Proviantering

Som ett led i vårstädningen av uteplatsen beslöt vi, att efter två års skräpande, göra oss av med fyra backar med danskt öltomglas! Detta krävde en biltur till Själland.
För att fullgöra detta delmål med resan uppsökte vi ett köpcenter med det passande namnet Prøvostenen. (Klicka för förstoring vid granskning av bilderna gäller alltfort)


Men dansk lune kan få den suraste svensk på fall!
När vi nu ändå kostat på oss resan, for vi, efter lunch i det fria med Spaettefilet och remouladesås på rugbrød, till Ordrupgaard:


http://www.ordrupgaard.dk
2. marts - 4. juni 2006: J.F. Willumsen - over grænser

Jens Ferdinand Willumsen (1863-1958) er en af de mest grænseoverskridende personligheder i dansk kunst. Han arbejdede indenfor de fleste kunstneriske medier, og udstillingen på Ordrupgaard viser eksempler på kunstnerens søgende værk som både maler, keramiker, grafiker og arkitekt.
Udstillingen, som er blevet til i samarbejde med Musée d'Orsay, Paris, viser godt 100 værker, heraf mange hovedværker.
I parken blommade vintergäcken :
Så var det dags för hemfärd.

Stolt Farmor!

ur Eskilstunakuriren:

Bildtext:
I söndags var det åter dags för finalspelet i Kuriren Cup i basket.
Ida Bergman i Björktorp F94 blev bästa poängplockare i sitt lag med elva i finalen. Där blev dock blåklädda Västerås för svårt så Ida, som här är tätt bevakad av en motståndare, och hennes lagkompisar fick nöja sig med en andra plats den här gången.

Fågelonsdag

Varannan onsdag vår och höst ger sig ju orienteringsveteranerna, under överinseende av Gunnel och Kurt Hillman, ut och fågelskådar.

I ett länge efterlängtat vårväder var det så dags att spana in återvändarna: gravand, strandskata, ejder, strandpipare, och rödbena.
Över nejden drillade äntligen lärkan, men gransångaren syntes bara.

Storspovarna och en och annan myrspov gick omkring och pickade bland skärfläckorna.

En säl och ett storskrakepar kunde iakttas långt där borta.
Ormen i paradiset:
En mink glider förbi och simmar ut på ett litet isflak

Klicka på bilderna för förstoring
















Det hade siktats fiskgjuse - men vi fick nöja oss med åsynen av ett salskrakepar och ett magnifikt vråkstråk - 15 ormvråkar som cirklade på termiken.
Borta vid Sandön blev så småningom fågelskådarna nästan lika många som fåglarna!

Är det Fingal Olson?

Är det Fingal Olson som rör sig där borta?
Klicka på bilderna för närmare studium!



Nej, det är John ARNE Nordahl!


Dags för ännu en presentation av våra orienteringsveteraner - en mästare - se nedan;
Arne är född den 16 oktober 1926 i Hörby församling och nummer två av fem syskon.
Fadern arbetade som byggnadsaretare och man bodde på ett litet torp. Han gick 7 år i folkskola, de första 5 åren i Hörby.
Sedan köpte fadern ett lantbruk i Linderöd, Torastorp, så de två sista åren blev det skolan i Linderöd.
Konfirmationen skedde 1941. Då va det ju krig - Far var inkallad större delen av två år så det blev för Arne att jobba på gården, i skogen under vintern och på somrarna på en torvmosse.

Apropos skolan Det var 7-8 km s vandring till skolan i ur och skur (dvs sammanlagt 15 km per dag). Just vintrarna 40-41 var ju svinkalla -ARNE förfrös öronen (men å andra sidan blev det ju gratis konditionsträning)

Under kriget var det ju naturligt att ställa upp i Hemvärnet så snart man fyllt 16 år.
Hans starkaste krigsminne är när han beordrades att gå vakt vid ett brittiskt
bombplan som störtat med hela sin bomblast. En stor krater och en massa småbitar var allt som fanns kvar av planet och besättningen. Bland annan bråte såg han ett avslitet finger.

Men kriget tog slut och därmed värntjänsterna för honom och far.
Dags att skapa sig en framtid.
Sin första yrkeserfarenhet skedde inom textilindustrin. På Malmöföretaget Mab och Mya skötte han 4 vävar åt gången.
Det blev bara en kort tid för sedan var det dags för mönstring 1946.
Han blev uttagen till officersutbildning - placerades därvid på I 6 i Kristianstad. som då inte var någon stimulerande miljö.
Han valde därför att ta värvning, vilket gav honom möjlighet att flytta över till A3.
1/10 1946 - 1/10 1950 blev han försvaret trogen, slutade som furir.
Han tjänstgjorde även en tid på A6 i Jönköping.

Men hemma i Satserup, en grannby till Linderöd fanns en eldsjäl - Edvin Nilsson. Han övertalade Arne att satsa på orientering! Det började visserligen inte så bra - första tävlingen tog det en timme till första kontrollen - men sedan har det ju gått bättre och bättre!

Å så var det det här med träningslägret i Veddige 1949.. I en paus i övningarna åktes det på utflykt till Ilasjön - där tittade han plötsligt in i ett par blå ögon - och på den vägen är det...
(nämligen Lenas se 10de mars!) De gifte sig 1951 och fick barn :
Eva och Per som båda gift sig och fått barn så nu är det tredje generationen som orienterar.


Den 1/10 1950 lämnar Arne det militära för att fortsätta en karriär som polis.
Fram till den 1/10 1953 var han anställd i Helsingborg , genomgick under den tiden
konstapelkursen vid Polisskolan i Stockholm, som 1956-57 kompletterades med assistentkursen.
1953 gick flyttlasset till Örkelljunga, där han först anställdes som fjärdingsman, en titel som avskaffades 1954. Han tjänstgjorde dock i Örkelljunga fram till 1965 med ständigt nya titlar. Den sista omorganisationen innebar att Polistjänsten i Örkelljunga drogs in i samband med förstatligandet av polisen.
Arne blev i stället kriminalare i Ängelholm och var vid pensioneringen 1991 chef för allmänna roteln. Han hade även under många år hand om den fysiska träningen för polispersonalen och utbildningen i grepp- och batongteknik.

Men Örkelljunga FK har han varit trogen sedan han gick in i klubben 1953.

Orienteringskarriären har inneburit bl.a. 53 DM-tecken och krönts av 2 VMVeteranmästartitlar 1987 i Österrike och 1992 i Australien.

Tävlandet i all ära, men Arnes mesta engagement har gällt klubbverksamheten. Han har under årens lopp satsat många tusen timmars frivilligt arbete som funktionär, banläggare med mera. För detta har han belönats av SKANDIA med ett ledarstipendium på 6000 kr.

Die graue Stadt am Meer

Ja, natten till måndagen var den första natten utan minusgrader under hela mars månad!


Men mistluren gick och jag kom osökt att tänka på Theodor Storms (1817-1888) dikt om sin hemstad Husum:







Die Stadt am Meer
Am grauen Strand, am grauen Meer
Und seitab liegt die Stadt;
Der Nebel drückt die Dächer schwer,
Und Durch die Stille braust das Meer
Eintönig um die Stadt.

Es rauscht kein Wald, es schlägt im Mai
Kein Vogel ohn' Unterlass;
Die Wandergans mit hartem Schrei
Nur fliegt in der Herbstesnacht vorbei,
Am Strande weht das Grass.

Doch hängt mein ganzes Herz an dir,
Du graue Stadt am Meer;
Der Jugend Zauber für und für
Ruht lächelnd doch auf dir, auf dir,
Du graue Stadt am Meer.

Den globala byn

När jag var barn var det ju krig. "Kolonialvaror" som ris och korinter t.ex lyste med sin frånvaro. De äldre berättade vällustigt hur tropiska frukter som bananer och ananas smakade.

Även spaghetti och annan pasta betraktades som något exotiskt.
Makaronipudding var det enda som bjöds - och det gjorde en ju inte nyfiken!

Sedan kom "Novisen vid spisen" 1951. Det var ett radioprogram där Tore Vretman lärde Folke Olhagen att laga mat. Jag var 16 år och följde det inspirerat - jag har fortfarande kvar recepten nedskrivna med vackraste skolflicksstil.

Ett intensivt minne är när jag tillagade spaghetti enligt anvisningar en lördag på Persgatan.
Mamma, de båda mostrarna och tant Cais stod runt syltgrytan ( man skulle ha RIKLIGT med vatten) när jag skred till verket.
Viktigt var, enl Tore W., att när vattnet kokade skulle spaghettin STÄLLAS i vattnet och sedan, vartefter de mjuknade SJUNKA ner i vattnet! Enligt mitt minne serverades enbart ketchup till - italiensk spaghetti var relativt dyrt i inköp.
ÅSKÅDARNA

Annat är det nu! Paketet ovan är ur ett billighetssortiment - Alltid lågpris - och kostar för 500 g 4.95! Det är synnerligen prisvärt - koker på 6 min.

Det intressanta med paketet är baksidan.
Där finns tillredningsanvisningar på
italienska (of coarse)
engelska
franska
tyska
spanska
portugisiska
flamländska
danska
svenska
ryska
arabiska
kinesiska
japanska ( tror jag)
och något som antingen är koreanska eller thailändska!

Äntligen!

Äntligen är det läge för att börja vårrusta i trädgården!
Först provianterar vi penséer och narcisser.
En dahlia och en basilika slinker också med.

Vi vågar dock inte ännu ta in snöskovlar och skidor för sommarförvaring,

även om krokusen börjar sticka upp!

men visst blev det fint!
Hörde just på TV, att på gund av marskylan, det nog blir färre fästingar i år.
Intet ont som inte för något gott med sig!

Bebådelsen

Idag är det Marie Bebådelsedag.

ANNUNCIATION - Lionardo da Vinci
Det första kända verket av Lionardo da Vinci. Han var bara 18-19 år
när han målade bebådelsen dvs när ängeln Gabriel informerar Maria.


När jag gick i skolan var det helgdag - avskaffades 1953 då i stället Allhelgonadagen infördes.
Det ansågs nämligen asymmetriskt med så många helgdagar på våren och ingen på hösten.
Det var emellertid ett dåligt byte - strax efter fick vi 40 tim arbetsvecka och lediga lördagar så Allhelgonadagen märktes bara negativt - det gick inte köpa mjölk den dagen!
(Affärstidlagen avskaffades 31/12 1971.)
På Marie bebådelsedag äter man ju våfflor:

Våfflor är ingen nymodig mattradition, utan är kända i Sverige sedan 1600-talet. Det är egentligen ett slarvigt uttal av helgdagen "Vårfrudagen" som har skapat våffeldagen.

I vår familj har vi emellertid tvivlare på denna version!



Men han brukar äta av våfflorna!
Recept på frasvåfflor

6-7 laggar

3dl vispgrädde
3dl vetemjöl
2dl vatten
2 msk smör eller margarin

Vispa grädden tjock. Blanda mjöl och vatten till en slät smet. Låt stå och svälla en stund. Vänd sedan i grädden. Hetta upp våffeljärnet. Smörj med lite matfett. Slå upp så mycket smet att laggen täcks. Grädda tills våfflan är knaprig och gyllenbrun. Lyft försiktigt upp med en gaffel.
Servera genast

Ytterligare en tavla som avbildar bebådelsen.
Denna gång av Carlo Crivelli (1430-93) Den är målad 1486 och finns i National Gallery, London

Bobo byter

I höstas var det aikido som gällde!











Men för en vecka sedan packades låneinstrumentet, en saxofon, upp för första gången och redan nu hörs tonerna av " Spanien är ett land där man dansar tango" omväxlande med "Köp varm korv...över nejden i Hjärup.

Sprängkraft

Trots den stränga nattkylan börjar solen vinna slaget:


Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.
----
Karin Boye ur För trädets skull

Snödropparna intill husväggen har ju redan slagit ut,
men även i mitt "woodland" finns det de som vill OPP:

Farsot

På Vikens Gamla kyrkogård ligger sjökaptenerna och skepparna tätt.



medan de mera obemärktas gravvårdar står lutade mot kyrkogårdsmuren.




Där hittade jag strax vi flyttat in på 70- talet min mormors yngste brors gravvård!
På den mossbelupna stenen står :
Agard Nilsson
1897-1918
Klicka gärna för noggrannare studium!

Min mormor levde ännu och kunde än en gång målande beskriva hur hon, boendes i Helsingborg, fick bud om Agards hastiga bortgång. Han tjänstgjorde som gesäll hos "smeden Ryberg". Han gick och lade sig till synes frisk, men befanns på morgonen död.

Min mormor, Anna, fick, själv influensasjuk, ordna med hästskjuts till Viken i snöyran och ordna med begravning.

Vi undrade över hur en pojke från Hå i Småland kunde hamna i Viken?
Några år senare fick vi förklaringen:
I Viken fanns en cykel-och leksaksaffär som hette Rybergs. Våra pojkar frekventerade etablissementet ofta!
Så en dag frågade vi innehavaren, " Rybbe" som han benämndes av barnen, om han kände till något om "smeden Ryberg". Vi förklarade varför vi var intresserade.
Rybbe blev tyst en stund - och svarade sedan: "Jo, smeden Ryberg var hans far - och Agards död var hans starkaste barndomsminne - han hade 6-årig fått i uppdrag att "purra" den försovne drängen - men funnit honom död på knä bredvid sängen!"
Hans far var för övrigt bördig från Södra Ljunga - några mil ifrån Hå!
Södra Ljunga är för övrigt även Per Henrik Lings födelseplats, komministerbostället finns ännu kvar.


Spanska sjukan var en svår epidemi eller pandemi av influensa som bröt ut i Madrid (därav namnet) i maj 1918, under slutskedet av första världskriget. Spanska sjukan spred sig över världen på ungefär fyra månader. I november 1918 nådde den Japan Över världen insjuknade 500 miljoner människor, varav mellan 20 och 40 miljoner dog.

I en nyutkommen bok av den amerikanske vetenskapsjournalisten John Barry " The Great Influenza" har siffran höjts till 50 - 100 miljoner, ca 5 % av världens befolkning. Han menar också att sjukdomen startade i USA. Den första rapporten kom från Fort Riley i Kansan den 11 mars 1918, ett utbildningsläger för 26 ooo amerikanska soldater som skulle sändas ut i första världskriget.

Vid midsommar 1918 konstaterades det första fallet i Sverige och under 1918 rapporterades 516.013 fall eller 9 % av hela befolkningen, varav 27.379 dödsfall. Därutöver kan ett stort antal icke rapporterade sjukfall ha förekommit.

Man vet numera att " The Great influenza" som spanskan kallades i USA var en aviär influensa d.v.s. fågelinfluensa.

Det är sannolikt det mest aggressiva virus som mänskligheten mött, båda efterföljarna - asiaten 1957 som anses ha krävt fem miljoner dödsoffer och Hongkong 1968, då en miljon avled, var betydligt mildare.

Morgonmusik

Vi lyssnar på dansk P2.:

De ska spela Kejsarvalsen av Johan Strauss den yngre.

Musikerna instrueras inför ett framträdande såhär:

Husk duften av braende mandlar,
smagen av mørk chokolade
och mindet av den første kaerlighed

Gud söker jobb?

Nja, så här ska´de´va´:

När vi kom till "Liten eftermiddagsmusik" i Vikens kyrka lördag 18 mars kl 16.00 fick vi lyssna på en förkortad version av Jobs bok som Nathan Söderblom förfärdigat 1928, och sedan bett organisten i Engelbrektskyrkan Oskar Lindberg sätta musik till.







I den moderna versionen hade man tillfogat en hoppfull skildring av en älsklig, naiv tiggarmunks liv.

Sedan gick vi till kyrkogården och min mormors yngste bror Agards grav.
Detta är mig veterligen det enda konterfej av Agard som finns. Det är taget under hans beredskapstjänstgöring.
Varför ligger han på Vikens kyrkogård?
Det får Ni reda på i morgon!

Flow

Jag har fortfarande publiceringsbekymmer med min blogg!

Denna gång handlar det om att jag inte kan ladda ner bilder.

Därför blir det bara words, words words idag!

Om flow och utbrändhet
Hugo Lagercrantz, professor Astrid Lindgrens barnsjukhus i Barnläkaren refererar om ett föredrag av
Jeanne Nakamura som forskar om Flow:

Vissa ungdomar kan ägna större delen av sin vakna tid åt att träna för elitidrott, spela musik eller ägna sig åt dataspel. När de är som mest koncentrerade glömmer de att äta, svarar knappt på tilltal och struntar i vad som händer ikring dem. Samma fenomen kan ses hos t.ex konstnärer, forskare, författare och musiker. Fenomenet har kallats för flow och har beskrivits bl.a. av George Klein i hans essäer.

Psykologen Jeanne Nakamura från USA besökte Astrid Lindgrens Barnsjukhus den 26 januari och berättade om forskningen om flow.

När man befinner sig i detta tillstånd är man fullständigt koncentrerad på uppgiften och låter sig ej distraheras. Man är heller inte rädd för att misslyckas.
ADHD kan sägas vara motsatsen till flow, då man har oerhört svårt att koncentrera sig. Det är en fråga om awareness. Sannolikt tillfredsställer man hjärnans belöningssystem. Flow är relaterat till ens förmåga och en viss lagom grad av utmaning. Både för låga och för höga krav förhindrar flow.

Nakamuras forskning har visat att bara vissa ungdomar försöker uppnå detta tillstånd av flow. Det behövs ju naturligtvis en viss talang och kanske uppmuntran från föräldrar och omgivning. Motsatsen är att man ägnar sig mer åt lättsamma aktiviteter som TV-tittande, som kräver minimalt flow.


Vad är då flow ur neurobiologisk synvinkel? Det är inte helt osannolikt att det är ett liknande belöningssystem i hjärnan som man ser vid spelberoende, alkohol och drogmissbruk. Det mest använda njutningsmedlet i världen - nikotin - har sannolikt samma effekt. Detta är särskilt intressant, därför att nikotin stimulerar acetylcholinreceptorerna som kanske är den neurotransmittor som är mest involverad i medvetandeprocessen.


Sensmoralen av föredraget var naturligtvis att det gäller att försöka få barn och ungdomar att gå in för något positivt och känna lyckan av flow. Georg Klein framförde den intressanta teorin att det svenska fenomenet “utbrändhet” kanske beror på för litet utmaningar och flow, vilket gör att man går in i ett vegetativt tillstånd. I stället borde man kanske stimulera människorna mera, så att de går in för någon arbetsuppgift och upplever flow-känslan.

En reflexion :
Orientering - det är FLOW!

Bergvärme, slutrapport;

eller
Det gäller att ha tur här i världen !
Denna blogg skulle publicerats 17 mars - men blev försenad på grund av ERROR 550;
Det gör ju nu inget - den fortsatta kylan gör den lika aktuell!)
Historik:
Vi flyttade till egen villa med oljeeldning 1966.
1 kubikmeter olja kostade cirka 200 kr - en spottstyver.
1971 flyttade vi till ett 3 gånger så stort hus "med god ventilation".

Det var inte förrän oljekrisen 1974 vi började fundera på våra värmekostnader.

Den första åtgärden var att minska oljeanvändningen - vi gick från 9 till 5 kubikmeter.
Sedan kopplade vi in en elpatron och kryssade mellan olja och el alltefter priset.
1992 installerade vi Energikasetter i 3 eldstäder.

I samband med pensioneringen kunde Pers intresse för ved få fullt utlopp.


Dessutom skaffade vi oss en luftvärmepump 1993. Dessa 3 åtgärder
1. sänka innetemperaturen till 17-19 grader
2. vedelda punktvis
3. luftvärmepump
reducerade oljeåtgången till cirka 2 kubikmeter/år.

Men sedan pajade luftvärmepumpen 2001. " OK vi värmer vidare enligt ovan - det får duga vår tid ut."

Men sedan har ju världspolitiken och miljöpartiet fått oljepriset och elpriset att stiga till svindlande höjder - en prisstegring på olja med 5000 %. När sedan den nyinförda obligatoriska tankrengöringen, resulterade i att vi inte fick godkänt fattade vi det heroiska beslutet att installera bergvärme à 228'000 .

Vi har ju redan den 26 februari rapporterat om den nästintill outhärdliga hetta vi tyckte vi hade de första dagarna. Efter litet vridande på åtskilliga rattar - och nu i den här vargavintern! - är vi mer än belåtna.
Den första elräkningen har anlänt - det är ju fortfarande inte billigt,men vi har sänkt kilowattåtgången med 2/3!
Till och med rören är bättre lämpade än de tidigare när vi varit ute och löptränat!