Återställande

eller snarare
Det är fortfarande deranged but on a higher level...








Vi får gå tillbaka i tiden till bergvärmeinstallationen februari 2006.

I snö och regn, mörker och kyla grävde de ner ledningarna


När de var färdiga såg det ut så här:








Visserligen kom det ju lite snälla Chinodoxor från underjorden
och lättade upp det hela




men ännu exakt ett år efter såg det ut så här:

Men NU!

Inspirerad av tillsänd trädgårdsbroschyr har jag planterat:





1 Fjärilsbuske Buddleia davidii
1 Rosa mundi och
1 Ghislande de Filigonde....

Nu återstår bara att vänta....

Blomsterprakt

Igår var det orkidéutställning på Sofiero

Eftersom vi både har årskort och numera är lyckliga orkideägare passade vi på!

Rhododendronparken står snart i sitt fulla flor. Azaleornas doft låg tung över nejden.














När det började regna litet mera skyndade vi in bland orkidéerna.














Vem mötte vi väl där om inte min gamla skolkamrat från folk-och realskolan : PYTTE!

















Vi pratade om gamla tider -
vilket föranlett mig att leta fram ett gammalt skolfoto från åk 6 på St Jörgenskolan i Helsingborg. (det är nog taget vt-48)
Läraren - en strålande pedagog - hette Tage Kollberg
Jag står på översta raden i vitt hårband
Pytte eg Inger-Britt Andersson numera Hansson i tredje raden nerifrån längst ut till höger

Mors dag

Det här är min mamma och hennes storasyster Elsa.
Strax efter att det här fotot togs splittrades familjen .

(se även blogg 28/12 2006 på mamma Evas 100-årsdag och 25/9 Min morfar)

Klicka på etikett släktträd!


Mormor Augusta och morfar Johannes



Eva och Elsa tillbringade åren efter skilsmässan hos mormor och morfar på deras skomakartorp i Småland.
Under minst ett års tid gick de i Håå folkskola.
Den kör vi förbi varje gång på väg till Skogslund





Folkskolan i Haaaa (dansk! stavning - se hemsideadress nedan) idag.







Vår son Gustav gick i slutet av 70-talet i skola i Köpenhamn. En dag kom han förvånad hem med en broschyr från Skandinavisk yoga og Meditationsskole
som delats ut på Hovedbangården.

Som framgår av hemsidan har ju verksamheten efter en blygsam början 1972 vuxit.

De har till och med inkorporerat mammas morbror Hjalmars lilla hemman Knapsholm
som såldes efter hans död på 80-talet!


Hjalmar var född 16/3 1895.
Han gifte sig först med Alice Lind * 5/9 1898
Hon dog i tuberkulos 1927 efter att ha gett livet till 3 pojkar:

Agard * 13/1 -22
Sven * 19/12 -24
David * 20/1 -27


Bilden på den nyblivne änklingen

Kuriositet:
När jag skulle kolla stavningen på Hovedbangarden snubblade jag över denna tidningsartikel.

Mma Ramotswe

Jag har sedan flera år tillbaka haft
Alexander Mc Call Smith s
The No 1 L adies´Detektive Agency på min läslista.
Jag gav bort den i julklapp 2005!

Sedan dök Alexander MCS upp i Nyhetsmorgon och visade sig vara en verkligt charmerande bekantskap.






Jag passade på att vid besöket den 5/5 låna den tillbaka!

När jag nu läser den, är den inte riktigt vad jag väntade mig.

Den är mindre en detektivroman, mer en förälskad skildring av livet och människorna i Botswana


Man lär sig mycket om Botswana

• att det är en av Afrikas få demokratier
• att från ha varit fattiga från självständighetsdagen 30 septemer 1966, landet nu har en god tillväxt på grund av diamant- och andra fyndigheter.
• att den stora Kalahariöknen ligger i södra delen av landet, som för övrigt också är torrt och dammigt.
• att många män åker till SydAfrikas gruvor för att finna försörjning.
• att även i B.många män har en hänsynslös inställning till kvinnor.

MEN ÄVEN

att det finns mycket vänlighet, hederlighet och lojalitet
Sammanhållningen mellan människor av den senare sorten är stor.

Mma Ramotswe är bokens huvudperson.
Hon sätter upp sin detektivbyrå på de pengar som hon ärvt efter sin far, som efter tjänstgöring i gruvorna placerat sina förtjänster i boskap.
De “fall” som hon åtar sig avspeglar också en afrikansk verklighet
- “falska” släktingar, giftasvuxna döttrars vandel, witchcraft, stulna bilar och dubbelgångare. Även i Afrika får en privatdetektiv syssla med otrohet - mest männens, men en speciell ”afrikansk” variant.

Boken är oerhört lättläst. Detta är bara första delen av 3 i en liten box - jag kommer med stor förtjusning läsa de andra två!

‘Like her creator, Mma Ramotswe is that wisest of wise people,
one who uses her wisdom to bring happiness to others’
Guardian

Efter att ha skrivit ner denna recension läser jag på nätet AMCS´ svar på följande fråga:

Was THE NO. 1 LADIES' DETECTIVE AGENCY your first attempt at writing a mystery?

A: The No. 1 Ladies' Detective Agency is my first foray into this territory, although I do not think of it as a mystery. I like to think of it as a novel about a woman who happens to be a private detective. Mind you, I suppose that makes it a mystery ... of a sort.


Ja, visst se ovan!

Bilar

Bilar är för mig bara ett fortskaffningsmedel.
Den svindlande lycka som vår Vespa förorsakade vid inköpet har aldrig upprepats.

Vår första gemensamma bil inköptes 1959 och var en begagnad Ford Anglia med vinklad bakruta.

Så småningom var det dags för att "få egen" bil.


På denna svarta begagnade klassiska Volkswagenbubbla har jag dessutom lyckats hitta en bild!
Den är från 1968 då vi bodde i ett atriumhus i Rydebäck. I förgrunden den djefla mannen som just lärt sig cykla!

den gamle var dock hela tiden bekymrad för mitt fortbestånd eftersom man ju åkte med bensinen i famnen!
När året därpå en kollegas familj, mor och fem barn, tragiskt omkommit i en bilolycka genom att bilen (dock inte en VW) blivit påkörd av en långtradare och fattat eld ,
såldes den inom en månad i utbyte mot de två Citroën den gamle berättar om på sin blogg idag!

Då har jag ett personligare förhållande till den JAPAN vi köpte när vi tröttnat på Citroën Deessernas divalater.

Det var en Mazda combi BAD 047 som tjänade oss troget under vår mest aktiva tid.




Den åkte över Alperna, två gånger båt över Nordsjön för safari i Scotland och var behjälplig när vi åkte Vasaloppet!

Den hade förmodligen rullat än om inte jag lyckats kvadda den.

Så här i efterhand vet jag att missödet orsakades av sjukdom.


Jag var på väg hem från en ansträngande dag på jobbet. Jag smög ut i en korsning - men tänkte inte på att jag var... ja jag har ju aldrig varit en höjdare när det gäller höger och vänster - och dessutom gick man ju över till högertrafik 1967...
Nåväl jag kom tydligen från fel håll och ansågs skyldig, fastän han som körde på mig hade alldeles för hög hastighet etc.

Det blev bara en liten skada synligt på våran Mazda (ingen på den andra bilen) men det måste ha träffat olyckligt för det blev något fel på ramen och den blev sig aldrig själv igen...

Det måste ha varit 1985. Det året fick jag en thyreoidit (insjuknade i London - det är till att vara berest!) - under läkningsfasen har man en hypothyreos med förlängd reaktionstid - vilket måste ha bidragit till olyckan!

Ständigt denne Linné

Som jag förutsåg redan ifjor se 29 maj!
Klicka på etikett Linné
har Linnéfirandet förlorat alla proportioner.

Egentligen är det ju inte heller IDAG som det är 300 år sedan han föddes.
(beroende på skiftet mellan den julianska och gregorianska kalendern 1753)

Vi inskränkte oss till att inköpa "årets te"

Varför igen!

Nu blev det igen ingen kommentarfunktion!
Kan det vara det nya automatiska save draft som har en bugg?
När jag publicerar direkt funkar det ju!

Vardagslivets tråk och tvång

slipper ju vi pensionärer.
Vi riskerar inte, som i Alf H:s visa:

Jag såg att häggen blommade,
det kom en doft av den.
Då gick jag till min älskade
och sade: Se och känn!
Hon stod vid makaronerna,
hon sydde på en klut.
Och när hon lyfte blicken
hade häggen blommat ut.

(Medan göken tiger, 1964)

Men nu har den ju det - och syrenerna sjunger på sista versen....
kunde vi konstatera vid vårt "misslyckade"(?) besök på Skogslund.

1. Vår kära gamla självgående Klippo, som investerades i på moster Ebbas tid vägrade starta!
Vi uppdagade snart att bensinen rann ymnigt över höljet....
I bästa fall är det bara mössen som varit framme och bitit av bensinslangen....

2. Stormen Per hade härjat bland de kvarvarande lövträden i vår lilla park - och bland annat spärrat vägen till komposten.














Vi beslöt att avvakta med trädgårdsskötsel.

Trots allt ligger vår tomt som en grönskande oas i det Gudrunskövlade området.

Vi utnämnde gräsmattan till äng och picknickade till rik fåglalåt


Lövsångare, bofink, titor, gulsparv och taltrast sjöng så de ronga för oss, men framför allt trädgårdssångaren som är en trogen återkommande gäst i vårt hägg- och syrenbuskage.
Ev comments se ovan!

Varför?

Varför blev det ingen commentfunktion på dagens blogg?
Ja, men nu blev det!
Kommentera gärna här i stället!

Efterskörd

Nu börjar vi få distans till den stora festen.

Endast ETT missöde kan rapporteras.

Vår käre David som räddades från en avflyttande grannes skräpkärra, fick skatta åt förgängelsen.

Varken barnbarnen eller kaninerna tycks bry sig ...
Klicka för närmare studium!





















Inte ens på plats har de originalet stående framme!

Tröst

Igår var Blogger inte på humör.
När jag nu gör mig redo för det första försiktiga besöket i skogen efter benbrottet lägger jag in ett "pausprogram"
nämligen min av barnbarnen uppskattade

Morotskaka
4 ägg
350 g finrivna morötter
2 1/4 dl matolja(gärna raps-)
4 1/2 dl vetemjöl
4 1/2 dl strösocker
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
1 tsk salt
1 tsk kanel
Ostglasyr:
100 g philadelphiaost
1/2 dl mjukt smör
2 1/4 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker.

1. Smöra och bröa en form med löstagbar botten 24 cm i diameter.
2. Vispa med elvisp ägg, rivna morötter och olja poröst.
3. Blanda ihop alla torra ingredienser och rör fösiktigt ner blandningen i morotsmassan.
4. Grädda i 175 ° i nedre delen av ugnen 60-70 min.
(Lägg ett bakplåtspapper i botten eftersom oljan i början av gräddningen kan läcka litet ur formen.)
5. Lossa formens kant och låt kakan svalna, stjälp upp den och ta bort formens botten.

Nästa moment med glasyren hoppar jag numera över:
6. Vispa med elvisp ihop ost, smör, flor- och vaniljsocker till en jämn fin glasyr. Bred den
över kakan och dra mönsterränder med gaffel.

Detta recept hittade jag för många år sedan i ICA-kuriren.

Den är en förenkling av The Savoys tekaka Rich carrot cake som är olämplig eftersom vi har många nötallergiker i släkten.

Valnöts - och morotskaka
2 ägg
2 dl (175g) socker
1 1/2 dl solrosolja
50 g hackade valnötter
225 g rivna morötter
ca 1 3/4 dl vetemjöl (100 g)
1 tsk kanel
1 tsk bakpulver
till garnering :
50 g smör eller margarin
75 g Philadelphiaost
ca 3 dl florsocker
1/2 tsk vanillinsocker

1. Sätt ugnen på 175 °. Smörj och mjöla kakformen.
2. Vispa ägg och socker pösigt.Rör ned olja, valnötter och morötter.Sikta i mjölet blandat med kanel och bakpulver.Häll smeten i den förberedda kakformen. och grädda den längst ner i ugnen 45-50 min.Stjälp upp den på galler.
3. Rör smör, ost, florsocker och vanillinsocker till en smidig smet som bredes över den avsvalnade kakan.

Svinalängorna

En roman av Susanna Alakoski


Denna roman på 260 glestryckta pocketsidor fick Augustpriset 2006.

Den är ett lättläst socialreportage och uppriktig skildring från en barndom i Ystad på 60-70-talet.
Familjen är från Finland - båda föräldrarna blir mer och mer insnärjda i sin alkoholism.
Det jag tycker är det bästa med boken är skildringen av utförsbacken - från att vara fattiga men med förhoppningar om ett bättre liv - och i början med mycket värme och gemenskap inom familjen och till grannar - till hur barnens situation blir alltmer desperat - föräldrarna super sig sönder och samman..

En vändpunkt förr Leena är när HELA klass 5C blir bjuden till klassens “riking” :
sid 180
“ Jag såg mig omkring, jag kunde inte sluta titta. Det gjorde nästan ont i ögonen. De hade så fina tavlor. Möbler. Mattor. Så många rum. Så vackra dörrar. Så vackra fönster. Så snygga väggar.
...
Festen avslutades med att vi fick var sin godispåse och att Bo-Peters långa pappa visade repris på diabilderna från Disneyland.
Då fick jag ont i huvudet och var tvungen att gå hem”

Efter klassfestenhände något med mig som jag inte kände igen.
Mamma sa att jag upptäckt hur det kändes att vara avundsjuk.

Jag åldrades men det syntes inte i spegeln

Drömde om bättre tider
Det kom inga bättre tider

Det är en stark skildring av hur barn blir svikna - av sina föräldrar -och “samhället”.
Men är det stor litteratur?
För mig är det ingen överraskning att många barn i Folkhemmet kunde ha det så här.
Jag jobbade som social barnläkare 1974-79
dvs jag var anställd för barnomsorgen och kommunens övriga barnavårdande verksamhet.

Jag slutade inte självmant, tjänsten UPPHÖRDE bara genom en ny lag som trädde i kraft 1/1-79 .
Informationen om denna kom till Socialförvaltningarnas kännedom 28/12 -78
- Först 16/1-79 - när lagen ju gällt i TVÅ veckor - kom lagtexten.
Samma dådkraft som vid tsunamin....
Med föga vishet styres världens öden
sa´redan Axel Oxenstierna
som för övrigt medverkade till grundandet av Allmänna Barnhuset 1633

Reduktion

Vårt yngsta barnbarn SIGGE har undergått en metarmofos!

juni 2005

Från att ha varit en skönlockig
gosse
september 2005

som visserligen från och till utsatts för viss tuktning,







ändå behållit sin Byronfrisyr.
dagis september 2006







Han hade t.o.m. övervunnit sin aversion mot att borsta håret när han var på besök hos Farmor och Farfar i februari d.å.:











Veckorna före Den stora festen reducerade han egenhändigt halvsidigt hårsvallet!
Ett frisörbesök resulterade i symmetri - men särskilt värmande blev ej frisyren - han måste låna farmors mössa när vi var nere på stranden!