppåkra kyrka. Numera är k. spännande tillställningar med konfirmander som gör gudstjänsten till drama och musikalisk njutning.

Efter väl förrättat värv mottages välsignelsen.

Sedan är det dags för IRL igen....
Men nu har jag ju en Bibel att söka vägledning i!





Vi önskar Dig lycka och mening i lifvet av hela vårt hjärta.

Födelsedagsbarn 7

Denna bild är tagen 20081230

Dagens födelsedagsbarn har ju en mångfacetterad personlighet.
Vi har i de tre tidigare parentationerna framhållit hans
- studiegång
- idrottsliga framgångar
- hans sångröst
- hans karriär som hemmaman.


Nu är det dags för hans nya stora hobby: Fågelskådning!

Nyligen gjorde vi ännu ett besök vid Trönninge ängar. Denna gång hade vi bättre tur med vädret!

Som alltid såg vi en stor mängd arter. Dagens behållning(-ar) :

När vi kom upp i det första skådetornet såg vi tre hägrar som stod i vasskanten medan minst 31 storspovar stod drillande på rad på den lilla holmen.

Först av alla skymtade den gamle krickorna med sina gula gumpar långt borta i strandkanten, där det sprang rödbenor ikring.

Som vanligt var det gott om skärfläckor här med en vipa.
Lägg därtill långa närtittar på hämpling och sävsparv!
Tillägg:
Från Eric Elgebrandt fick födelsedagsbarnet den här bilden med storspovarna när de lämnade Trönninge:
Det var summa 38 vackra fåglar om där flög
på den glittrande blåa himmelen!
(fritt efter E. Taube...)
Men jag räkna alla segel och räkna omigen
ifrån flying jib till röjlar och mesan.
Det var summa tjugotvå vita segel som där gick
på den glittrande blåa ocean.

Monument

Vi har en lekhytta, en "ruin" och ett woodland i vår trädgård, men har hittills saknat ett monument. Den bristen är dock sedan igår eliminerad. Vår stensättare föreslog att en sten som var för stor för gärdsgården i gengäld kunde utgöra en prydnad i vår trädgård.

MEN
Det krävdes litet möda:
Först skulle den baxas upp på kärran och köras 50 meter.
Vid urlastningen vreds den och föll. Det var inte helt enkelt att få den på rätt köl.
Men det lyckades!
Resultatet blev inte fel.....

Ur led är tiden

...har jag haft anledning att sucka en gång förut.
ELLER

Ingenting är längre som förut - alla gamla sanningar är slut:

I går morse när vi gav oss iväg på en utflykt till Halland utbrast jag:
Titta björken håller på att slå ut.
Detta är ju inget ovanligt - vi har lärts att björken slår ut beroende på väderleken.
MEN
På hemvägen över Hallandsåsen skymtade bestämt även utslagna bokar!

Andra lövträd har svårt att klara sig tillsammans med boken och undervegetationen är oftast fattigDen tidiga vårfloran kan dock vara riklig då lövsprickningen äger rum först i maj - juni.

Enligt de gamle skall boken - som går efter ljuset - inte slå ut förrän den femte maj! (se ovan)

Ska man skylla på växthuseffekten?
Läs mera här
Ur artikeln har jag extraherat detta som jag inte visste förut:
Boken blommar först när den har hunnit bli 40-80 år gammal.

Och att namnet faktiskt har med bok-böcker att göra(?):

Våra ord för bok och bokstäver har sitt ursprung från våra
förfäder som gärna ristade sina runor i stavar av det härför
lämpade virket - bokstavar.

ur Wikipeda:
Ordet bokstav kommer ifrån att bokstäver förr bestod av raka linjer (stavar eller stäver) som ristades in i trä eller andra material. Första halvan av ordets betydelse är mer osäker men det kan vara så att ordet bok från början var samma ord som trädet bok. Virke från bok har mycket raka fibrer och är lätt att klyva i tunna blad med rak och slät yta. Om man ristade dessa stäver på ett stycke bok fick man alltså bok-stäver.

Grannkarl!

Gudingen har klätt sig i högtidsdräkt. I kikaren får jag en närbild av prakten - men kan inte göra honom rättvisa med min kamera - jag får låna på nätet:
Sälgens hanblommor går ej heller de av för hackor!

Smart kille!

eller

Geologin uppstod ur en hajtand

Jag har slutat att bekymra mig över att mina tidningshögar inte krymper. Anledningen är ju att de innehåller så mycket spännande och intressant - det är bara att gilla läget!
När jag t.ex.häromdagen nappade åt mig två SvD från 2005 fann jag:

1. En anmälan om en biografi över Niels Stensen
alias Nicolaaus Steno (1638- 1686) Om denne spännande dansk har vi varit ignoranter, även om vi sedan 1954 vetat att utförsgången till kindspottkörteln heter Stensens ductus.
Han vann först berömmelse i Holland, dels för sin oöverträffade skicklighet med skalpellen, dels för sina upptäckter av både saliv-och tårkörtlarna och senare i Paris där han tillförde vetande nya rön genom avancerade studier av hjärnans anatomi.

Men det var i Florens, dit han sökte sig hösten 1665, han fick upp ett spår som i tidens fullboran skulle ge honom en plats bland vetenskapens pionjärer:

En jättelik vithaj hade landats i Pisa.

Klicka på bilden och läs mera ovan!

Han kände igen tänderna från fossil som man kallade tungsten - och då kom han på att bibelns berättelse om syndafloden måste vara fel.
Havet, insåg Steno, måste ha täckt landet och inte bara en gång utan flera.





2. En understreckare med en litteraturgenomgång för skildringar från Mongoliet från 1200-talet och framåt.

Varje skildring med seriöst syfte tar avstamp i skriften "Mongolernas hemliga historia", sammanställd runt 1228 men bortglömd i över 600 år fram till den upptäcktes av en rysk orientalist i ett arkiv i Peking. Med den förs läsaren in det skymningsland av fakta, fiktion och sägner som omsluter den mongoliska medeltiden i allmänhet och Djingis khan i synnerhet.
-----

Ruiner efter staden Merv i Turkmenistan

Hammarslaget föll tyngst över den muslimska världen. Den blomstrande oasen Merv i dagens Turkmenistan - känd för sitt omfattande bibliotek, intrikata bevattningssystem och observatorium där Omar Khayyam arbetade - är bara ett exempel på hur det kunde gå till. Mervs stadsledning begick nämligen misstaget att bjuda Djingis khan motstånd i stället för att kapitulera villkorslöst. Mongolerna gick då till attack och under tretton dagar mördades över en miljon människor. En miljon! Historiker har vridit och vänt på siffrorna, men oavsett hur man räknar rör det sig i absoluta tal om ett av historien största massmord. Merv återbyggdes aldrig.

Stenmursframställning forts.

Det går verkligen inte på räls när det gäller granntomten. Vår stensättare strävade ihärdigt 23-30 mars. Sedan däckades han av en ilsken influensa, och återkom först den 15 april. Han är fortfarande inte helt återställd och orkar bara arbeta halva dagen.

Men det blir levandes grant!

Förgängelse

Underbart är kort!

Nu har en tredjedel av den rusande våren passerat.
Min favoritdikt om våren är Dan Anderssons

Till min syster
Text och musik: Dan Andersson.

Nu spelar vårens ljumma vind i myrens gula starr,
och sakta stiga sagorna kring ön i Berga fors.
Förlåt ett stänk av bitter fröjd, en visa till gitarr,
det starka oss till läkedom likt strandens unga pors.

En sång till dej, min syster, när all marken väntar vår!
Luossas ljunghed surrar yr av vind och vilda bin.
Där lärde vi oss tunga steg i våra yngsta år,
och ingen vet hur djupt vi drack vår barndoms beska vin.

Men härlig, härlig våren kom vart år i rosor klädd,
fast sorgens skymning sökte oss och blekte kindens färg.
En dag på knä för Konungen, en natt för skuggan rädd,
och sedan drack du salighet ur flod och fjäll och berg.

Kom ut, när stormen viner vild i apel, pil och hägg!
Se, vårens himlar brinna till Guds och stjärnors lov!
Och när du sövts till drömmar av resedan vid din vägg,
all ängens rosor ropa, kom ut till oss och sov!

Den innehåller både den himlastormande glädjen
och
förgängelsens smärta.
Det gäller att hänga med och dricka salighet i STORA, DJUPA klunkar.
Vi har två tredjedelar kvar:
På ostsidan har de just slagit ut ....
....och det kommer ju nya.
Än sjunger lärkan.
foto Eric Elgebrandt
Carpe diem