Hädanefter
Hädanefter blir det
Inte som vanligt Följa den yttersta remsan av sand,
inte som vanligt sida vid sida,
hand i hand.
Bara en måne ser skuggorna glida
efter varandra tätt.
Ändlösa utkant där våg och dyning
hävdar mot stranden sin äganderätt,
havsbrus ända till gryning.
Ingenmansland och två par skor,
avtryck som spolas bort i våta
sanden, och månen gul och stor
över de tigandes gåta.
Hjalmar Gullberg
Etiketter: En man i min smak, Poesi, Religion, Sorgearbete, Öresund
4 Reflektioner:
Så himla vackera ord och så underbar bild därtill
Jag tänker på dig, er, både i dag och i morgon
vackra ord och fin bild. När en sådan här dag är över, brukar en fas kännas avklarad i sorgearbetet och man får ta tag i nästa fas.
Jag tänker på dig ofta.
Tack för vänligt deltagande - det värmer.
Så långt har det gått bra, sa han som föll från sjuttonde våningen när han passerade tredje...
She who lives will see.
I början får man låta det ta en sekund i taget, ett andetag, ett steg, en minut, tills man en dag kanske märker att tiden passerar något sånär obemärkt förbi. Själv undrar jag om jag någongång ska komma dit igen, dit där jag inte är jag akut medveten om just tiden även om jag nu har infunnit mig i något som varierar över tid. Ta väl hand om dig!
Skicka en kommentar
<< Home