fredag, juni 30, 2006

Norrvikens trädgårdar


Som alltid startade vi i gryningen.
Före äntrandet mötte vi några trevliga göteborgare
se http://den-gamle-vid-havet.blogspot.com/

Första gången jag var på Norrviken var med skolan, kanske 1948. Det var ju efter kriget och krigsvintrarna. Rudolf Abelins stolta livsverk var hotat:

Efter några hårda vintrar där inte bara fruktträd och nötbuskar, utan även flertalet av trädgårdens andra växter frös bort, tvingades Abelin, vars hälsa försämrats, sälja Norrviken 1942. Han flyttade till en angränsande fastighet och var verksam som konsult på Norrviken fram till sin död 1961.

Troligen hade vi honom som ciceron eftersom vår lärare Hervid Vallin ju hade goda kontakter med Bjäre.
Trots att trädgården måste ha sovit något av en törnrosasömn minns jag fortfarande vilket intryck anläggningen gjorde, min första kontakt med ett storslaget trädgårdsprojekt. Pearl Harbour och Hiroshima var ju tidsmässigt nära - att höra japaner omnämnas i detta sammanhang var en nyhet.
http://www.svensktkulturarv.com/main/destination.asp?ActorID=396
Nu har ju Tage Andersen tagit över och har stora visioner
http://www.norrvikenstradgardar.net/
Strax vi kom in såg vi en man som matade getter, är det inte...?
Jo, visst var det Tage själv! Den gamla fruktträdgården upp mot huvudbyggnaden är i romantisk stil,i kontrast till den pampiga barockstilen längs huvudaxeln.

Trots att tydligen den japanska trädgården numera klassas som "japanskinpirerad", duger inte inför kännarnas stränga regler, är det fortfarande denna som tjusar mest.

Tage Andersen sätter sin prägel på Vinterträdgården och genom en utställning med italiensk keramik. Både vid entrén och i de stora karen på bilden här intill växte Pratia angulata. Av dem köpte vi hem två plantor!



Etiketter:

torsdag, juni 29, 2006

Premiär!



Nu är högsommaren här.
Trädgårdsarbetet och midsommarfirandet är avklarat, fotbollsVM går in på upploppet.

Utmattade av de två senare, åsåg vi i tisdags Allsång på Skansen, där Povel Ramel var årets första gäst.
Då erinrade jag mig att jag, på bananskal, varit på parkettplats hela tre gånger och sett de stora elefanterna som "kalvar".
Jag återkommer till Povel - men vi börjar med 75-årsjubilaren

Gösta Knutsson är väl, om över huvudtaget numera, mest känd som författare till böckerna om Pelle Svanslös.
För oss 30-talare gjorde han en annan viktig insats:

Gösta Knutsson, en legendarisk radioman från Uppsala, lanserade 1938 frågesporten i Sverige. Det första programmet i radio var en match mellan lag från två nationer vid Uppsala universitet. En ständig följeslagare var domaren Einar Haglund, som också kallades "Allvetaren".

Nutidens unga, uppfostrade med TV och internet, kan troligen ej föreställa sig, långt före Hylands hörna, vilket folknöje detta blev. Succén blev antagligen desto större, genom att världskriget gjorde behovet av verklighetsflykt stort.

I Helsingborg anordnades turneringar med lag från de olika skolorna i staden, en sorts "Vi i femman", men på gymnasienivå.
Flickläroverket var på min tid, för att citera en spexsång: Vår lingonröda skola...
Finalen 1949 (?) var mellan ett lag från Teknis och ett från Gossläroverket. Förmodligen på grund av att lokalen var rymligare och modernare användes Flickläroverkets aula.

Konferencier var Sten Broman
http://www.lub.lu.se/ub/utstallningar/broman/sten.htm
Utöver frågorna, avslutades alltid tävlingen med att en från vardera laget fick i "Oförberedda talares klubb" tala över ett för dem fram till starten hemligt ämne i 10 minuter.
Fram till detta moment var ställningen jämn.
Gossis representant visade sig heta Hans Alfredsson...
The rest is history.

Jag kommer fortfarande ihåg hur skrattet skallade, vi vek oss framåt i magkramper. Sten Broman vände på huvudet tog av sig glasögonen och stirrade förundrat på gossen: A star was born.

Ämnet han skulle utreda sig över var inte alltför upphetsande, ung "Min skäckiga märr"
När han senare på läsåret tog studenten minns jag att han väckte uppseende genom att rida hem på en sådan.

Etiketter: ,

onsdag, juni 28, 2006

Ännu en källa



En essä kring ordet "källa" hos en bloggmate har inspirerat till denna association:



Var är den vän som överallt jag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sig öker;
När dagen flyr, jag än ej honom finner,
Fast hjärtat brinner.

Jag ser hans spår, varhelst en kraft sig röjer,
En blomma doftar och ett ax sig böjer.
Uti den suck jag drar, den luft jag andas,
Hans kärlek blandas.

Jag hör hans röst, där sommarvinden susar,
Där lunden sjunger och där floden brusar;
Jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
Och mig hugsvala.


Likväl ett töcken mig från honom stänger:
Min bön men ej min blick till honom tränger.
Ack, såge jag hans anlet och mig slöte
Intill hans sköte!

Ack, när så mycket skönt i varje åder
Av skapelsen och livet sig förråder,
Hur skön då måste själva källan vara,
Den evigt klara!



Var är den Vän, som överallt jag söker är en psalm av Johan Olof Wallin 1818.
De fem första verserna har tonsatts och utgivits separat av Alice Tegnér. Psalmen som helhet har ibland setts som platoniserande, men torde väl kunna försvaras som kristen psalm, inspirerad bl.a. av Höga Visan och dess brudmystik.
Ur Svenska Kyrkans ärkeiskopslängd:
Davidsharpan i Norden
Johan Olof Wallin

Mannen med den dystra, välvande blicken, den djupa orgelstämman, han som bekläddes med Svenska kyrkans högsta värdighet nästan endast för att bära den såsom dödsdräkt, står betydelsefull i vårt fosterlands kyrkliga hävder. Han har skapat det förnämsta andeliga skaldeverk, som den protestantiska kristenheten äger, och dock hava mot hans åsikter och mot hans verksamhet skarpa omdömen uppstått och varit gällande.

Ur armodets djup * steg han till den högsta värdighet, till rikedomar och makt, och hans ära flög vittomkring, men han klagade dock i sina sista stunder: att han föga njutit av livet. Han bekände om sig själv, att när lyckans dagar kommo, voro glädjens förbi. Han är ett märkvärdigt exempel på den storhet, som förvärvas icke genom inspirationens inneborna gudaeld, utan därigenom att en kraftfull själ tillägnar sig en stor sak och gör den till sitt ändamål.
Projekt Runeberg:
*Johan Olof Wallin var född i Dalarne, son af en fältväbel. Sjuklig alltifrån barndomsåren, måste han vid skolan och gymnasiet kämpa en hård strid mot nöd och brist, användande mesta tiden på andras undervisning. Sedan kom han till Uppsala, aflade examen för graden men lyckades ej få plats vid akademien utan måste fortfarande ägna sig åt informatorskallet.

tisdag, juni 27, 2006

Födelsedagsbarn 12

Dagens födelsedagsbarn introducerades tidigt för orienteringssporten.
Moster strävade städse att få honom naturintresserad.

Efter en minnesvärd skogspromenad 1981, med målet att få honom att kunna skilja på gran och tall - där han hela tiden envisades med att beskriva hur Audi Quattro (?) skulle klara terrängen... gav jag dock upp!
Det var inte så konstigt att jag inte hade en aaaning om vad gossen talade om:

Det började på bilsalongen i Genève i mars 1980. Då visades den allra första Audi quattro-modellen upp för den internationella pressen.

....Men det stora genombrottet kom vid Monte Carlo-rallyt 1981. Hannu Mikkolas deltagande i en Audi quattro sände ut chockvågor i rallyvärlden. En ny era inom motorsporten var inledd....

Detta tidiga motorintresse har ju resulterat i både utbildning till bilmekaniker och yrkesverksamhet i rallysporten.
http://www.elghmotorsport.com/
Men nu när han blivit familjefader kör han stillsamt (?) omkring i en Volkswagen Passat.
Vi tillönskar honom ännu många lyckliga år i familjens sköte.

Etiketter:

måndag, juni 26, 2006

Födelsedagsbarn 11


Nu duggar födelsedagarna tätt.
Först ut bland sommarbarnen är den inte helt unga fru Bergman.







En gång var hon den yngsta fru Bergman,







men tiden gick - här som nybliven moder med föräldrar julen 1986.



Efter en sejour i Amerika (här på toppen av Empire State Building)




har hon funnit sig väl tillrätta i Mälardalen.
Summary: Our daughter in law celebrates her 40+ birthday today.
Firandet kommer att koncentreras till ett "uppsamlingsheat"vecka 29/30

Wo man singt laß Dich ruhig nieder - böse Menschen haben keine Lieder.

...Sången ädla känslor föder.
Hjärtats nyckel heter sång....
http://www.pru.se/pru/midi/4.mid

Etiketter:

söndag, juni 25, 2006

Matematisk bedrift


Redan de gamla grekerna...

Grekerna visste att jorden är rund. men Eratosthenes, 276 f Kr(Sic), listade ut hur stor den är!

Han visste när solen stod i zenit i Syene. Då satte han ner en käpp i marken i Alexandria, där han bodde. Sedan mätte han vinkeln på skuggan som käppen kastade.

Vinkel var 7,2°.Delat med 369 blev det 1/50.

Alltså kunde Erathostenes multiplicera avståndet till Syene - som han visste var 5000 stadier - med 50.
Omkretsen blev runt 40 000 km, vilket var nästan rätt.
Utifrån detta kunde grekerna räkna ut månens och solens storlek och deras avstånd från jorden.


Stadion* egyptisk 157m, olympisk 187m;

http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_13012137.asp
Isn´t it amazing?
Summary: Erathostenes was a Greek mathematician and philosopher. He was born 275 BC. He studied at Athens and Alexandria where he worked as the director of the Alexandrian Library. He got blind 195 BC and because of that starved himself to death a year later. Today he is known by two things: the method to find the prime numbers (The Sieve of Erathostenes) and measuring for the first time the circumference of the earth
Vi fortsätter våra tyska läsövningar:
Erathostenes war ein Gelehrter, der von Ptolomäus an die Universität von Alexandria berufen wurde.
Er wies mathematisch nach, dass die Erde eine Kugel ist und errechnete ziemlich genau deren Umfang. Jahrhunderte bevor dies ein gesichertes Wissen wurde.
Seine Schriften zu diesem Thema befanden sich in der Bibliothek Alexandrias, die bekanntlich abbrannte.

lördag, juni 24, 2006

Vår midsommar



Nu blommar det!
Ja, dvs Hyllen.Till vänster 9 juni, till höger i går. Första satsen är redan fixad (se recept i bloggen 10 juni)


The same procedure as every year:
Först picnic på ängen



Sedan kläs midsommarstången (stommen, en pinne och två gamla cykelhjul förvaras under året i Lundins carport.)

Under denna process kunde mannen i orange (MÅNS) livfullt berätta om förmiddagens drama i Viken:
En ÄLG


hade förirrat sig ner på Norra stranden, sprungit ut på 111:an och slutligen utmattad uppsökt Sandkullen. Måns hörde 2 gevärsskott,och då han hittade platsen möttes han av 5 (fem) poliser, 2 (två) djurambulanser och 3 (tre jägare).

Trots att detta tilldrog sig bara 100 m från huset hade vi inte en AAANING..

Dags att starta dansen
(Sandkullen ligger omedelbart bakom huset i bakgrunden)

Vår spelman Olle Meijer som alltid på plats.
Efter dansen sjunger vi traditionsenligt unisont Idas sommarvisa och Visa vid vindens ängar.
I år hade Lisa (7) begärt Du gamla du fria. Så den sjöng vi i givakt!
Sedan gick var och en till sig och midsommarsupé.


fredag, juni 23, 2006

En man i min smak






Jag har fått en ny idol!
Han är ju inte olik min gamla.

Det är ju inte bara fysiken som "tänder":

Mandom mod och morske män ...och så litet humor!


Det visar sig att Marcus Allbäck har en hemsida:
http://www.proffs.com/marcusallback/
Den är inte uppdaterad sedan den 27 april - men han har ju haft annat för sig...
Summary: In the Fifa World Cup Sweden now has reached the 8th final. The first goal in the match against England was scored by Marcus Allbäck.

















"den gamle"

Etiketter:

torsdag, juni 22, 2006

Midsommargodis

Litet tips för att komma i form till lördagens/Midsommardagens match mot Tyskland!
Inspirationskällan är Allt om Mat som jag prenumererat på i mer än 15 år.
Medan potatisen koker inleds med
Sedan behövs ju inget märkvärdigt.
Om man vill "laga" sin matjessill är Karin Chädströms Kirresill suverän.
AoMs Påsknummer 1995 inleddes med artikeln
"En mästarinna dukar upp påskbuffén".

Även om det nu, drygt 11 åroch 187 nummer senare, publicerats åtskilliga sillrecept återvänder jag ständigt till hennes. De är lätta att tillaga, relativt billiga och underbart goda!

Den som gett namnet är Kirre Danielsson "som var legendarisk festfixare, som mest i farten på 1950-60-talen;"

Således KIRRESILL:
Det här behövs till 4 personer:
2 matjessillfileér i tärningar
2 tomater i klyftor
2 hårdkokta ägg i klyftor
lite dill till garnering
Sås:
1 dl majonäs
1 msk chilisås
Gör så här:
1. Blanda salladsingredienserna med såsen inför serveringen
Summary: Tomorrow we celebrate Midsummer´s Eve

Etiketter: ,

onsdag, juni 21, 2006

Juninatt blir aldrig av



Det här med Midsommarafton är ju en rörlig historia....


Otvivelaktigt är dock att idag är sommarsolståndet, dvs dagen följs av årets kortaste natt.

Summary: Today is summersolstice. The twilight is magic. One of our writers, Nobel prize winner in Literature 1974, Harry Martinsson has written a poem about "The night of June that hardly ever is."





JUNINATTEN

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.

Harry Martinson
i "Cikada".

tisdag, juni 20, 2006

Honorificabilitudinitatibus




Honorificabilitudinitatibus (27 letters), is the
longest word Shakespeare ever used. It comes out of the mouth of Costard,
the clown, in Love's Labour's Lost:

"I marvel thy master hath not eaten thee for a word;
for thou art not so long by the head as
honorificabilitudinitatibus: thou art easier
swallowed than a flap-dragon."

Note that its spelling alternates consonants and vowels. Some have used an
anagram of this word to claim that Francis Bacon was the author of the works
attributed to the Bard.

Honorificabilitudinitatibus anagrams to the Latin
"Hi ludi F. Baconis nati tuiti orbi." which means "These plays, F. Bacon's
offspring, are preserved for the world." Of course, that doesn't prove
anything -- the word had been used by other writers earlier. And if you
torture words enough, they confess to anything.



http://sv.wikipedia.org/wiki/Francis_Bacon