Framskridande
När det gäller läsandet av Umberto Ecos Om skönhet har det inte varit mycket av varan framskridande!
Just nu är min kvällslektyr : Om skönhet av Umberto Eco. Det är en väldigt vacker bok, ur vilken man endast kan läsa en 5-6 sidor åt gången,.Den består av bilder och reproduktioner i vidunderliga färger och en sådan där härlig papperskvalitet..., men också citat från Platon, Euripides, Sapfo, Winckelmann, Xenofon, Nietzsche Hrabanus Mauros etc.
På 1700-talet började emellertid vissa termer göra sig gällande, som "geni", "smak", "fantasi" och "känsla", och det är dessa som låter oss förstå att ett nytt skönhetsbegrepp håller på att utformas.
Under detta skede av 1700-talet förknippades begreppet upphöjdhet framför allt med en upplevelse som inte var bunden till konsten utan till naturen, och i denna upplevelse var det formlösa, det smärtsamma och det fasansfulla de främsta beståndsdelarna
kap 4 Ruinernas poesi
kap 5 "Gotiken" i litteraturen
Intresset för det gotiska och ruiner kännetecknade inte bara den synliga världen utan också litteraturen, och det var under andra delen av århundradet som den "gotiska" romanen blomstrade, full av förfallna borgar och kloster, kusliga källarvalv som lämpade sig för nattliga scener, mörka brott och spöken.
kap 6 Edmund Burke
Kap 7 Det sublima hos Kant
När jag äntligen kom igång februari 2009:
gick det ju LÅNGSAMT framåt -
men dock FRAMÅT
Sedan september 2011 har det varit ett "standstill";
MEN NU
har jag tagit ett skutt över hela 1700-talet ss 237-298! (av 429)
Kap X Förnuftet och skönheten
Goethe får representera nyklassicismen!
" Det är just så vi borde försöka tänka på och beskriva 1700-talet, det århundrade som förknippas med Rousseau, Kant och de Sade, med la douceur de vivre och giljotinen, med Leporello och Don Juan, samt senbarockens, rokokons och nyklassicismens överdådiga skönhet.
Kap XI Det sublima
men dock FRAMÅT
Sedan september 2011 har det varit ett "standstill";
MEN NU
har jag tagit ett skutt över hela 1700-talet ss 237-298! (av 429)
Kap X Förnuftet och skönheten
" Det är just så vi borde försöka tänka på och beskriva 1700-talet, det århundrade som förknippas med Rousseau, Kant och de Sade, med la douceur de vivre och giljotinen, med Leporello och Don Juan, samt senbarockens, rokokons och nyklassicismens överdådiga skönhet.
Kap XI Det sublima
kap 4 Ruinernas poesi
kap 5 "Gotiken" i litteraturen
Intresset för det gotiska och ruiner kännetecknade inte bara den synliga världen utan också litteraturen, och det var under andra delen av århundradet som den "gotiska" romanen blomstrade, full av förfallna borgar och kloster, kusliga källarvalv som lämpade sig för nattliga scener, mörka brott och spöken.
kap 6 Edmund Burke
Kap 7 Det sublima hos Kant
2 Reflektioner:
Jag har ofta undrat över varför "Gothic" i Engelskan numera står för någon slags skräckromantik. Intressant att höra att det ursprungligen var romaner med gotiska ruiner.
Man undrar varför det var just gotiska ruiner - skulle det inte gå med romanska?
De ruiner som fanns i England och nordtyskland var väl oftast gotiska!
OCH
Det var ju här i Nordeuropa läs Tyskland romantikens Blaue Blume föddes!(?)
---
Som kulturströmning var romantiken starkast i Tyskland, Frankrike och Storbritannien som också utvecklade var sina rörelser inom romantiken, även om de kraftigt påverkade varandra.
Namnet gotik kommer sig av att man i Italien under renässansen, omkring 1530, uppfattade "spetsbågestilen" som tysk, grov och barbarisk och associerade den med goterna.
Skicka en kommentar
<< Home