Berlin:7 Gendarmenmarkt

Gendarmenmarkt ca 1900

Kapitel 3 i boken om Berlin är Preusserkonungarnas Berlin ss 37-61

Där berättas om hur Fredrik den III av Brandenburg blir Fredrik den I i Preussen:
Den 18 januari 1701 kröntes den "store kurfurstens" efterträdare Fredrik III till Fredrik den I av Preussen. Han satte själv kronan på sitt huvud, precis som Napoleon senare gjorde, och liksom den franske uppkomlingens kröning var Fredriks lite speciell.
I hans fall skedde detta inte i den egentliga residensstaden Berlin utan i Königsberg, numera Kaliningrad i det numera ryska Ostpreussen. Dit begav sig den praktälskande Fredrik med tusen hästar, trehundra karosser och en kröningsmantel vars värde lär ha motsvarat ett ton guld. Sålunda blev han inte "kung av Brandenburg" utan "kung av Preussen",  ett område nordöst om Brandenburg som inte hängde ihop med baslandet vid tidpunkten för kröningen. Först när Västpreussen erövrades från polackerna av Fredrik II 1772 kan vi tala om ett någorlunda sammanhängande kungadöme - bortsett från diverse enklaver ända borta vid Rhen och rentav Schweiz.

Han var praktälskande, byggde 24 slott! Hans andra hustru , Sofia Charlotta, lär ha varit mycket vacker och vitter, omgav sig med tidens lärde. Till henne byggde han slotten Charlottenburg som är ett av de få 1700-tals slott som klarade både andra världskriget och Ulbrichts härjningar!
Fredriks efterträdare var sonen Fredrik Vilhelm I som regerade 1713-1740. Det var han som var "soldatkungen". Han reducerade hovstaten till en femtedel, bl.a. genom att enbart använda sex slott, resten såldes eller arrenderades ut. Pengarna som frigjordes satsade han på armén.

Enligt den franske politikerna Mirabeaus berömda yttrande vid Fredrik II:s död var Preussen "ingen stat med en armé, utan en armé med en stat"

Kända är ju "de långa karlarna":

"Under Fredrik I var Berlin ett Nordens Aten, under Fredrik Vilhem blev det ett Sparta skriver Fredrik II i sin krönika. De frigjorda pengarna satsade han på en slagkraftig armé och på de "långa karlarna", ett livregemente med omkring två meter långa soldater, som värvades inte bara i hemlandet utan också från andra länder. De var inte bara för syns skull som i fallet med Adolf Hitlers långväxta SS-garde, de gamla mynningsladdarna kunde nämligen hanteras bättre om skytten var lång"

Snoilsky har ju förevigat de långa karlarna i sonetten Gammalt porslin

1740  tog Fredrik II, kallad "den store" över. Han var ju betydligt mera positiv till humaniora och de sköna konsterna. Utöver sitt Potsdam med Sans Souci och Neues Palais  förskönade han även Berlin.

 Under våra strövtåg den tredje dagen hamnade vi så på Gendarmenmarkt.

Soldatkungen lät bygga kyrkor både i Potsdam och i Berlin, alla med höga torn som en parafras på "det långa gardet", men det var sonen Fredrik II inte så värst intresserad av. Han tog i stället itu med den gamla religionstvisten mellan reformerta och protestanter som gick likt en stafettpinne mellan tronföljarna. Han dekreterade allmän religionsfrihet och ett ofta citerat yttrande av honom lyder:"Alla religioner måste tolereras och vederbörande ämbetsman måste hålla ögonen på att ingen av dem sätter krokben för den andre, i övrigt får var och en bli salig på sin fason"

---

Intressantast blev förskönandet av Gendarmenmarkt med dess två kyrkor, en tysk och en fransk med ett teaterhus* emellan sig. Den franska kyrkan som byggdes i början av 1700-talet, var ytterst enkelt inredd och efterbildade templet i Charenton utanför Paris, hugenotternas centrum, tills Ludvig XIV lät riva det 1685

.

Den hugenottiska arkitekten Gontard fick av  kungen i uppdrag att förse båda kyrkorna med arkitoniskt identiska 71 meter höga kupoltorn, mest för syns skull och åter utan egentlig funktion.

 Framför Konzerthaus * står en staty av Friedrich Schiller

Nuvarande Konzerthaus´, tidigare Schauspielhaus´, ursprungligen designat av berömde Schinkel , öden avspeglar en hel del av Berlins senaste 200 år!