Junifinal

Valeriana i havsbandet bland Rosa rugosa

Efter att igår triumferande konstaterat att det VÄLLER, står jag nu här som åsnan mellan hötapparna. Jag tröstar mig med att det förmodligen efter detta månadsskifte blir något lättare att kora Månadens växt.

Kandidaterna äro:

Rhododendron
Ekorrbär
Salvia
Stor blåklocka
och rosor i alla dess former...
Lägg därtill deltagare i sista minuten:

Valeriana vid foten av en hyllebuske

Läkevänderot har använts bland annat mot olika nervsjukdomar. Hoffberg (1792) konstaterar att den "beröms i Fallandesot, långsam hufwudwärk och nerfsjuka"

När vi tog de första stapplande stegen med farmakopén i hand var valeriana ett mycket vanligt val som milt lugnande och sömngivande medel.

"Sista gången som användningen av vänderot beskrevs i en svensk läkarhandbok var 1953. Då skrev medicinprofessorn Malte Ljungdahl om valeriana som extrakt, tinktur (spritlösning) eller infusion (ört-té) vid nervösa tillstånd."

Bland alla dessa värdiga väljer jag till slut ändå SALVIA som helt på egen hand har skänkt, och skänker, doft och fägring stor!

VVV: Verkligt Vällande Växtlighet

Detta är en bild från juni 1968. Jag sitter i vår trädgård i Rydebäck. Vi flyttade in 15/6-66 när de första atriumhusen som byggdes, var färdiga.

Området var före byggnationerna klassat som ett med Sveriges bästa åkerjord. Det var bara det att matjoden hade inför grundplattegjutningarna skyfflats undan och låg i 5-8 meter höga vallar i utkanten. Det som var kvar och skulle vara vår trädgårdsmylla var ren lera.

Flyttgubbarna, som dagen innan muttrat över alla leksaker som fanns i hemmet och skulle packas in, jublade när de kunde köra in lastbilen ända fram till terassen, släppa ner lämmen och bara rulla in grejorna i vardagsrummet. Det var urlastat på mindre än två timmar och sedan hann de med ett dopp i Öresund innan hemfärden till Borås.


Vidstående bild bör vara från 1967. Då hade vi med hjälp av en trädgårdsmästare som hette Löfström lyckats beså den 1000 kvadratmeter stora tomten med gräs. Löfström brukade gå en runda på "cementen", slå ut med armarna och tröstande säga:
"Om fem år är maskarna igenom!"
MEN
Då bodde vi inte längre kvar.
OCH
Kvaliteten på myllan i vår trädgård här i Viken var inte bättre.
Dock helt annorlunda:
Här var det rena strandmon, helt utan näring och all regnfuktighet försvann på någon timme ner i jordens innanmäte även om det kommit åtskilliga millimeter..

Min kära golfväninna Barbro (1918-2008), i familjen gemenligen kallas Balbol, på grund av mellansonens dåvarande talfel, formulerade sin målsättning:

I en trädgård skall det välla!

Balbol 2000, med den gamle och vårt barnbarn Stina.
(som just varit i Oman, därav klädseln)
Inte vällde det så värst de första 25 åren...

Men det gör det


NU - Äntligen

Slaget vid Svolder

När vi var på hemväg från Österlen i maj passerade vi St Olof.
Att Pilgrimsleden från Medelpad till Trondheim har ett flertal Olofkapell och källor är ju förståeligt - men hur har St Olofskulten uppstått här?

Denne viking är icke att förväxla med Olaf Tryggvasson, som hoppade i havet och omkom när han blev besegrad vid Svolder.
Det har ju rått delade meningar VAR detta Svolder befinner sig.
Vi som vistas vid Skäldervikens stränder och ser Kullaberg, Skö(ä)lden avteckna sig mot horisonten är ju övertygade att det var HÄR - ett logiskt ställe för ett nappatag mellan Danmarks, Sveriges och Norges hövdingar!

Födelsedagsbarn 12

Ännu ett sommarbarn som uppvaktas med, inte en enkel tulipan, utan med ett helt fång rosor:

Med tillönskan om en trevlig sommar!

Födelsedagsbarn 11

3 + 4 x 3 + 4

Här är dagens födelsedagsbarn i kretsen av 3/4 av sin familj njutande av "gammaldags" semester: sol och fridfull läsning. Vi hoppas att även denna sommar kan bjuda på många rofyllda ögonblick som kan ladda batterierna inför ytterligare ett strävsamt år!

Kitsch

I fjor skröt vi :
På söndagen lyckades vi bevista 3 konstutställningar, göra ett besök i Brunnby kyrka och därtill få en glimt av Hästens dag vid Krapperup!
I år blev det, utöver Hästens dag, "bara" EN konstutställning nämligen

KITSCH:

Det är elever till Odd Nerdrum som ställer ut under denna rubrik. När han för första gången såg en Rembrandt på Nationalmuseum i Stockholm blev han genast tänd på de gamla mästarnas förmåga:
Dette gjorde et så sterkt inntrykk på ham som inspirasjon og avstanden til det modernistiske miljøet som han befann seg i som student ved Kunstakademiet ble mer tydelig.
Det är särskilt spännande att i perspektivet av Anna Odell - debatten åskåda dessa verk.

Det är tydligen fler än vi som gillar återgången till gamla tiders avbildningsskicklighet. Det fanns redan efter en vecka åtskilliga såld - lappar bl.a. på tavlan på bilden till den nätta summan av 136.000!
Vi kände också igen Chardins kopparkanna som morbror Rulle ju kopierat.

Tidningen AXESS hade ett TEMA-nummer om Skönhetens tabu härförleden där man bl.a. kan läsa:
Ur Roger Kimball:"I avantgardets efterdyningar".:
" --- Det är ingen hemlighet att mycket, om inte det mesta, av de senaste årtiondenas konst har övergivit skönheten, ambitionen att behaga betraktaren estetiskt. I stället försöker man chockera, väcka obehag, stöta bort, vinna anhängare eller förbluffa. Skönheten har ingen plats i en konst som systematiskt bortser från det estetiska.

"Skönhet" är naturligtvis i sig själv en långtifrån entydig term. I en degenererad eller urvattnad form kan den betyda det blott vackra, och i denna mening är skönhet verkligen en fiende till genuint konstnärligt uttryck. Men skönhet är inte alltid det "blott vackra" eller behagliga. Man kan till exempel tänka på Dostojevskijs observation i Bröderna Karamazov, att "skönheten är det slagfält på vilket Gud och djävulen kämpar om människans själ".

Poängen är att skönheten, i dess högsta mening, talar så omedelbart till oss eftersom den berör någonting i vårt innersta. Förstådd på detta sätt är skönheten något som fångar vår uppmärksamhet och befriar oss, om än bara tillfälligt, från vardagslivets torftighet och ofullkomlighet. När skönheten är som mest intensiv manar den oss att glömma att vi är underkastade tiden och inger en berusande känsla av självuppfyllelse.----"
Klicka på länken ovan om du vill läsa hela artikeln

Det skall bli spännande att följa den fortsatta debatten!

Hästens dag

Hästens dag - än en gång.

I fjor hamnade vi på Hästens dag av ren tillfällighet. I år är vi rutinerade och infann oss i tid för att ta del av större delen av uppvisningen.
Ur Hd:
Hästens dag firas
KRAPPERUP. När KUSK, Kullasällskapet för körning, startade Hästens dag för sju år sedan var det gratis, ideellt och trevande. Det är fortfarande gratis och alla medverkar ideellt – men nu är det show för publiken och utställningsdelen har växt.----

---- Men det var nog den stora friserhästen Wauter som imponerade mest på den kunniga publiken. Utan att tveka vandrade han upp på en slamrande vippbräda av plåt, stannar för att gunga lite fram och tillbaka och går sedan lugnt vidare. Han går snällt in under ett stort svart skynke som sedan släpps ner över hela ekipaget och han reagerar knappt för en prasslande presenning som fladdrar emot honom i farten.

Det var inte bara hästar som väckte intresse:
Vinden har mojnat, solen lyser - kommer sommaren nu?

Plataiai

Thukydides

Midsommardagen får vi ju ingen tidning.

Därför blev det tillfälle till en djupdykning i de gamla SvD-högarna:

En understreckare av Stig Strömholm:
Ostmarknaden en ljusglimt i Plataiai.

Sommarprat

När årets Sommarprogram inleddes igår, satt vi högtidligt i stora rummet med bästa högtalarna på och lyssnade andäktigt:
Tillsammans med Carl (Linneus) och Harry (Martinsson) är Ingvar Kamprad sprungen ur samma karga gränsbygdsmo som min mormorssläkt. De har lyckats att omvandla bistra överlevnadsstrategier till livsverk som vunnit världsrykte.
Vi hade förberett oss på att höra intressanta minnen och litet Emil i Lönneberga- åsikter. Detta beskärdes oss men

DESSUTOM:
Vilket musikurval!

Alla våra gamla klassiker med 2xPovel Ramel, Satchmo, EllaF, Edith Piaf och
Isle of Capri med SOS!
slutligen
I Folkviseton
Text N Ferlin,
Musik A Lange


Kärleken kommer, kärleken går
ingen kan tyda dess lagar
Men dig vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar

Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter
Min lycka är din, din lycka är min
Och gråten är min när du gråter

Kärleken är så förunderligt stark
kuvas av intet på jorden
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden


Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter
Min lycka är din, din lycka är min
Och gråten är min när du gråter

Dan före dan

Igår skulle vi till ögonkliniken i Ängelholm för att kontrollera den gamles starroperation.
Allt var tillfredsställande även om hela ökningen av synskärpan kommer först om 2-3 veckor.
När vi nu ändå kostat på oss resan passade vi på att åka ut till Skälderviken för picknick.

Vi=3. Nu till midsommar är vi utökade med svägerskan.
Vädret kunde ha varit bättre!
Bilden tagen 10.49
Så vi beslöt att avstå från strandpromenad.
MEN
Kl 11.03 sken solen från en nästan klarblå himmel....

Vad stort sker tyst.....

Denna bild är en metafor för tidens gång.
Viktiga frågor i filosofin inkluderar: Är tid absolut eller bara relativ? Är oföränderlig tid konceptuellt omöjlig eller finns det möjliga tolkningar? Är tiden en statisk dimension eller "går" tiden i någon verklig mening? Är föreställningar om dåtid, nutid och framtid helt och hållet subjektiva, enbart beskrivningar utifrån våra sinnen? Liknande frågor kan även ställas när det gäller rummets dimensioner.

Som pensionärer har vi återgått till att leva cykliskt.Vi hinner inte sörja våren och syrenerna - det dyker hela tiden upp nya växter att njuta av. Som bildernas Karpaterklocka. Vi köpte några plantor för minst 10 år sedan. Nu har den spritt sig som ett ogräs, de dyker upp i varje skrymsle i trädgården. Det är bara att tacka och ta emot.

MEN

Ibland måste vi ge oss ut i den longitudinella verkligheten:
I förrgår blev den gamle opererad för grå starr - därav solglasögonen!

På sångens vingar....

Vi har nu en liten paus i sällskapslivet. Trädgården har också fått sitt för ett tag så det blir litet tid att ägna vårt osorterade arvegods.
Jag hittar en hel låda, 17 häften med vistexter. De kommer med till visshet gränsande sannolikhet från morbror Gottfrids sterbhus. Han var ju en fena på dragspel och anlitades flitigt som musikant på diverse fester.
den gamle kan alla de gamla melodierna men är sämre på texterna - således tillfälle till uppfräschning

En av den gamles paradnummer är Det var på Capri vi mötte varandra som sjöngs på svenska av Sven-Olof Sandberg, som också hade översatt den engelska texten till svenska. Tyvärr finns ingen inspelning på Youtube utan ni får nöja er med en österrikiska: Greta Keller.

Isle of Capri

Här kan ni njuta av SOS: Mannen med Månskensrösten

Min far hade en dröm

Min far hade en dröm är namnet på en bok som Barack Hussein Obama II född 4 augusti 1961 skrev 1995.
"Uppmärksamheten kring valet av Obama som förste svarte ordförande för
Harvard Law Review ledde till ett bokkontrakt och förskott för en bok om rasrelationer University of Chicago Law School bemödade sig om att rekrytera honom och gav Obama en forskartjänst och ett kontor för arbetet med boken. Han planerade till en början att slutföra boken inom ett år, men det tog mycket längre tid när den utvecklades till en självbiografi. För att kunna arbeta utan avbrott reste Obama och hans fru, Michelle, till Bali där han ägnade flera månader åt att skriva. Manuskriptet publicerades slutligen i mitten av 1995 som Dreams from My Father (utgiven på svenska 2008 som Min far hade en dröm)."

Jag köpte denna bok eftersom den funnits på 10-i topplistan av inköpta böcker vecka efter vecka både på adlibris och bokus. Sammanbitet grep jag mig verket an med de 455 sidorna.

MEN

Den visade sig vara väldigt lättläst.
Som framgår ovan skrev han boken efter att ha fått ett förskottshonorar sedan han blivit utsedd till Harvard Law Rewiew´s förste afroafrikanske ordförande.

Ett citat från inledningen till första upplagan 1995:
Utnämningen gav upphov till en krevad av publicitet, inklusive flera tidningsartiklar som väl sa mindre om mina blygsamma framgångar än om Harvards juridiska fakultets märkliga plats i amerikansk mytologi, liksom landets hunger efter varje form av glädjande tecken från rasfronten - en strimma bevis på att det trots allt hade skett vissa framsteg

När han väl gripit sig verket an utvidgade han projektet till en självbiografi med tre avsnitt:

1. Ursprung där han i tur och ordning analyserar sina rötter och uppväxt dels hos morföräldrarna på Hawai och och med modern på Filippinerna, det korta mötet med fadern och sedan studietiden vid Columbia University i New York ,där han också får budet om faderns död från Afrika.
Det går bra för honom med studierna, men man märker hur han söker efter en identitet - som färgad amerikan.

2. Chicago - avsnittet inleds: 1983 bestämde jag mig för att bli samhällsorganisatör.
Han söker sig särkilt till städer som har fått in färgade i ledningen.
Han blir så småningom engagerad av en organisation som arbetar för att få svarta i innerstan och vita i förorterna att samarbeta kring en plan för att rädda tillverkningsjobbeni Chicago.
(Developing Communities Project (DCP), en kyrkobaserad social organisation (community organization) som ursprungligen omfattade åtta katolska församlingar i Greater Roseland (Roseland, West Pullman och Riverdale) i South Side i Chicago.Han arbetade där från juni 1985 till maj 1988)
Sidan 151-314 berättar han om sina erfarenheter, framgångar och misslyckanden. Särskilt bekymrar honom upptäckten hur det bland många svarta finns en uppgivenhet - en offer- looser- inställning som ofta bromsar möjligheterna till utveckling.
Berättelserna får mig att tänka på situationen i Rinkeby och Rosengård här hemma i Sverige.

3. Kenya Redan under avsnitten ovan har han berättat om sina möten med en syster AUMA och sin storebror Roy som båda kommer till USA. Innan han startar sina studier vid Harvard Law School gör han först en treveckors resa i Europa, där han alls inte känner sig hemma, innan han är 5 veckor i Kenya och träffar sina kenyanska släktingar. Han skildrar ingående myllret av mostrar, fastrar och halvsyskon som alla vill träffa honom. Det var vanligt bland det muslimska luo-folket att ha flera hustrur. Även hans far hade en hustru och två barn innan han gifte sig med Obamas mor på Hawai. Den som kan berätta om tidigare släktled kallas Granny - hon är Baracks farfars yngsta fru, men egentligen inte hans farmor enligt vårt västerländska sätt att se -

Här 2006 i Kenya med sin faster Sarah

Sex år efter resan till Kenya sammanfattar han sina funderingar så här:
---
Jag hör alla dessa röster ropa efter erkännande, ställa samma frågor som det händer att jag ibland när timmen är sen, ställer till farsgubben. Vilken är vår gemenskap, och hur skall denna gemenskapsidé gå att förena med vår individuella frihet? Hur långt sträcker sig våra förpliktelser? Hur omvandlar vi krass makt till rättvisa, pur känslosamhet till kärlek?
---

När jag läser de sista sidorna, som handlar om bröllopet med Michelle, ser jag på Axess-TV ett program om Obamas väg till makten. Det återger fakta som finns i självbiografin, men berättar även om hans fortsatta karriär och steget in i politiken och den slutliga segern i presidentvalet!

A Magnificent man!

Än en gång

Som framgår av inlägget i förra veckan är det nu sommaruppehåll avseende veteranorienteringen. Nästa gång är den femte augusti och då är det vi som är arrangörer.
Vi hoppas på fint sommarväder så att vi kan kombinera aktiviteten med ett dopp i Öresund.
När vi idag rekognoscerade var det åtminstone uppehållsväder, även om det var föga inbjudande i vattnet...

55 mm!

Upp och nedvända världen!:

Majväder i april
Juniväder i maj
MEN

Aprilväder i juni:

Vi har haft två månader med så gott som inget regn - och så kommer allthopa på en gång. Sistlidna dygn fick vi 55 mm....

Så vi fann för gott att plocka in trädgårdsfägringen i vas:

Louise Odier

Salvia

Denna bild är tagen 30/12 2008

Sedan mer än trettio år har vi ett trädgårdsland. I början var vi väldigt hoppfulla och sådde både det ena och andra. Med åren har vi blivit litet mer ödmjuka. I den karga sandjorden är det inte allt som frodas!

MEN
Kryddväxter av alla de slag trivs dock utmärkt t.ex salvia. Tidigare år har jag omsorgsfullt klippt ner den varje höst och torkat bladen. Det blev av någon anledning inte av i höstas - nu har den slagit ut i blom och pryder sin plats mot vår nya stenmur:

Salvia officinalis

En klar kandidat till Månadens växt i juni!

Fläskkotlett med vitlök och salvia

Ingredienser 4 portioner
1 fläskkotlett (130-150 g) per person
1 msk fänkålsfrön
salt
10 - 12 blad färsk salvia
3 klyftor vitlök, skalade och delade
1 dl vitt vin

Bönsallad:
1 burk bönor, kokta
skalet från 0.5 citron
1 litet knippe persilja
1 msk olivolja

olivolja
svartpeppar
Gör så här
Salta fläskkotletterna och "massera" in fänkålsfrön. Häll en skvätt olja i panna. Hetta upp och lägg i vitlöksklyftor och salvia. Fräs på lite utan att det färg. Tillsätt köttet. Se till att kotletterna har gott om utrymme. Stek hellre 2 i taget, ca 3 min på varje sida.
Ta ur kotletterna och häll i vinet. Låt sjuda.
Blanda ihop bönsalladen: hackad persilja, bönor, citronskal, olivolja. Salta och rör om. Smaka av skyn i pannan.
Servera fläskkotletterna med skyn och bönsalladen.

Kometkarriär

17 september 2008 tog denne man sina första stapplande steg med karta och kompass. Han har sedan dess flitigt jämna onsdagar deltagit i veteranorienteringarna.
Igår vid terminsavslutningen visarde det sig att han även klädmässigt tagit klivet in i gänget:

Denna gång höll vi till i bokskogen vid "Hermanssons stuga".Just nu blommar ekorrbäret Maianthemum bifolium ymnigt

Trängsel vid kontrollen

Kulturutflykt:3

Väl informerade om stenindustrin i Hägghult kunde vi vid framkomsten i lugn och ro njuta av de utställda konstverken.

En favorit
Erics kameraöga fångade ännu ej utställd konst....