Stenigt värre!

Junisten 3 är den större som skarven sitter på
(Nr 1 och 2 publicerades den 20 juni)
Nu när marken hon gläds och fortplantningen frodas även bland djuren är det svårt att fokusera på STEN. Men det finns gott om dem om man tittar efter.
De olika strandavsnitten har helt olika karaktär - vid Grå läge finns t.ex. en myckenhet stora flintastenar:

Junisten 4
Junisten 5
Junisten 6
Junisten 7
En del litet "tråkiga" stenar förhöjer sig med "scarves"
Junisten 8
Andra åter gör en samhällelig insats...
(Om man klickar på bilden så ser man kanske litet tydligare)

Nu har ni ju fått åtskilligt att välja emellan.
Ni får därför en hel vecka på er att rösta: Deadline den 7/7 kl 12.00

Redan de gamla grekerna...

Ja, vad hade de för sig EGENTLIGEN?

Min djupdykning i det grekiska med Sture Linnér som ciceron har ju fått mig nyfiken.
I mitt tuttifruttiläsande , jag citerar:

Så, inräknat en deckare av Håkan Nesser läser jag just nu parallellt och snuttavis 8 böcker....,

har jag äntligen avslutat bok nr 2. Detta trots att jag ju stuckit emellan med Wolf of the Plains...

Jag skrev om bl.a. Eva Carin Gerös bok:

De är sådana framställningar som man läser i mindre portioner, utmärkt som insomningsläsande efter en eftermiddag med trädgårdsskötsel.

Boken har 329 sidor.
Sid 45-119 handlar om SPRÅKET, alfabet, uttal, accenter,formlära, verbböjning, syntax, semantik och stilistik.
Jag har ju i yrket skaffat mig ett ganska stort grekiskt ordförråd men resultatet är inte ens:
"I am still confused but on a higher level".
I varje fall inte HÖGRE insikter, snarare BÄTTRE!

Det är avsnittet KULTUREN med avsnitt som Begrepp, färgbeteckningar (som är helt annorlunda än vår regnbåge!) ,Hästar, kraft och börd etc. som ger mig ökande förståelse för det antika grekiska samhället och deras syn på verkligheten.
Ett exempel på resonemangen kan man ta del av i senaste numret av tidskriften Axess där Gerö under rubriken Marmor och kött diskuterar de gamla grekernas syn på homosexualitet..

När det gäller själva språket kommer jag att återvända till den som uppslagsverk.

Badstarter

Vi 2000-talsmänniskor är verkligen priviligierade.
När jag blickar tillbaka på vårt liv tillsammans så har jag foton, dia och sedan 2005 1000-tals digitalbilder:
den gamle och jag följde reprisen på Hedebyborna på TV.

Karolina som sörjer sin Joakim har bara några få föremål att materialisera sin saknad och längtan gentemot....

Nu när jag söker i forna blogginlägg hittar jag episoder jag glömt. Fram till november 2007 hade jag dessutom inte förstånd att reducera mina bilder när jag la´ut dem på bloggen - men det är jag glad för nu!

Se t.ex Badstart 2007 som tydligen det året skedde den 10 juni.

2009 dröjde det till den 28 juni:

och det blev inte så många dopp för den gamle...

Födelsedagsbarn 12

Vi gratulerar dagens födelsedagsbarn med en riktig midsommarbukett

Födelsedagsbarn 11

Födelsedagsbarn 11 har i år valt en kompromissdag att fira 100årsdag tillsammans med Nr 14.

Vi önskar henne tillsvidare en

GLAD MIDSOMMAR!

Bättre i fjor!

Den här bilden är tagen den 18 juni 2009
I år har bara en enda karpaterklocka slagit ut än så länge och det i förrgår!
Men det blir åtminstone fint väder för midsommardansen!

Wolf of the Plains

Jag har nu läst den första av Igguldens fem böcker om Djingis Khan (1162-1227) och Mongolväldet.

Vid Djingis död var mongolernas rike dubbelt så stort som romarriket under Trajanus (när det var som störst) och knappt dubbelt så stort som Alexander den stores rike (även om Alexander krävde mycket mindre tid för sina erövringar). Under Kublai skulle det bli dubbelt så stort som under Djingis.

Jag var ju både 2008 och 2009 litet nedlåtande inför denna grabbiga litteratur, men kände mig trots allt hedrad av att ha fått böckerna som gåva (efter begravningen!) av en av sönerna.
Tillfälligt trött på finlitteraturen ville jag ge dem en chans.

OCH

Jag återupplever min barn- och ungdoms äventyrsböcker med kvalitet: Walter Scott, Alexander Dumas d.ä. och indianböckerna av James Fennimore Cooper och Karl May!
Iggulden låter en inte slappna av en minut. Det är faror, umbäranden, krig och förräderi sida upp och sida ner.

Det är mycket skickligt framställt.
Iggulden har tydligen studerat levnadsförutsättningar och traditioner i dagens Mongoliet på ort och ställe och skildringen förefaller väldigt autentisk.
Man tror på att denne pojke, övergiven och förskjuten av sin stam efter mordet på fadern, tillsammans med mor och syskon lämnad att dö i vildmarken, har egenskaper som gör honom skickad att successivt ena och leda alla mongoler och lägga under sig Asien och Europa fram till Donau!

Vi möter Temujin , som han egentligen hette, som 12-åring, och hade jag inte vetat att han skulle överleva till vuxenålder hade jag slutat läsa ganska snart!

Istället läser jag och läser och har avverkat 565 tättskrivna sidor på mindre än en vecka trots att jag samtidigt följt åtskilliga matcher i FotbollsVM och varit flitig med trädgårdens skötsel!

Slutbetyg: Lysande!

Slutredovisning

Här är den officiella coming-out bilden på årets sista student i klanen.
Vi har ju inte samma tur med vädret som ätten Bernadotte

MEN
Talekonsten lyser med samma kvalitet som hos Daniel Westling , förlåt PRINS Daniel,
när det gäller att manligen uttrycka varma känslor!

Det var en gång en musiker

För ett år sedan gladde jag mig åt att efter detta fynd få sitta i sommarkvällen och stilla njuta av av Sven Olof Sandbergs repertoar exekverad av den gamle

MEN

Möjligheten blev ju abrupt avbruten...

Så häromdagen dyker detta, försättsbladlösa häfte upp:

JUST den sången var den första den gamle sjöng för mig - och då jag samtidigt insåg vilken underbar sångröst han hade. Vi hade redan blivit ett par - och jag undertecknat en skriftlig försäkran -
när han plötsligt en dag stämmer upp den - jag tror vi var på väg till dans på Akademiska föreningen:
---
I åtta timmar spela han om livets väl och ve
men se´n, ja se´n
han tog fiolen gick och sa´:
Förlåt jag går, jag har ett litet rendezvous.
---
Den finns inte inspelad på svenska på YouTube så ni får hålla till godo med den tyska, (ursprungliga) versionen

Här är vi i Dansens virvlar på AF

Jag vänder blad och hittar även texten till Tangokavaljeren - ytterligare en av den gamles, (liksom SOS´s) glansnummer!

Den finns bara i en inspelning med Björn Ulveus - som sjunger den alldeles för raskt!

Ulla Billquist har det rätta trettiotalstempot!
ELLER
Ännu bättre!

Das Lesen XI

Jag erinrar om "Stilla dagar i Viken" juli 2008, där jag förundrade mig över den valda semesterlitteraturen.
Omtänksamt blev jag, när begravningsgästerna skingrades i augusti 2009, som tröst i änkeensamheten, förärad avbildade bok tillsammans med andra delen i Conn Igguldens serie The Great Conqueror.

Jag gjorde ett försök i höstas men fann att Lars Gustavssons Meditationer då passade mig bättre.

MEN
När jag nu avverkat vårens samtliga projekt har jag tagit tag i förströelseläsandet på nytt
OCH
Det är väldigt spännande!

Följ den spännande fortsättningen!

Fotboll

Mitt i allt rapporterande från FotbollsVM kom en nyhet som skulle glatt den gamle:

Topplaget Degerfors tog poäng för tredje matchen i rad då de vann borta mot Jönköping, 2-1. Mycket tack vare Johan Bertilsson. Mittfältaren agerade framspelare både till Cristophe Lallet och Peter Samuelssons mål.

Detta innebär att hans kära Degerfors nu ligger i topp tillsammans med Norrköping!

Ifjor var det eländes elände ända fram till den 26/6. Då inträffade:

- Vädret var strålande

- Han kunde efter starroperationen läsa tidningen utan glasögon

- och där stod att läsa att DIF ÄNTLIGEN vunnit en match.

Hans brinnande fotbollsintresse grundlades med modersmjölken. Jag gläder mig nu åt att jag hakade på, och är efter 13 vintrar med Premier League kompetent nog att i fulla drag njuta av fotbollsfesten från SydAFRIKA. (Fast jag retar mig på det här otyget som heter vuvuzela)
Hittills har jag haft störst utbyte av Tysklands målfyrverkeri och Schweiz´överraskningsseger mot Spanien.

Louisiana än en gång!

Det underbara har hänt:
När jag häromveckan var nere i Lund i andra ärenden gjorde jag en avstickare till Hjärup.
Då frågade Lisa, 17 om inte jag kunde följa med henne till Louisiana.
Hon går estetisk linje och hade hört av en kamrat om utställningen Farven i kunsten.
Där har jag ju inte varit sedan april 2009.

SÅ
På självaste Grundlovsdag åkte vi.

När vi kom fram visade det sig att man dagen innan hade haft premiärvisning för sommarens utställning Warhol efter MUNCH så den började vi med.

Efter en stärkande lunch och en titt på Ven
- det kalla vattnet och den varma sommarluften svepte in ön i
Caspar David Friedrich-töcken
var det så dags för vårt egentliga ärende,

att se Farven i kunsten innan den slutar 13/6

I sanning en samling i verdensklasse!

Det var längesedan jag såg så många förstklassiga moderna verk på en och samma gång - när vi var på Salvador Dali - utställning i Stockholm hade de bara 12 originalmålningar!

Moderna museet: My foot
jfr Louisiana!
Vems tavla är nu detta? Var det han Schmidt?
Lisa du har katalogen!
Karl Schmidt-Rottluff som var medlem i Die Brücke
liksom Emil Nolde av vilken det fanns åtskilliga verk.
Det här är en annan favorit : Oscar Kokoschka
- Det fanns bara en tavla av honom vad jag kunde förstå -

Nu blev jag dessutom fångad av vakten No fotografering!

När vi åkte till Köbenhavn och Statens Museum for Kunst på 40-talet avslutade vi alltid på Tivoli

Det fick bli en Is i stället...
Hon åt inte två - den ena är fotografens...

Bröllopspresent 1

Nu kan det avslöjas!

När jag i Kristi Himmelsfärdshelgen var på Galleri Hamnen KÖPTE jag faktiskt ett konstföremål. Jag fick instruktion att infinna mig på söndagen efter kl 17.00 för att tillägna mig föremålet.
DÅ
upptäcker jag att konstnären/konsthantverkaren som snidat masurbjörksbrickan är en gammal bekant!

"Vi frågade om han var ornitolog - Jo det ägde sin riktighet. När vi nämnde våra vänner Hillman och fågelskådargänget visade det sig att han även var gammal elitorienterare, hette Lennart Johansson och hade sprungit för Klippan.
Med sig hade han en bror från Halland som dock hade bytt efternamn. Vi samtalade litet om pungmesar och småskrakar - men visst hade jag sett honom förut?
Efter litet funderande kom vi båda på att de är Owe och Ann-Christins NU-varande grannar - vi deras FRAMtida! "

Brickan jag köpte kan även beskådas som utställningsföremål i översta bilden.
Den är av masurbjörk:
Lämplig för mången skön testund i trädgården! (?)

Sist för i år!

Födelsedagsbarn nummer ett får finna sig i att vara siste man ut som student!

Jag har tidigare i denna blogg uttryckt min förundran över hur det tankspridda barnet Stina gradvis har förvandlats till den ytterst flitiga och målvetna studerande Kristina!

Här är hon i kretsen av kusinerna med medstudent Erik i bakgrunden och junifödelsedagsbarnet nr 10 till vänster!

Vi hoppas att avgångsbetyget kommer att ge rättvisa åt all den flitiga studiemödan och ger gräddfil till den planerade fortsättningen!

Generation 2

1982 var vi mössbeprydda allihop.
MEN
Det var bara den gamle (här 50 som högermannen i år!) och den blyga
som var vederbörligen examinerade!
Här har vi så en bild från första mösspåtagningen i generation 3
SÅVÄL som den andra



Nu har vi bara en kvar i år!

Till Triftens Titan!

När det gäller Tävlingen om den Tjusigaste Triftbilden erkänner jag mig besegrad!:
Bilden från Dagshög på Eric Elgebrandts fotoblogg den 2 juni!
De följande dagarna kan man också njuta av bilder från Öland.

Eric fotar trift

vällande vid Dagshögen

Svindlande skönhet!

Näst sist!

Idag är det dags för årets näst siste abiturient.
MEN
7 dagar FÖRE mösspåtagningen har redan studentbalen gått av stapeln...

Man får vara glad att det överhuvudtaget arrangeras en bal!

I slutet av 70-talet och början på 80-talet när våra söner idkade mösspåtagning var det ju helt otänkbart med så borgerliga fasoner!

Äfven om årets studentbal uppvisade vederbörlig festivitas och att det alltid är underbart att se unga människor uppklädda till gala
SÅ

kommer de ju aldrig i närheten av den pompa som VÅR studentbal uppvisade.

Den tilldrog sig på Ramlösa brunn helgen EFTER alla examensdagarna.
Innan visste man ju inte vilka som var berättigade att deltaga med studentmössan på!
Kollegiet var mangrant närvarande.
Jag har som vanligt(blyg som jag är(?) lyckats ställa mig på första raden i centrum...
Läraren under mig är min vördade lärare i biologi Hervid Vallin och bredvid honom rektor Allan Jansson.
Min kavaljer Eskil Williams har ingen mössa - han valde efter skrivningarna att stiga av, eftersom han behövde toppbetyg för att komma in på arkitektlinjen - vilket han gjorde året därpå!
Är han förresten inte litet lik Daniel Westling...

Silverglans

Det är mycket att fira i dessa dagar!

Akten inleddes med
Preludium av Bach i Ess-dur
Sedan följde Solosång:
W.A. Mozart "L`amero saro constante"
Sjöng gjorde Lotty Huldt (numera även - Ramberg)

Gustav Bergman och Arhur Schmidtchen spelade violin
Bach´s Dubbelkonsert i d-moll.
Cantus Firmus sjöng "I kyrkan" ur Ett bondbröllop av Söderman

Peter Wallin var Organist

Vigselförrättare Evy Bjerhagen

...och det tycks ju ha gått bra så långt!

Födelsedagsbarn 10

Mitt bland alla studenter kommer ett födelsedagsbarn! Studenten "tar" man ju inte va´r da´

MEN
fyller år gör man ju varje år!

Detta födelsedagsbarn börjar närma sig "dam"-åldern då man ju inte talar om en sådans ålder!

Naturen uppvaktar henne med syrenernas mångfald!

Vi med välgångsönskningar!