"Ormar" i paradiset

Tillvaron är i det närmaste perfekt. Underbart väder, trevlig samvaro....
MEN
HELT utan förargelse slipper vi inte undan.
Så fort vi sätter oss till bords invaderar de

GETINGARNA

Efter något dygn har vi dock funnit på råd:

I en undanskymd del av trädgården "matar" vi dem med söt saft. Är måltiden bara tillräckligt sockerfri får vi vara i fred....

Födelsedagsbarn 17

har redan tjuvstartat med sitt födelsedagsfirande i Viken.
Sköna dagar vid Sundets bölja tillsammans med Hjärupskusinerna.
Det var besvärligt att hålla reda på alla badbyxor - då kom ett par sparade från 70-talet väl till pass!
Nu är han på plats i Eskilstuna för ytterligare uppvaktningar!

Det är roligt..

...att inte vara yngst.
I förrgår fick vi besök av Ellen och hennes föräldrar!

Stilla dagar i Viken

På grund av Medelhavsvädret har vi infört SIESTA.
Kontemplativ ro åtnjutes....!(?)
MEN

Skenet bedrar:
Grabbar är sig lika:
Ämnet för tankeutbytet är Djingis Khan

...och det bara fortsatte....

Nu är DEN/dom här!

Högsommaren alltså...
och med den besökarna.
Det finns alltid mycket spännande på stranden.

Naturens kraft

Just som vi återkommit från torpet och konstaterar att årets vinnare i trädgården är vår HOSTA , tätt följd av självsådda pumpa:

Pumpan har ju faktiskt en chans att gå om, om den sköter fruktsättningen...

får jag en bekräftelse på att det lönar sig att spara olästa SvD.
Den tidning jag nappade åt mig i morse innehöll denna understreckare.
Värre än Gudrun!

Carpe diem!

Födelsedagsbarn 16

= den blyga själv Här är en bild från 1976. Den är från min första Ol-TÄVLING.

Eftersom vi sedan 1962 mest spelat golf - och jag dessförinnan tennis - fanns föga utrustning tillhands.
Jag hade sparat min träningsoverall från skolan av märket Idrott - ett underverk när den kom efter kriget 1948. Den var varm, flossad på insidan i ÄKTA bomull.
Det var bara det att det regnade, tyget tog upp vätan och vägde efter någon halvtimme åtskilliga kilo. Resåren hade under årens lopp slappats, så byxorna kasade hela tiden ner.Jag minns hur besvärligt det var att hantera karta och kompass med EN hand - den andra var fullt upptagen med att hålla byxorna uppe!
Jag befinner mig på "målrakan" och sträckte tydligen upp mig när jag såg fotografen!

Jag insåg behovet av modernare utrustning:

Redan följande år var jag vid Hallandsstafetten iförd Yngve Eks senaste! På fötterna det flottaste i orienteringssko som kunde uppbrinnas av Märket NU gällde det att finslipa teknik och kondition:

Läs den spännande fortsättningen!

HIP

Här ska inte köpes och köpes! för att citera Emils far Anton:
Citat ur Wikipeda:
Anton Svensson, Emils stränge far vars nerver ständigt sätts på prov av sonens tilltag. Håller hårt i familjens ekonomi. Spelas i filmerna av Allan Edwall.

Den gamle och jag är ju i färd med att sortera allt som vi samlat på oss (inklusive det som tidigare generationer pietetsfullt bevarat åt eftervärlden!)
Allt som är trasigt och ligger i högar "som skall lagas när jag får tid" rensas bort.
Däremot behålles allt som fyller sin funktion, som de här udda strumporna:
De har legat kvar sedan för mer än femtan år sedan Lotten och den djefla mannen, barnlösa, på somrarna huserade i det som sedermera betitlades lekrummet.

Det var bestämt 1986...(?)

L. hade redan då etablerat den förenkling avseende sortering(= ingen alls) av strumpor som sedan förblivit en kulturyttring.
Nu när mina löparstrumpor, det ena paret efter det andra faller för åldersstrecket, kommer de väl tillpass.
Nästan förkrigskvalitet!

Das Lesen IV

Sommaren 2007 diskuterade jag Vadan och Varthän när det gällde mitt läsande.
Senaste lägesrapporten var den 14 januari d.å.

Skam till sägandes har jag än så länge bara bläddrat i Europas ungtid - och nu när jag avverkat Lapidus ´Snabba Cash är jag fortfarande inte upplagd.

På grund av den stundande Olympiaden i Kina tar jag i stället tillfället i akt att gripa mig an en bok som legat på "nattduksbordet" en femtan år:
Boken är utgiven 1989. Cecilia Lindqvist fick Augustpriset för densamma samma år.
Jag bör ha inköpt den något av de första åren på Nittiotalet.

Nu eller aldrig!

Mitt "nattduksbord"
På grund av mängden böcker som jag vill läsa "inom kort" har jag nödsakats utrusta mig med en hel hylla. Observera även högen med alla olösta,olästa SvD som stjäl tid från
The Real Das Lesen!

Snabba cash

När Jens Lapidus´ andra bok
Aldrig fucka upp recenserades tänkte jag att det var dags att läsa hans första
Snabba cash (som ett led i HIP: den kan nu köpas som pocket!) .
Jag hade glömt uppståndelsen vid publiceringen 2006, men upptäckte när jag rensade skrivbordet att jag tydligen sparat recensionen i SvD
från den 26 juli 2006:


Jurist kom kokainet på spåren --- Jens Lapidus balanserar medvetet mellan fiktion och verklighet. Historien rör sig i Stockholm, i en värld av brottslighet, juggemaffia, Österåker, kriminell heder, gym, mc-gäng, chilenska knarklangare, lyxliv på överklassgods, snortande rats och wannabes i kändisträsket kring Stureplan. ---
En bok att TUGGA!
Den har tagit en vecka att läsa. Det är en på många sätt BRA bok - även om jag har svårt att "knyta an" till personerna. JL beskriver mycket skickligt och trovärdigt en för de flesta "svennar" totalt främmande värld.
Han gör det genom att återberätta tre involverade personers berättelser, deras kommentarer till ett så småningom delat projekt. Man får inledningsvis en initierad skildring av deras tillvaro - skildrat på deras respektive talspråk. Detta är mycket skickligt gjort - man tycker sig också under händelsernas gång se hur språkdräkten förändras....




JW en Norrlandspojke som drömmer om en bekymmersfri tillvaro lik den som Stureplansjetsetet, pappas rika pojkar, har;
Grabbarna i rummet var fina, ljusa killar. Rena drag, raka ryggar, rätt hållning. De visste de var pojkar som såg vassa ut. Pojkar med koll. De visste hur man klär sig, hur man för sig, hur man agerar lämpligt. De kunde knepen för att få uppmärksamhet. Få brudar. Få tillträde till livets goda - dygnet runt.


Mrado en trettiofemåring med serbiskt ursprung - kom till Sverige som treåring - ingår i den så kallade juggemaffian, men blir i början av romanen degraderad av bossen Radovan och ruvar på hämnd.
Gymmet: Serbhak. Anabolfixerat. Dörrvaktsfarm. Summa summarum:Radovanimpregnerat. Mrado hade hängt på Fitness Club i fyra år. Han älskade stället trots att maskinerna var ganska rassiga. Tillverkade av Nordic Gym - ett gammalt märke. Väggarna var inte helt rena. Ur Mrados perskektiv: spelade det ingen roll. De fria vikterna och klientelet var det som räknades
---
Nisch:stora killar. men inte de största tävlingsfreaken - de var inte av rätta vikret.
Nisch: killar som bryr sig om sin kropp, storlek och muskelmassa men samtidigt inser att vissa saker går före träningen. Jobb kan ha prioritet. Rätta insatserna har prioritet.. Högsta prioritet alltid Mr R.

Jorge en förortschilenare som vi möter första gången när han sitter på Österåker för kokainförsäljning:
Jorge Salinas Barrio lärde snabbt spelets regler. Numero uno sammanfattad: tjafsa aldrig. I utvecklad form kunde han den på sina fem. Säg aldrig emot. Stirra aldrig tillbaka. Sitt alltid kvar. Gola aldrig. Slutligen, ta den alltid duktigt upp i prutten - utan att gnälla. Bildligt. Livet sket på Jorge. Livet sög hästballe. Livet var tufft. Men Jorge var starkare än så, de skulle få se.

Jorge lyckas med en glamorös rymning på egen hand - men blir sviken av juggemaffian:de är rädda för att han vet för mycket.....

De har helt klart psykopatiska drag - men JL lyckas skildra dem flerdimensionellt - de har alla sina positiva, känsligare sidor. För JW och Jorge är det systrarna som vunnit deras tillgivenhet, för Mrado är dottern i ett tidigare äktenskap hans ögonsten.

Det är fascinerande att få inblick i denna värld som man vet finns - men som man känner så litet till. Någon egentlig spänning bjuder den ju ej på - eftersom man inte engagerar sig känslomässigt för figurerna - det kan ju bara gå på ett sätt.
Jag är klart intresserad av att läsa nästa bok - när den kommer i pocket....

Och lyssna på hans Sommarprogram den 27 juli!

Födelsedagsbarn 15

69

Upp och nedvända värden!
Hur man än vänder och vrider kvarstår faktum....
Ja och hon har hunnit med en del resor :
Ovanstående bild är troligen från första utlandsresan 1945 till Tivoli i København.
Klänningen känns igen från ifjor!
Systrar i Besançon
En stad som Falstaff Fakir gjort världsberömd i Lund!

Vi konstaterar just:
Besançon is located in the north-east quarter of France on the Doubs River.
It is about 325 km (215 mi) east of the national capital of Paris, 100 km (60 mi) east of Dijon in Burgundy, 125 km (75 mi) northwest of Lausanne in Switzerland, and 100 km (60 mi) southwest of Belfort in Franche-Comté. It is located at the edge of the Jura Mountains.
The city initially developed in a natural meander (or oxbow loop) of the Doubs River with a diameter of almost 1 km (3,281 ft). The flat inner loop has an elevation of about 250 m (820 ft) and is bounded to the south by a hill called Mont Saint-Étienne, which has a maximum height of 371 m (1,217ft). The city is surrounded by six other hills which range in elevation from 400 m (1,312 ft) to 500 m (1,640 ft).

Födelsepresenten, detta potatisens år, får bli ett RECEPT:

Potatis på indiskt vis: Potatis och blomkålswok.
4 personer
500 g potatis
1 litet blomkålshuvud (ca 500 g)
5 msk olja
1/2+1 tsk malen spiskummin
2-3 msk vatten
1 grön chilifrukt
1/2 tsk malen koriander
2 krm gurkmeja
2 krm torkad chilipeppar
1 tsk salt
ev nymalen svartpeppar.

1. Koka potatisen med skal. Låt den svalna.
2. Dela blomkålen i små buketter
3. Hetta upp oljan i en stor stekpanna/wok. Lägg i 1/2 tsk spiskummin och blomkålsbuketterna. Fräs under omrörning ett par minuter tills de börjar ta färg. Häll i vattnet.
4. Lägg på lock, dra pannan/woken från plattan. Låt stå med locket på i 5-10 minuter.
5. Skala potatisen och skär den i 1-2 cm breda skivor/bitar. Dela, kärna ur och finhacka chilifrukten. Blanda samman chilifrukt, 1 tsk spiskummin, koriander, gurkmeja, torkad chilipeppar, salt och svartpeppar.
6. Tillsätt potatis och kryddblandningen. Värm under omrörning i 3-4 minuter, tills potatisen är varm.

Bon appétit!

Strandfrukter

I slutet av maj blommade strandkålen, Crambe maritima, för fullt.
Nu, två månader senare kan vi njuta frukterna...
Allt medan skarvarna bevakar sitt revir.
I snålblåsten var det bara skarvarna, måsarna och vi...

LLL:2

Just som vi njöt semester med LLL ( fast nu på sommaren är det mer läsa, löpa, luka...)
läste jag den djefla mannens blogg den 15 juli: Hundra kanoner skjuter salut.
Ur högarna med olästa SvD råkade jag slå upp söndagen den 4 november 2007 där Understreckaren behandlar Giotto vände på människans seende.

Så han MÅSTE ju vara med!
Se även En människas dagar

Ännu ett!

När jag letade bland helt andra gamla foton fann jag ytterligare ett från födelsedagsfirandet 7/7-73. Enstaka av de "egentliga" gästerna skymtar här. Födelsedagen var ju en trettonårsfest och 8 barn/ungdomar bör ha varit på plats - de satt ju dock inte sedesamt och drack kaffe.
Klänningen som jag, servitrisen, har på mig finns ju fortfarande i min ägo.
Jag är väldigt glad att vi inte längre har en massa stickiga, glesa barrträd på tomten...

Där ligger du i lä!

sa´den gamle i morse när han läste följande notis:

Världens äldste bloggare har gått ur tiden. Australiskan Olive Riley insomnade 108 år gammal, några dagar efter sitt sista blogginlägg. Hon sörjs av hundratals ättlingar och tusentals internetbekanta....

Födelsedagsparty 1973

Bilder från 7 juli 1973.

Anteckningen i Rulles dagbok lyder sålunda:
Vi gingo på Sundstorget 09.00. E ringde Eva om klädsel till Karls födelsekalas. Per hämtade oss kl 15.00, därefter Eva. Bjudna voro familjerna Mattsson och Eriksson. Gunilla bjöd på kaffe och tårta och förfriskningar, jordgubbar och glass ; öl och grillade revbensspjäll -

Per bilade oss och Eva hem kl 21.00

Av de 9 synliga personerna är endast Ingrid Bescher, värden Per och dåvarande gossen Rickard Mattson och mamma Bessan i livet....

Var och en sin egen Schantz

Inspirererad av "gamla grejor" från torpet skapade jag det här stillebenet till midsommar.

Philip von Schantz var allt sedan sin debut i början av 1950-talet ständigt uppmärksammad som målare och grafiker. Under 1970-talet blev han mycket populär bland allmänheten när han gjorde bilder av bär i stora högar, samt frukter och potatis i gamla lådor och i emaljhinkar. Hans stilleben visade minsta detaljer och mycket naturtrogna framställningar, där "vartenda bär" kunde räknas. Objekten hade han oftas odlat själv eller hittat i naturen.

När jag så Googlade på honom upptäckt jag att sommarens utställning på Tomarps Kungsgård gällde honom och hustrun Brita Rollander von Schantz.

En mycket lämplig inramning:

Philip von Schantz växte upp i Norrköping. Fadern ville helst att Philip skulle göra karriär inom det militära kavalleriet. Han antogs som officersaspirant och gick ut som kursetta. Men under tiden som han tävlar till häst, i både galopp och hinder, växte intresset för konsten fram.
Det blev konststudier istället för militär utbildning. 1951 får han ett förstapris i målarskolans tävling och året därpå vinner han åter förstapriset. Han reste till Paris och besökte Sorbonne.

Tomarp, en gammal dansk sätesgård, blev sedan Skåne blev svenskt överstelöjtnantsboställe:

Tomarps Kungsgård kom som ett av de 18 Bornholmska vederlagsgodsen i svenska kronans ägo vid freden i Köpenhamn 1660. Det överläts under några årtionden till högre svenska militärer för att 1680 bli överstelöjtnantsboställe för Norra Skånska Kavalleriregementet.



1998 tar Statens Fastighetsverk över skötseln och har renoverat huset och inrett det till konstgalleri. Paret Margareth Anderberg och Ulf-Melvin Fjellström har sedan dess ansvarat för utställningsverksamheten.
Tom(m)arp (man har svårt att komma överens om hur det ska stavas - båda varianterna förekommer på vägskyltar etc) är en perfekt miljö för en utflykt en sommardag med "mittemellanväder".

Det enda åskvädret var på bild!
För övrigt härskade frukt och bär -
- och FRIDEN:

Badväder

Det finns ju olika uppfattningar om vad som utgör ett lämpligt badväder.
Morgonen den 5/7 genomförde den gamle sitt primärdopp 2008 under perfekta väderleksförhållanden.
Men det var frånlandsvind och bara 17° i vattnet.
Unge(?) Herr Gustav valde litet ostadigare väder, men med pålandsvind och minst 20°s vattentemperatur.