Nu kör vi igång

16.53, 23 minuter försenade på grund av stau på motorvägen inleddes sommarfestens del I.

Det hade regnat hela dagen men solen kom lagom till fördrinken!

Släkten mönstrade 23 deltagare med ett åldersspaåå från 3-78 år!

Gemütliches Beisammensein

Dag 2

Halva gänget på plats

Det var ganska roande

För att inte säga

 MYCKET

Förtrupp

De första deltagarna i Sommarfesten anlände,

vid gott mod som synes,

igårkväll!

Födelsedagsbarn 12

Även i Kilsta har vi blivit ett år äldre!

Här har vi tagit oss en liten semester i Spanien!

Glada födelsedagshälsningar

 till den stolte fadern!

Födelsedagsbarn 11

Att döma av min hopsamlade bildskatt lever dagens födelsedagsbarn 

ett liv i sus och dus!

Varför inte!(?)

Det är henne väl unnat! 

Hoppas det blir många, många  fler tillfällen att fira LIFVET

Glädjebudskap!

ÄNTLIGEN

är jag inte längre beroende av

allmänna kommunikationsmedel!

Körkortet erövrades igår!

Det firar vi med en hel kaskad av rosor!

70-årsjubileum

Mörka moln  samlade sig, just som kl närmade sig 14.00

 DÅ
Vikens Sjöfartsmuseum
skulle inviga sin sommarutställning
De danska judarnas flykt över Öresund för 70 år sedan.

Ordförande Carl Larsson hälsade välkommen.

Tina Acketoft (fp) gladdes åt den "lilla ortens" lilla insats både när det begav sig
 och när det gäller att erinra yngre generationer om  hur solidaritet och enkel medmänsklighet
kan omintetgöra de onda krafterna:
Mer än 7000 judar kunde fly över sundet -
endast 450 tillfångatogs och deporterades till Theresienstadt.

En representant för  Marina hemvärnet i Danmark
 kunde utförligt berätta om hur detta kunde lyckas.

En båt, H 458 Wilhelm från Gilleleje, som var med då det begav sig,
 hade dagen till ära tagit sig över sundet IGEN!
Med på utställningen var också

 Detta foto

Vi slapp regnet!

Pudelns kärna :1

Jag rapporterade glatt den 2dre juni hur lättläst denna bok var.

OCH

Det är den

MEN

Jag har ju varit fullt upptagen med studentfirande,  samt städning och och trädgårdsarbete inför

SOMMARFESTEN

På kvällen har jag varit för trött för läsande

det har bara blivit Jonas Kaufmann för hela slanten...

Dock kan jag nu rapportera att den är utläst.

De har varit ett nöje att läsa, men jag märker nu när jag skall recensera , att trots att den känts lättläst, innehållet, dvs Goethes liv och verk, fordrar stor koncentration.

Jag får stödja mig på författarens indelning:
Inledning ss 13-15

1. Frankfurt och Leipzig 1749-1775 ss 17-108
2. Weimar och Rom 1776-1790  ss 109-190
3. Weimar und Böhmen  1791-1823
4. Fruenplan och Dornburg  1824 -1832

   Johann Wolfgang Goethe

1749 - 1832

Boken är skriven av Synnöve Clason , professor emerita i tyska vid Stockholms universitet.
Jag satte igång och läsa och fann ju  berättelserna om barndomen i Frankfurt am Main och studieåren i Leipzig (Kap 1), konkreta och lättlästa. När jag nu, efter avslutad läsning skall rekapitulera, finner jag att SC lyckats smyga in insikter, inte bara om  hela Goethes avsevärda litterära oevre, utan även filosofi, politik, sociologi, kemi, fysik, botanik... Det som inte finns i texten kan man hämta i ett 20 sidor långt bihang med kronologi, verksförteckning mm 

I am still confused but...

ELLER

i detta sammanhang:

Ich bin immer noch, aber auf einem höheren Niveau, verwirrt 

När jag nu går tillbaka till den korta inledningen finns ju förhoppningen  om detta redan där:

SC inleder:

Johann Wolfgang Goethe är samtida med den tyska upplysningen. Under 1700-talets andra hälft avlöste utvecklingsoptimism och framtidstro de barocka tankestrukturerna. Synen på makten, människan och hennes möjligheter förändrades.

---

Men det mentala uppbrottet från rummets århundrade, till tidens, dynamikens och relativitetens, gick inte smärtfritt. Att falla ur Guds hand - eller djävulens - vad innebar det?   

För att komma till Pudelns kärna får vi ta ett kapitel i sänder!

Den lille Wolfgang är första barnet. När jag nu tittar tillbaka på skildringen av hans barndom, upptäcker jag att en stor del handlar om Frankfurt:

"Frankfurt har vid 1700-tlets mitt 36 000 invånare och är därmed en stor stad. Det är en liten republik med stränga hierarkier, skråplikt och föreskrifter för varje stånd beträffande kläder och annat . 

---

I tyskromerska rikets historia är Frankfurt am main förknippat med kejsar val och kröningsceremonier."

 Goethes föräldrar tillhör den högsta delen av borgerskapet, hans morfar Johann Wolfgang Textor var borgmästare.

"Goethes föräldrar tycks ha varit varandras totala motsatser. I minnesanteckningen erkänner diktaren att han ärvt faderns docerande sätt men tröstar sig med att moderns fantasi och omprovisationsförmåga räddat honom frånatt bli tråkig."

---

Den överlägsna inelligensen är ett Textorarv. Goethes mor Catharina Elisabeth kommer ur en ansedd jusistsläkt. namnet Textor var en latinisering av Weber. Farfadern hade varit professor och rektor för universitetet i Heidelberg men familjen måste lämna staden när den erövrades av fransmännen 1693.

Morföräldrarna var viktiga positiva personer i den unge Wolfgangs liv. Goethes romanserie om Wilhelm Meister i fem böcker (1777 - 1829)  antas vara en förtäckt självbiografi - i den första delen: Wilhelm Meisters Theatrale Sendung  berättas om att WM hos sin mormor hittar en dockteater som han sedan intensivt leker med och skriver skådespel för. (Jfr Ingmar Bergman!)

Jordbävningen i Lissabon den 1 november 1755 som skakar den civiliserade världen, gör ett stort intryck på sexåringen.

1759 ockuperar fransmännen Franfurt.:

De kämpar på Österrikes sida i kriget och kommer för att skydda staden mot preussarna och deras allierade.  

---

Nu lär Wolfgang känna den riktiga teaterns värld . En fransk trupp slår sig ner i staden och pojken får ett passepartoutkort av sin morfar som innebär att han kan gå på teatern varje kväll och sätta sig vilken plats han vill. Som elvaåring bekantar sig Goethe således med Racine och Molière

---

På sin trettonårsdag överräcker Wolfgang sitt första häfte med egna dikter.

1765-68  studerar G., enligt sin faders vilja juridik i Leipzig. Han trivdes inte i staden eller med studierna. Hade han själv fått välja hade det blivit Göttingen och klassiska språk. Det blir bara värre - och slutligen blir han akut sjuk och måste åka hem

Han kom hem, säger han själv "som en skeppsbruten". Familjen är skakad, så han ser ut. Själv har han inte tittat sig i spegeln på månader "dessutom vänjer man sig"

 Hela 1769 är han sjuk och konvalescent i Frankfurt. Pappan är besviken att han ej slutfört sina studier, men Goeteh vägrar återvända till Leipzig. 1770 styr han istället  kosan till Strassburg, där han känner sig betydligt mer hemma, avslutar sina juridikstudier med en doktorsexamen 6 augusti 1771.

 Det var emellertid inte det viktigaste som hände i Strassburg, utan:

Men mest tyr sig Goethe till Johann Gottfried Herder, en fascinerande och obekväm person som vänder upp och ner på det mesta tjugoettåringen trott på. Mötet med honom den 7 oktober 1770 blir "den mest betydelsefulla händelse, som skulle få de viktigaste följder för mig" heter det med dubbla superlativer i Dikt och sanning.

När G. kvitterat ut sin doktorsexamen åker han hem till Frankfurt och öppnar advokatbyrå. På grund av famileförmögenheten behöver han egentligen inte försörja sig - sysslar hellre, tillsammans med bl.a.  Herder  tidningsskriverier. De upptäcker tillsammans Shakespeare:
Det är den övermänskliga kraften och realismen hos Shakespeare som tar andan ur Goethe. 

Fadern ser till att han blir antagen vid Wetzlars Rikskammarrätt.  Han skriver in sig  men det finns inga dokument som bekräftar att han vistats där. 

UTAN

Dagarna tillbringar Goethe mest i en ung kvinnas sällskap. Hon är förlovad med en annan, vilket underlättar umgänget för båda 
Lotte och hennes familj, det medeltida huset, hela denna lantliga värld gör Goethe glad, men också avundsjuk. Kestner , fästmannen är en tråkmåns, inte värdig Lotte, denna oförfalskade pärla. Det är bara Goethe. Förtår hon inte det? Goethe tränger sig på och har definitivt inte tyglarna i sin hand. Han engagerar sig för mycket, spänningar uppstår, harmonin störs och snart är grälen där. Goethe bryter upp från Wetzlar utan att säga adjö.

Två år senare utkommer brevromanen 

Den unge Werthers lidanden

som bygger på denna upplevelse samt några andra skeenden och dokument. 

Berättelsen om  självmördaren Werther blir en sensation

och en tysk och internationell framgång utan motstycke.

  

Följ den spännande fortsättningen!

Midsommar- Beisammensein

Det trevligaste med midsommarfirandet är kaffestunden före...

Var och en kan roa sig med det som passar .

Jag som på förmiddagen varit strängt sysselsatt med att städa upp på uteplatsen

föredrog

när det drog ihop sig till fysisk ansträngning,

 att dra mig tillbaka för middagsvila!

Åldern tar ut sin rätt!

Nu gäller det att samla krafter till

 SOMMARFESTEN

Kolkwitzia amabilis

Till skillnad från rosorna har min 

PARADISBUSKE

Kolkwitzia amabilis 

 övervintrat väl!

Vinterföljd

Den långa, stränga vintern har gått hårt åt mina rosor

Annat var det förr..

8/7-06

Denna New Dawn har helt och hållet döden dött!

MEN

Den gula, tidiga på framsidan har klarat sig!

Samma ros Midsommar 2009!

2 veckor innan...

Nu är det SOMMAR!

Något trevande är Viken berett!

(Som synes i förgrunden t.v. har hyllet redan börjat blomma - första satsen är på  G)

Inte jag

men "di andre" har redan tagit första doppet.

Klicka på bilden för förstoring!

Galleri hamnens årsmöte

Den 7de juni var det åter dags för Galleri Hamnens årsmöte

Med sedvanlig utlottning

MEN

I år vann jag ingenting...

Sen vandrade vi ner för förvernissage.

En av medlemmarna var i sin klädsel SJÄLV ett konstverk!

Jag kunde inte låta bli att köpa...

SEDAN

avslutade vi med sedvanlig Gemütliches Beisammensein

som vanligt tillsammans med barndomsvännen från Persgatan 53!

Slutpunkt

Nu startar nedräkningen för Sommarfesten som går av stapeln 29/30/6

jag behöver plats på middagsbordet

SÅ

PUSSLET

som efter att den 8/5 sett ut som ovan

NU

får betraktas som fullbordat.

Jag har förgäves försökt få ihop vattnet

Det saknas 8 bitar , men de 4 jag har kvar passar ingenstans...

Himlen är för tradig att lägga.

SÅ

 nu är  det nedplockat.

God willing startar jag nästa pusselprojekt efter nyår 2014!

Spionen måste dö

De senaste tre veckorna har, som alltid i maj/juni ,varit hektiska. Åtminstone en tredjedel 

av allt jag upplevt har ännu inte fått plats på bloggen, ej heller sommarens blixtinvasion.

 

Allt medan jag  sorterar gamla deckare,
publicerar John le Carré sin senaste bok "A delicate matter" 

Utdrag ur recensioner

"In the Times, Marcel Berlins called it "beautifully sad; the novel is the most satisfying, subtle and compelling of his recent oeuvre". The Independent's Ian Thomson praised it as a page-turner – the work of "a writer of towering gifts", whose thrillers show up "much of what passes for literary fiction [as] mere creative writing". Allan Massie in the Scotsman agreed, calling it "the best novel Le Carré has written for some time" and its author "far more serious in his themes than the majority of those who write so-called literary fiction". 

JUST DÅ

dök den här boken upp ur gömmorna!

Det är hans allra första, utgiven 1961, publicerad på svenska samma år!

VARFÖR

jag beslöt mig för en OMLÄSNING!

Min första kontakt med John le Carré var genom FILMEN The spy Who came in from the cold med Richard Burton.Efter att ha sett denna fantastiska film läste vi boken, och sedan alla Carrés böcker fram till och med Ryska huset. Den kom ut 1989. (Efter  Gorbatjovs tillträde och  Die Wende var ju stoffet inte lika intressant)

Det är förtjusande att läs om Spionen måste dö! 

Den presenterar redan på första sidan

 George Smiley:

"---
Någon gång på tjugotalet när Smiley hade gått ut sin föga imponerande skola och blinkande lufsat in i sitt föga imponerande Oxford-colleges skumma klostergångar hade han drömt om docentstipendier och ett liv ägnat åt de litterära gåtorna i sextonhundratalets Tyskland. Men hans egen lärare, som kände Smiley bättre ledde honom klokt bort från de hedersbetygelser som otvivelaktigt skulle tillfallit honom. En vacker julimorgon 1928 hade en förbryllad och ganska skär Smiley  suttit framför en undersökningsnämnd från Utrikeskommittén för akademisk forskning, en organisation som han egendomligt nog aldrig hade hört talas om."

George Smiley är ju nu åter en kändis via Tomas Alfredssons film Tinker,Taylor, Soldier, Spy;

Det som är förtjusande är att George Smiley och John le Carrés stil var sig lika redan från början!

Tv 2

Så var det dags för lillasyster att ta på sig den vita mössan.

Det blev ju ett festande i dagarna tre!

Finalfesten hade lockat närmre 50 gäster!

SÅ

Tältet kom väl till pass i regnet!

Sedan blir det dax att utnyttja presenten:

Följ den spännande fortsättningen!