Årets bästa!

Genom inte bara skicklighet

UTAN ÄVEN

en god portion TUR blev

Årets sista = Årets bästa läsupplevelse.

Skickligheten bestod i att jag ju så gott som dagligen bevakar 

SvD kulturbilaga och dess bokrecensioner.

DÄR 

läste jag 23 oktober Carl-Johan Malmbergs recension av den svenska översättningen:

Fulländad prosa 

Engelskt liv under 1900-talets första halva är den mest kartlagda intellektuella miljön. Alla med någon betydelse har en stor biografi. Alan Hollinghursts ”The stranger’s child” skakade om genren. Nu finns den i svensk översättning och Carl-Johan Malmberg läser en bok av vad han anser vara Englands bästa romanförfattare

Jag beställde med vändande post den engelska versionen i pocket till det facila priset 69:-.

Jag visste ju, efter att ha läst A line of beauty att han kunde skriva....

MEN 

Redan när jag slår upp boken och läser den första av de 560 sidorna grips jag av förtrollningen:

She´d  been lying in the hammock reading poetry for over an hour. It wasn´t easy: she was thinking all the while about George coming back with Cecil, and she kept sliding, in small half-willing surrenders, till she was in a heap, with the book held tiringly above her face. Now the light was going, and the words began to hide among themselves on the page. She wanted to get a look at Cecil, to drink him in for a minute before he saw her, and was introduced, and asked her what she was reading. But he must have missed his train, or at least his connection: she saw him pacing the long platform at Harrow and Wealdstone, and regretting he´d come. Five minutes later, as the sunset sky turned pink above the rockery, it began to seem possibe that something worse had happened. With sudden grave excitement she picturerd the arrival of a telegram, and the news being passed round; imagened weeping pretty wildly; then saw herself describing the occasion to someone, many years later, though still without quite deciding what the news had been.

Det är 1913 och Daphne är 16 år. Detta första kapitel av  fem, betitlat  Two acres  efter herrgårdens namn beskriver hur den två år äldre brodern George, som just börjat i Oxford, bjudit hem en studiekamrat, Cecil - de dök strax upp , de hade promenerat från stationen. 

Sedan får vi följa trion under hela 1900-talet

Kapitel 2 (=REVEL) utspelar sig i mitten på 20-talet på Corley, det herresäte som Cecil växte upp på.

Liksom i kapitel ett får vi smyga oss på gruppen. AH skildrar först naturen, det sociala spelet - först efterhand får man klart för sig vad som faktiskt tilldrar sig - OCH - tilldragit sig.

Cecil, som skrev poesi, stupade i första världskriget. Hans mamma har låtit förfärdiga ett gravmonument och nu har familjen samlats för att bli intervjuade av en man, Oxfordvän till Cecil, som skall skriva en memoar.

Daphne är nu gift med Cecils yngre bror Dudley, Lord Valance, de har två barn; 

Det är uppenbart, inlindat i aristokratiskt smalltalk, att det är en väldigt "dysfunctional family" .

Kapitlet omfattar sidorna111-242, och jag undrar ända fram till sidan 195 VARFÖR det heter Reval! 

Kapitel 3 " Steady,  boys, steady!" utspelar sig sent  60-tal. Efter att ha varit rekvirerat som sjukhem under andra världskriget är det nu säte för en Public school.  Daphne dyker upp som svärmor till den lokala bankdirektören, Mr Keeping. Cecils poesi ingår i läroplanen, de flesta i den yngre generationen kan många verser utantill. Paul, ny banktjänsteman och Peter lärare vid skolan förenas i sin fascination för Cecil.

Den stora sammankomsten är en "Opening night" där Peter spelar Liszt  fyrhändigt med Corinna Keeping, dotter till Daphne, (som nu i sitt tredje äktenskap heter mrs Jacobs) och Dudley Valance. 

Som tidigare är det i metakommunikationen under "minglandet" som man  får a hunch om vad som EGENTLIGEN tilldrar sig.

Kapitel 4  Something of a Poet.  I detta kapitel får vi följa Paul Bryant som föresatt sig att skriva en minnesskrift över Cecil Valance och, innan alla som kände honom är döda, försöka reda ut vem som var ihop med vem!???   Det går inte så bra...

Sista kapitlet,  5  The old Companions det kortaste ss 519-564  beskriver en "Celebration" för Peter Rowe - 9 October 1945-8 Juni 2008. Peter som vi mötte i kapitel tre som musiklärare på Corley hyllas för sina insatser som kulturpersonlighet på BBC. Närmast sörjande är hans  äkta make Desmond.   Paul Bryant, som nu är firad litteraturskribent är bland talarna. Fortfarande lever diskussionen om Cecil, vem som egentligen var far till vem.   Professor Jennifer Ralph, St Hildas College, Oxford, klagar över Paul Bryants bok om Cecil Valance,  "England trembles "där han försökt reda ut faderskapen till Daphnes barn, dvs bla Jennifers.

Alan Hollinghurst *1954-
2012 års resultat= 37