Berlin:Dag 2
Första dagen vi vaknade i Berlin var det att, efter en rikhaltig frukost, bege sig till
Vi uppsökte INFORMATIONsdisken
OCH
När vi började prata på, visade det sig att flickan där gjorde sin första tjänstgöringsdag efter att ha studerat historia i UPPSALA. Hon höll på med en avhandling om Drottning Kristina. Hon blev jätteglad över att en av hennes första besökande var från Sverige!
Grabbarna försvann bort till en utställning om andra världskriget,
medan jag gick till en särutställning om Friedrich der Große
1712-1786
Således 300årsjubilar!
Vi ankom till museet kl 10.00 och vistades där, inklusive lunch till kl 13.00
Sedan släntrade vi ner längs Unter den Linden till Humboldtuniversitetet och hälsade på
Wilhelm och Alexander.
Vi sneddade förbi platsen för bokbålet på Bebelplatz (då Opernplatz) 10 maj 1933:
Redan under artonhundratalets första hälft hade den tyske författaren Heinrich Heine sagt
OCH där
bland alla grupper med guider stod en man som var rasande, talande en flödig spottande tyska.
Vi hade efter något dygn kommit igång med tysktalandet - jag berättade att min far varit i Berlin 1920-24 - och efter hand lugnade han ner sig....
Via Gendarmenmarkt,
i vars närhet vi efter ivrigt spanande
ÄNTLIGEN
hittade en brevlåda
tog vi oss hem till hotellet för middagsvila.
I den härliga fredagskvällen uppsökte vi Ku´damm
drack Bier och minglade.
OCH
När vi började prata på, visade det sig att flickan där gjorde sin första tjänstgöringsdag efter att ha studerat historia i UPPSALA. Hon höll på med en avhandling om Drottning Kristina. Hon blev jätteglad över att en av hennes första besökande var från Sverige!
Grabbarna försvann bort till en utställning om andra världskriget,
1712-1786
Således 300årsjubilar!
Vi ankom till museet kl 10.00 och vistades där, inklusive lunch till kl 13.00
Sedan släntrade vi ner längs Unter den Linden till Humboldtuniversitetet och hälsade på
Wilhelm och Alexander.
Vi sneddade förbi platsen för bokbålet på Bebelplatz (då Opernplatz) 10 maj 1933:
Redan under artonhundratalets första hälft hade den tyske författaren Heinrich Heine sagt
”att där man bränner böcker bränner man också snart människor
Das war ein Vorspiel nur, dort wo man Bücher verbrennt,
verbrennt man am Ende auch Menschen
Vi hade efter något dygn kommit igång med tysktalandet - jag berättade att min far varit i Berlin 1920-24 - och efter hand lugnade han ner sig....
Via Gendarmenmarkt,
ÄNTLIGEN
hittade en brevlåda
tog vi oss hem till hotellet för middagsvila.
2 Reflektioner:
Så trevligt ni verkar ha haft det!
Jag var ju också i Berlin i sommar tillsammans med Lina, Ida och ett par kompisar, och även vi var på Deutsches Historisches Museum och besökte Friedrich der Große-utställningen. Min favorit var dödsmasken i det första rummet – vanligtvis finns den på ett slott i Polen om jag minns rätt. Mycket närmre honom än så kommer man inte nu för tiden!
Vi tillbringade en dag i Potsam också, var ni där?
Jag vid Sanssouci
Vi var inte i Potsdam.
DÄREMOT
var Per och jag där en passant 1997, när vi bilandes åkte till Wittenberg och Leipzig. Det var då alldeles förfallet - på Neues Palais´tak växte det små björkar...
Det enda man hunnit restaurera var den kinesiska paviljongen.
Jag har också ett foto på mig framför Sans Souci, betydligt mindre jublande!
Kommer så småningom som reportage på bloggen.
Skicka en kommentar
<< Home