Das Lesen

Jag är ju hopplöst efter...I somras var det à la mode mellan bloggare att man skulle skriva om de böcker som varit de största läsupplevelserna (l.u.).

Jag som pensionär har hela tiden dåligt samvete för att jag inte hinner med att läsa...
med kvalitet i.e.

Jag startade emellertid på en lista - inte de 10 utan de 100 bästa/största l.u.
- när man läst i över 60 år är det svårt att välja -
i synnerhet som det är svårt att jämföra det som gjorde intryck när man var 15, och läste som mest! och nu, vid 70 +.

Men - i gipspaket - får jag ju litet tid över och har börjat fila på listan.
Den blir ju väldigt banal - mest gamla kända märken och från 1800 talet.
Ungdomligt foto av Alfred Nobel



För att nischa mig litet har jag zoomat in Nobelpristagare:
Av de 103 som hittills fått Nobelpriset har jag läst böcker av 36, varav 18 platsar på 100-listan: (de 10 som satt de djupaste spåren i min själ med kursiv stil)
Rudyard Kipling
Selma Lagerlöf
Knut Hamsum
Sigrid Undset
Thomas Mann
Pär Lagerkvist
Winston Churchill
Ernest Hemingway
Albert Camus
Boris Pasternak
Eyvind Johnson
Harry Martinson
Saul Bellow
Isaac Bashevis Singer
Elias Canetti
William Golding
J.M. Coetzee
Orhan Pamuk

Jag tar dem i tur och ordning, således förste man ut:Rudyard Kipling
Läs den spännande fortsättningen...
View of Rudyard Lake

Efter 36 år

Så här såg trädgården ut för drygt 30 år sedan


Här är jag i trädgården fär drygt 30 år sedan





Här är en bild från igår på samma del av trädgården

Detta har hänt:
De första åren satte jag en hel del lökväxter. Tulpanerna "går ut" och måste förnyas men efter ett tiotal år slutade jag att köpa narciss-och krokuslökar - de t.o.m. förökar sig år från år!

Varje år brukar jag däremot köpa påskliljor i kruka som "inneblomma" till påsk. När de vissnat ner sätter jag ut dem i trädgården!


De senaste åren har det mestadels varit mininarcisser - de trivs - och nu är de redan utslagna.

Trädgårdsskötaren är ju betydligt mer sjangserad...










Tidens tand gnager....



Det kommer mera!
Men det tar vi en annan dag!

Anna på Skranta

Nu när jag sitter här med min gipsstövel får jag ägna mig åt arkivarbete.
Här ett "ärvt" vykort från 1914:
Det är adresserat till den gamles Farfar
Karl Johan Bergman 1872-1959







Det är tydligen stämplat dels på avsändarorten, dels vid framkomsten.
Genomgående gäller för gamla sparade vykort från 1900- till 20-talet att någon varit framma och "snott" frimärkena...

texten lyder
Idag är Lina och jag när far han är nog litet klen
vi har väntat på bref från dig hela veckan
Helsningar syster Anna












Klicka på bilderna för att läsa själv

Römertopf

Vi har en gammal Römertopf.

Det som står i den tyska texten:
Er wurde in der deutschen Küche hauptsächlich in den 70er und 80er Jahren benutzt...
gäller även oss. Vår är en present från en besökare tidigt 70-tal. Vi använde den mycket då.



Men nu dyker det återigen upp recept och vi inspirerades av det här i Allt om Mats Påsknummer 6/2007:

Om Du klickar på bilden kan Du läsa receptet
Nu när detta hushålls funktionsduglighet sjunkit under 50 % gäller det att förenkla.
Det blev verkligen GOTT !

Souvenir

När vi 1988 var på hemväg från en bilresa till Ungern passerade vi, på väg från Haydns Eisenstadt mot Bruck an der Mur,
Semmering Kurort
Vi avstod från en avstickare till Trattenbach
Ludwig Wittgenstein war von 1920 bis 1922 Volksschullehrer in Trattenbach. Die neu eingerichtete Wittgenstein-Dokumentation befindet sich in dem Haus, in dem Wittgenstein zuerst gewohnt hat, dem sogenannten "Schachnerstüberl"

Vi hittade ett litet kafé där tiden stått stilla. Nu i början på september var det bara gamla damer med minnen från mellankrigstiden som frekventerade stället.
Vi övertalades att dricka en lyxvariant av kaffe som också innebar att vi fick behålla koppen den serverades i!

Den användes numera enbart i samband med födelse-och bröllopsdagar - klarar ju med sin förgyllda kant inte diskmaskinen!

Varför?

Varför finns ingen kommentarlänk på Flax?

Dax!

I bloggen den trettionde januari berättade jag om vår skamfilade pil.
Den är älskad av fåglar
- särskilt ett duvpar som återkommer varje år och sitter och
kuttrar på en gren i vårsolens glans.

MEN
Nu har allt fler och allt större grenar dött, de knäcks av vinterstormarna och vi är rädda de skall skada huset!







I fredags kom Certifierade Arboristen Helgessons TrädTjänst till undsättning!

De kom ja om inte i gryningen så tidigt.
De var två stycken, Simon Jönsson och dansktalande Kim Kryger

Jag satt på parkett i ett fönster på andra våningen.
Den första kvarten sysslades det mycket med linor,selar anbringande av fästpunkter mm.
Sedan skred de till verket.



Trädet gallrades UPPIFRÅN och ner.























Det var inte bara jag som åskådade mästerstycket.







När de lämnade låg hälften av trädet på marken!

Ännu en vital Charlotte

Guld för Kalla i junior-VM

Nya skidstjärnan Charlotte Kalla var överlägsen i junior-VM-loppet över fem kilometer i fri stil. Hon vann med hela 30 sekunder före norskan Marte Kristoffersen.

- Det kändes helt underbart. Skejt är jag grym på, säger Kalla

Allt är upplyst

Jag har nu avslutat läsningen av
Allt är upplyst
Det är Jonathan Safran Foers debutroman

Den första delen är surrealistiskt humoristisk.
Den är skriven i jagform av en ung ukrainare, Alex, som skriver brev på engelska till en tidigare uppdragsgivare Jonathan Safran Foer.
Denne är amerikansk jude och har tidigare hyrt en bil med chaufför, guide och översättare av Alex´s fars firma Heritage Touring.







Berättelsen består av

- Brev från Alex till Jonathan, efter dennes hemkomst till NY.
- Skildring av livet i shtetl Trachimbrod från den 18 mars 1791
- Redogörelse för Jonathans resa med Heritage Touring för att leta efter sina rötter

Det framgår av Alexanders brev att J. svarar - men dennes bidrag är just de utdrag med den mytiska skildringen av livet i Trachimbrod från slutet av 1700-talet - som tydligen skall ingå i en roman som J. håller på att skriva och skickar i manusform till Alex.
Färden startar i staden


Lutsk



På sidan 108/318 finns för första gången en mera konkret släktkrönika 1804-1969 som slutar med Jonathans mormors fascination över TV- utsändningen av de första stegen på månen.

- På sidan 141 dyker årtalet 1941 upp för första gången, för att så småningom omfatta alltfler kapitel.
Det roliga med Alex´ s första brev är hans totala brist på idiomatisk engelska.
Boken inleds så här:

Mitt lagliga namn är Alexander Perchov. Men alla mina många vänner betitlar mig Alex, för att det är ett lösligare sätt att uttala mitt namn. Mamma betitlar mig Alex-sluta-ge-mig-svårmod!, för att jag alltid ger henne svårmod. Om ni vill veta varför jag alltid ger henne svårmod, så är det för att jag alltid är någon annanstans med vänner och strör ut så mycket valuta och utför så många saker som kan ge en mamma svårmod

Andra halvan av boken blir mer och mer mollstämd.


Så smångom inser man att Alex´s farfar, som medföljer som chaufför, bott i en grannby och varit i grannskapet den 18 juni 1941 när Nazisternas pansarfordon rullade in i Trachimbrod och avrättade den judiska befolkningen och totalt utplånade bebyggelsen, så att 1996, när utflykten boken ytligt handlar om företogs, inga rester återstod.

Det är mästerligt att starta med en dråplig skröna, och som slutresultat kunna ge denna skildring av de östeuropiska judarnas lidande under 200 år!

Phalaenopsis

Som framgår för den flitige bloggläsaren inträffade benbrottet före 50-årsdagen.*
Den gångna veckan har varit fylld med bestyr för att inrätta vardagen med så hög livskvalitet som möjligt.
Bland blomsterskörden som strömmade in fanns denna praktfulla orkidé.
Nu spanar jag på nätet och finner till min lättnad:
Phalaenopsis är vid sidan av Cattleya säkerligen den främsta amatörorkidéen. Den är lättodlad, om den bara får sina anspråk på värme och hög luftfuktighet tillfredsställda.

Passande nog är det svenska namnet: BRUD-orkidé.

Det står att den ska vattnas en gång i veckan, så nu skrider vi till verket.

Apropos 50-årsdagen har jag registrerat att
- samma dag som bröllopet föddes Mona Sahlin
- dagen efter Usama Bin Laden
Om den senare står i Wikipeda:

Hans far Muhammed bin Laden var gift 22 gånger, men bara med fyra fruar åt gången enligt sharialagarna, och hade officiellt 54 barn. Usama bin Laden var det 17:e barnet och hans mor Alia var Muhammeds fjärde fru.

Där ligger vi i lä!

Prins Valiant

I dag fyller serien Prins Valiant 70 år!


Han är
Min barndoms hjälte
Vi hade en prenumeration på Vårt hem 1940-45.
Där fanns varje vecka ett avsnitt av hans öden och äventyr.
Vårt hem upphörde (åtminstone i vårt hem) och därmed Prins Valiant.
Serien blev troligen omodern - Blixt Gordon och Fantomen tog över.
Jag började läsa "riktiga" böcker som Ivanhoe och Hjortfot.








Vi tar för omväxlings skull en norsk läsövning:
Prins Valiant handler om den unge prins Valiant af Thule og foregår formodentlig omkring det 5. århundrede. I denne tid møder prinsen bl.a. hunnerne, ligesom han besøger fjerne steder som Afrika og Rom. Meget af handlingen udspiller sig dog omkring Kong Arthurs hof på Camelot, hvor figurer som Merlin og Sir Gaiwan og andre fra Kong Arthur-myten har hjemme.
Prins Valiant adskiller sig fra mange andre tegneserier på to måder: Dels er der ikke talebobler, men al talen er placeret i tekstbokse, og dels bliver figurerne ældre som serien udvikler sig, noget der ikke er helt normalt i serier, der kører i mange år.

Harold Foster (1892–1982) tecknade bland annat Tarzan. Men Prins Valiant, riddaren kring det Runda bordet, var hans egen skapelse.

GI-index

Som framgår av blogg 10 mars har jag ju fått en fotledsfraktur. Jag är försedd med en gipsstövel och får inte stödja på benet.

Jag råkade ut för samma skada 1998 på andra sidan - det var ju litet glamorösare : det skedde i Gällivare.
Här är jag med gipsat ben i Ishotellet i Jukkasjärvi












Jag mindes tiden som ganska angenäm, trots allt.

Jag har nu till min förargelse märkt att det faktum att det är 9 år senare i livet innebär att jag inte lika lätt svingar mig runt på kryckor!

För att ändå tillföra en positiv spin-off effekt har jag inlett hårdregim enligt GI-metoden.
Kylskåpet och jag befinner oss nämligen inte på samma våningsplan....
(Oss emellan är jag inte riktigt påläst än - men det kommer...)

Jag har nu avstått från snabba kolhydrater i 4 dygn. Jag känner mig faktiskt redan smalare men den grafiska belöningen får ju vänta på sig:
Min vikt har ju ÖKAT med GIPSvikten, och igår upptäckte jag att jag inte orkar HOPPA upp på vågen.
Lösning: jag mäter bukomfång! Hittills har jag blivit 0,5 cm smalare....
Under tiden kan jag ju dela med mig till mera lyckligt lottade.
Här ett favoritrecept:

Choklad-och havrekakor
- ett recept ur DET ALLRA FÖRSTA NUMRET AV MIN Allt om Mat prenumeration
dvs Nr 3 februari 1990.



100 g margarin
3/4 dl strösocker
1 dl farinsocker
1 tsk vanillinsocker
1 ägg
1 dl grahamsmjöl
1 1/2 dl vetemjöl
1 dl havregryn
1 tsk bakpulver
100 g hackad mörk blockchoklad
1-1 1/2 dl orostade
solroskärnor

1. Blanda margarin,strösocker, farinsocker,vanillinsocker och ägg i en mixer
2. Rör ihop grahamsmjöl, vetemjöl, havregryn och bakpulver i en bunke.Häll ner i mixern tillsammans med chokladhacket. Mixa väl.
3. Forma smeten till små bullar med hjälp av tesked. Rulla bollarna i solrosfrön och lägg dem på bakplåt med lite mellanrum.
4. Grädda i mitten av ugnen i 10 min i 190 °. Låt kakorna svalna på galler.

Edvin

Det är inte bara en 15-årsdag idag - vår musikalartist har namnsdag!
Nu har han bråda dagar - annat var det i somras...

Födelsedagsbarn 6

Dagens födelsedagsbarn bevistar numera IES i Eskilstuna.
So we have better to continue in English!





This last year he has grown from an absentminded boy to an efficient young man.









He has a great working capacity, but his strongest field is intellectual.










He is, together with cousin Lisa, scriptwriter and managing director of BBB-film team





We wish all the best for the year to come!

Quadraginta

eller snarare quarantaine = fyrtio dagar.
I fjor bloggade jag om Stora döden den 5 mars:
40 dagar var spärrtid för de fartyg som misstänktes vara pestsmittade, därav karantän.
Jag sitter nu här i fyrtio dagar utan snus, men av en helt annan orsak.

Vi tar det från början:

När vi på onsdagen rustade för att bege oss till veteranorienteringen åsåg vi två kaniners ystra parningslek på vändplatsen. Jag hann dåligt fånga dem med kameran, de slank över muren in i grannens trädgård.


Även jag hade tydligen ystra vårkänslor - jag blev så het i skogen att jag hamnade här:

Dvs på Ängelholmslasarett, där man efter röntgen konstaterade att jag hade brutit fotleden och skall sitta ingipsad i 6 veckor!
Sex timmars väntetid på akuten inspirerade till följande haikus:

Sjunde mars - dags för
veteranorientering.
Den slutar i moll.

Sitter i rullstol
lyssnar på Rostropovich
och äter apelsin