fredag, juli 31, 2009

Hädanefter


Hädanefter blir det


Inte som vanligt

Följa den yttersta remsan av sand,
inte som vanligt sida vid sida,
hand i hand.

Bara en måne ser skuggorna glida
efter varandra tätt.
Ändlösa utkant där våg och dyning
hävdar mot stranden sin äganderätt,
havsbrus ända till gryning.

Ingenmansland och två par skor,
avtryck som spolas bort i våta
sanden, och månen gul och stor
över de tigandes gåta.

Hjalmar Gullberg

Etiketter: , , , ,

4 Reflektioner:

Anonymous karibien skrev ...

Så himla vackera ord och så underbar bild därtill

Jag tänker på dig, er, både i dag och i morgon

31 juli, 2009 16:13  
Anonymous margareta skrev ...

vackra ord och fin bild. När en sådan här dag är över, brukar en fas kännas avklarad i sorgearbetet och man får ta tag i nästa fas.

Jag tänker på dig ofta.

31 juli, 2009 18:53  
Blogger den blyga skrev ...

Tack för vänligt deltagande - det värmer.
Så långt har det gått bra, sa han som föll från sjuttonde våningen när han passerade tredje...
She who lives will see.

01 augusti, 2009 00:36  
Blogger Jessika skrev ...

I början får man låta det ta en sekund i taget, ett andetag, ett steg, en minut, tills man en dag kanske märker att tiden passerar något sånär obemärkt förbi. Själv undrar jag om jag någongång ska komma dit igen, dit där jag inte är jag akut medveten om just tiden även om jag nu har infunnit mig i något som varierar över tid. Ta väl hand om dig!

06 augusti, 2009 00:25  

Skicka en kommentar

<< Home