Fredagssgodis
Omständigheter har ju medfört att mitt allra första blogginlägg blev recensioner av LGW!
Vid den tiden skickade jag "Vikenbulletinen" till den trängre familjekretsen, där jag berättade om den gamles och mitt pensionärsliv. Strängt tillhållen av yngste sonen den djefla mannen att så fort jag läst en bok, skriva en recension, redovisade jag här mina mödor.
SÅ
Plötsligt en dag, närmare bestämt den 9/1-06, när jag just skickat ut en bulletin, dök den upp som mitt första blogginlägg!
Och på den vägen är det....
1978 - Grisfesten
1979 - Profitörerna
1982 - Samhällsbärarna
2002 - Mellan sommarens längtan och vinterns köld
2003 - En annan tid, ett annat liv
2005 - Linda - som i Lindamordet
2007 - Faller fritt som i en dröm
2008 - Den som dödar draken
2010 - Den döende detektiven
2011 - Gustavs grabb
1979 - Profitörerna
1982 - Samhällsbärarna
2002 - Mellan sommarens längtan och vinterns köld
2003 - En annan tid, ett annat liv
2005 - Linda - som i Lindamordet
2007 - Faller fritt som i en dröm
2008 - Den som dödar draken
2010 - Den döende detektiven
2011 - Gustavs grabb
De tre första böckerna har jag inte läst, och har inte för avsikt att göra det heller. De som kommer nya väntar jag med tills de kommer som pocket.(tjänar 100 kr varje gång!)
Den recension jag skrev till Lindamordet duger märkligt bra även till till även Den som dödar draken
"Han har inga problem med att hålla spänningen uppe så att man sträckläser alla 504 sidorna.
Däremot blir man litet tveksam till hans nidbild av den huvudansvarige för utredningen kriminalkommissarie Bäckström. Genom att i samtal, förhör och konferenser både redogöra för den öppna kommunikationen, och Bäckströms inre monolog får man mer än klart för sig vilken usel ohederlig, manschauvenistisk fascistisk inkompetent och alkoholberoende person denne B. är.
Även på andra nivåer utdelar LGWP råsopar till diverse polisbefäl som skildras under händelsernas gång.
Att mordet till slut blir uppklarat beror dock på att det i skymundan OCKSÅ finns dugliga, gammeldags metodiskt arbetande kriminalare.
Leif GW P KAN sina saker, vilka metoder polisen har till sitt förfogande. Han är skicklig på att visa svårigheterna i samarbetet mellan olika avdelningar och yrkeskategorier, och därför är berättelsen läsvärd.
Att det finns rötägg och inkompetenta personer i alla yrkeskårer är man ju medveten om - illa är det när de är högt uppsatta polismän.
Jag såg aldrig Leif GW i programmet Efterlyst men njuter ju numera av hans TV-program "Veckans brott"
Den recension jag skrev till Lindamordet duger märkligt bra även till till även Den som dödar draken
- det är nog den där Bäckström....
"Han har inga problem med att hålla spänningen uppe så att man sträckläser alla 504 sidorna.
Däremot blir man litet tveksam till hans nidbild av den huvudansvarige för utredningen kriminalkommissarie Bäckström. Genom att i samtal, förhör och konferenser både redogöra för den öppna kommunikationen, och Bäckströms inre monolog får man mer än klart för sig vilken usel ohederlig, manschauvenistisk fascistisk inkompetent och alkoholberoende person denne B. är.
Även på andra nivåer utdelar LGWP råsopar till diverse polisbefäl som skildras under händelsernas gång.
Att mordet till slut blir uppklarat beror dock på att det i skymundan OCKSÅ finns dugliga, gammeldags metodiskt arbetande kriminalare.
Leif GW P KAN sina saker, vilka metoder polisen har till sitt förfogande. Han är skicklig på att visa svårigheterna i samarbetet mellan olika avdelningar och yrkeskategorier, och därför är berättelsen läsvärd.
Att det finns rötägg och inkompetenta personer i alla yrkeskårer är man ju medveten om - illa är det när de är högt uppsatta polismän.
MEN
Det blir litet för mycket ÖVERTYDLIG SATIR.
Jag såg aldrig Leif GW i programmet Efterlyst men njuter ju numera av hans TV-program "Veckans brott"
1 Reflektioner:
Heja Leif GW – han är som en kompis, fast man inte känner honom. Åh, vad jag gillar hans hummande när han går runt bland buskar och träd och besöker brottsplatser i Sommarmord.
Skicka en kommentar
<< Home