Näst sista

Igår samlades veteranerna för näst sista orienteringsrundan före sommaruppehållet.

Vid start

som låg i anslutning till EFS-gården vid Åsljungasjön

Emellanåt var det rejält kuperat...

 Men alla kom i mål!

SOMMAR!

Sista varma dagen på ett tag...

stod det på SMHI:s hemsida i måndags.

MEN

Då var det klart!:

Bordet framtaget - den röda rhododendronen och gullregnet utslaget!

En cykeltur ner till hamnen visade att båtägarna också är beredda!

Das Lesen XXI

När jag reste upp till Mälardalen den 9 maj hade jag utrustat mig "förståndigt", när det gällde läsandet; medförde ett antal o-och lättlästa pockets för att inte belasta packningen i onödan....

MEN

När jag väl kommer fram till MESTA och huset som är lika välfyllt när det gäller böcker som mitt,

kunde jag inte gå förbi det goa, goa smörgåsbordet...
UTAN
blev fast i denna utomordentliga redogörelse för
"Nordens korsriddare".

När jag så hade läst en tredjedel dök

denna ouppsprättade (sic!) bok upp  "ur högarna" ...

Så nu är jag i full färd med den i stället!

I den grekiska väderlek som just råder började jag läsa denna resa i Argonauternas spår och blir helt hänförd över Göran Schildts förmåga att 

dels återge de olika versionerna om  myten:

Den är ännu äldre än sagorna om det trojanska kriget. I motsats till dessa fann den dock aldrig en skald med tillräcklig auktoritet för att ge den en definitiv form. Det diktades många epos om argonauterna, bland annat skall atenaren Epimenidis på 500-talet ha åstadkommit en Argonautika på 6500 verser, men den har i likhet med så många antika verk gått förlorad. Skalder sådana som Homeros och Hesiodos, historiker från Herodotos till Arrianos, de stora tragöderna Aiskylos, Sofokles och Euripides, poeter sådana som Pindaros och Teokritos återberättar episoder ur argonauternas äventyr eller hänvisar till dem, men sagan bildar inte hos dem en sammanhängande helhet och de olika versionerna är motsägelsefulla. Under hellenistisk tid, när den grekiska litteraturens spridda skrifter samlades i de stora biblioteken i Alexandria och Pergamon började man på mera litteraturhistoriskt sätt intressera sig för sagorna. Man skrev inte bara lärda utredningar, så kallade scolier, om argonautsagans källor, eller granskade dess verklighetsunderlag. Ur den alexandrinska skolans svärmeri för den homeriska enkelheten och ur det växande intresset för mysteriereligionen föddes ett antal nya försök att ge Jasons färd episk form. Mest känt är det diktverk, som överbibliotekarien vid ptoleméernas bibliotek, Apollonius från Rodos (född omkring 295 död omkring 215 f.Kr) författade, ett epos som samtidigt är den detaljrikaste och fullständigaste återberättelsen av sagan som vi äger.

dels, i sin resa 1963 i argonauternas kölvatten, skildra hur Grekland och grekerna förändrats från "jungfruresan" 1948.

Läs den spännande fortsättningen!
Länk för tyskspråkiga!

Slottsutflykt:2

Efter den mentala urladdningen för att ta till oss konstutställningen var det uppfräschande med en kopp kaffe och dito kaka!

Slottsutflykt:1

Änkegrannen Märta och jag är båda medlemmar i Kullens konstförening.
Vi beslutade att göra en liten utflykt till Krapperup i det angenäma försommarvädret.
OCH
Det visade sig vara väl värt besväret.
 
 Roj Friberg och Marta Runemark är far och dotter.

Dottern gjorde mytiska statyer, ofta med naturtrogna djur, speciellt hästar och mera sagobetonade människor. Denna hette "MÖTE".Jag associerade till Canossavandringen

Fadern gjorde bilder

Dottern skulpturer:

Innehållsligt och koloristiskt märktes släktskapet tydligt!
Ett spännande och givande besök! 

Växevä´r...

De första veckorna på året handklipper jag gräsmattan...

MEN

Nu är det dax för tyngre grejor!

Fransk språkövning

De senaste två veckorna har varit hektiska:

Inte bara NATUREN har spelat upp sitt DRAMA= Mellan hägg och syren;

almanackan har varit fylld med resor och evenemang.

Nu, begåvat med förtjusande väder, inträffar en rofylld paus.

Dags för litet begrundan!

Det är många upplevelser som inte fått plats på bloggen

Som t.ex den här tavlan på utställningen Hammershöj och Europa  
Dorozka noca (Fiacre la nuit).* se nedan 

Utställningen var i två delar:

Del 1 visade uteslutande verk av Hammershöj, åskådliggörande hans utveckling.

Del 2, som ju gett namn åt presentationen, visade hur han påverkades av  och påverkade andra  samtida  europeiska konstnärer.

"Udstillingen "Hammershøi og Europa" bryder med denne tradition og rykker kunstneren nye steder hen ved at sætte hans værker sammen med samtidige kunstnere som for eksempel Whistler, Carriére, Fantin-Latour, Gauguin og Khnopff."

MEN

Det var tavlan ovan

målad av

Józef Pankiewicz 1866-1940
som gjorde störst intryck på mig. 
Det är väldigt litet att finna på Google om denne man
MEN
Om man kan läsa franska:

"En 1890 Pankiewicz présente son œuvre au salon Krywulta et, comme son ami Podkowinski**, devient une victime des attaques des critiques et du public. Cette expérience douloureuse marque un tournant dans sa création. L’artiste s’éloigne de l’impressionnisme claire à la lumière tamisée et réduit sa palette de couleurs. Il s’oriente vers le monochrome et les ombres. Dans les années 1892-1897 il peint une série de nocturnes : « Rynek Starego Miasta w Warszawie noca » (Vieille ville de Varsovie la nuit), « Labedzie w ogrodzie Saskim » (Cygnes dans le jardin Saski), « Dorozka noca » (Fiacre la nuit).* Ce sont des compositions encore impressionnistes, mais exprimées à travers une palette de couleurs gris, noir et de temps en temps illuminées des effets jaunes et blancs. De ses nocturnes résulte le désir de découvrir le secret de la nuit parce que c’est elle qui sépare l’homme du monde."

Även Podkowinsky hade en tavla på utställningen - även den noterade jag särskilt!

HEJA POLEN!

Årets kulturutflykt

Efter den trista erfarenheten 2010 har vi valt att frekventera litet mer närliggande kulturmål!
I år valde vi att utforska Bjäre.

 Vi har ju en flygkompetens i vår krets som tillhör de eldsjälar som har byggt upp Ängelholms flygmuseum Jag har ju via DODR blivit förevisad en och annan flygmaskin men dagens guide, en man som varit pilot på F10 och i 30 år flugit Draken, bjöd på den bästa guidningen hittills!

Next stop var utställningen om tunneln genom Hallandsåsen. Modellen av borren Åsa studerades i alla möjlig vinklar!

 Grevie backar var betydligt mer inbjudande än Brösarps för två år sedan!
Avslutningsvis hälsade vi på  i Birgit Nilssons födelsehem som nu är museum.

BN som 23-årig sångstuderande...

Högtidsstund

Jag var trött efter allt trädgårdsarbete i värmen (=27,2° i skuggan på eftermiddagen!)

MEN

Så¨fick jag se att de på 9:an gav en Clint Eastwoodfilm

Gran Torino
Ända sedan Rawhide har ju den gamle och jag älskat Clintan - och han blir ju bara bättre och bättre....

Nu grönskar det...

 

 Denna rhododendron fick jag i 50-årspresent av sjuksköterskorna på BVC 

 Denna buske i 70-årspresent av sonen Karl

Dessa förgätmigej av Vår Herre...

De har infunnit sig spontant, och sedan ett tiotal år spritt sig litet varstans!

Äntligen!

Äntligen har jag lyckats läsa färdigt boken om Ilja Repin

Egentligen är det en väldigt lättläst bok. Tito Colliander har med utgångspunkt i Ilja Repins kvarlämnade självbiografiska anteckningar skrivit en spännande roman om hans långa liv:
Ur Wikipeda:
"Ilja Jefimovitj Repin, född 5 augusti (enligt julianska kalendern 24 juli) 1844 i Tjugujev i närheten av Charkov i Ukraina, död 29 september 1930 i Kuokkala (Terijoki), Finland, var en rysk konstnär."

Han föddes in i en kosacksläkt. Hans far var hästhandlare. Hans teckningstalang var medfödd - via ikonmålerie lyckades han ta sig till St Petersburg och komma in vid konstakademin. Han fick stipendium och kunde ta sig ut i Europa. Hans genombrott kom med

Pråmdragarna på Volga.

Han befinner sig i centrum av det ryska kulturlivet, är god vän med och porträttör  av Tolstoj, Gogol, Liszt, Rubinstein och Mussorskij m. fl.
På 1890 tar man även i Ryssland intryck av den franska impressionismen och Repin blir "omodern". Som många andra petersburgsbor skaffar han sig ett sommarhus i Kuokkola där han efter 1900 bosätter sig på åretruntbasis. Han fortsätter att vistas där även när första världskriget bryter ut, tsarriket faller och Kuokkola blir finskt - vilket det är när han dör 1924.
"Då Finland blev självständigt efter ryska revolutionen valde Repin att stanna kvar i Kuokkala som då tillföll Finland och han avböjde flera erbjudanden att återvända till Ryssland med hänvisning till sin höga ålder. Efter sin död fick Repin kultstatus i Sovjetunionen och betraktades som en föregångare till den officiellt påbjudna socialistiska realismen.
Efter vinterkriget och fortsättningskriget tillföll Kuokkala Sovjetunionen och 1948 fick staden namnet Repino till minne av Repin."

Wenn jemand eine Reise tut...

Wenn jemand eine Reise tut,

So kann er was verzählen...

 

Häromdagen stod jag på Uppsala C och skulle återvända Eskilstuna - men  tåget jag hade  biljett till (ffg i mobilen!) annonserades som ett gående till Mora. Jag vände mig till närmsta medresenär på perrongen - hon skulle till Västerås - det lät betryggande. 

Det visade sig att vi skulle byta i Sala, för vidare transport söderut. Min reskamrat var amerikanska som varit några veckor i Sverige. Hon skulle, när hon återvänt till U.S.A., börja läsa medicin. Hon blev eld och lågor över att höra att jag var pensionerad barnläkare! Hon förhörde sig över möjligheterna att efter avslutad utbildning tjänstgöra i Sverige - hennes intryck av vårt land från Uppsalas horisont var mycket positiva.

 Några dagar senare satt jag på X2000 fv befordran till Hässleholm, och så småningom Helsingborg-Viken. Då fick jag sällskap med denna dam - en australiensiska för närvarande boende i Paris, och som varit i Stockholm och hälsat på en australisk vän som bott i Sverige 21 år.

Hon frågade mig vad jag tänkte på när jag hörde Australien 

Mitt svar:

Errol Flynn som jag visste var från Tasmanien

Australiska viner på Systembolaget  

ABBAs internationella genombrott

och naturligtvis Operahuset i Sydney

Olympiaderna i Melbourne (1956) och Sydney (2000)

Hon skulle byta tåg i Köpenhamn - hade tre timmar till godo så jag tipsade henne om en liten sväng till Tivoli och Rådhuspladsen

Anledningen till att hon tillfälligt vistades i Paris var ett led i arbetet för ursprungsfolken , i hennes fall arboriginer

DODR jubilerar

Det är i år 60 år sedan den gamle och hans gelikar ryckte in i lumpen.

 Sedan 19 år har de träffats årligen,

de senaste 15 MED damer.

Detta jubileumsår återvände vi till Hotell Hörnan i Uppsala, där vi ju varit redan 2007.

Denna gång blev underhållna av Glunten och Magistern från Glunt-Akademin
(alias Hans Levander och Harald Bohlin)
Dagen efter åkte vi på sightseeing till Arlanda flygplats och
 Arlanda Flygsamlingar
Arlanda anser sig ej längre ha plats för samlingarna som för närvarande är  utan av alla önskvärd huvudman....

Det fanns många intressanta flygmaskiner där som vi kunde bese under
Bengt Thelanders kompetenta ledning
MEN
Jag hade glömt kameran...

Födelsedagsfirande

SMK:s utställning om Vilhelm Hammershøj lackar mot sitt slut.

Vi slog två flugor i en smäll= firade Malins födelsedag genom att Kristi Himmelsfärdsdagen åka till København och besöka utställningen.

Först konstaterade vi, som vanligt, att danskarna vegetationsmässigt är en vecka före oss.

SEDAN

åt vi en bättre lunch.

INNAN

Vi gav oss i kast med utställningen

OCH

Den var av yppersta klass!

Ett minne för livet

Arrangörer

Igår var det Sten Åkes och min tur att vara tävlingsledare för veteranerna.

S-Å hade fixat en "lagom" strapatsiös bana.

På tisdagen gick vi tillsammans och satte ut kontrollerna

Här sätter jag ut kontroll 2

Vädret var tjänligt!

MEN

Tävlingsdagen var betydligt blötare och eftersitsen fick ske inomhus.

Vi var sammanlagt 34 deltagare

(Bilden är tagen när de flesta fortfarande var kvar i skogen)
Se mera hos Eric E. onsdagen den 16/5

I Bäverdalen

Efter en dryg kilometers promenad bland blommande slån och hägg var vi framme vid bäverdammen.

På trästumparna i förgrunden ser man spår efter deras tänder. 

Björkarna som ligger över bäcken har de också fällt.

och dom är ju roliga att klättra på!

Här i Sörmland finns det inte bara vitsippor utan även blåsippor om man tittar ordentligt efter!

Här bygger bävrarna ett nytt bo!

Just återkommen

Jag har varit en sväng upp i Mälardalen.

Jag har upplevt många spännande ting som successivt skall redovisas

Inledningsvis en kvällspromenad som startade med botanisk examination

Fortsatte med lekplatsbesök

Följ den spännande fortsättningen!

Fyndglädje!

Jag har åtskilliga gånger under de 40 år jag pysslat med min trädgård försökt inkorporera kungsängslilja. Senaste försöket var i 2005 då jag erhöll en del lökar från Stig Svensson som hade en  pålitlig population i sin trädgård. Det resulterade i EN säger EN, blyg,blek (=vit) lilja. Sedan gav jag upp.

DRÖM om min förvåning

När jag häromdagen plötsligt hittade de här tre i mitt woodland

Out of the blue!