Tennisspelarna
I´ve done it again!
Dvs, efter att metodiskt ha planerat den tidiga höstens läsande, har jag någon dag efteråt läst något helt annat!
Det började med den här recensionen i SvD den 25 augusti av Lars Gustafssons nya diktsamling :"Om begagnandet av elden".
Alltsedan jag läste pentalogin Sprickorna i muren på 70-talet har jag ju varit en stor Gustafssonfan.
Detta har medfört att jag köpt på mig en hel del böcker, som ju sedan aldrig blivit lästa. Så även nu: Istället för att köpa denna nya diktsamling letar jag fram
som utkom tidigt 80-tal, och som samlat damm i hyllan sedan dess...
Recensenten Tommy Olofsson skriver ju i slutet av sin recension:
"Ändå påminner hela denna diktsamling allra mest om en mycket tidig Lars Gustafsson, nämligen diktsamlingen ”En förmiddag i Sverige”, som publicerades för snart 50 år sedan.".
Det började med den här recensionen i SvD den 25 augusti av Lars Gustafssons nya diktsamling :"Om begagnandet av elden".
Alltsedan jag läste pentalogin Sprickorna i muren på 70-talet har jag ju varit en stor Gustafssonfan.
Detta har medfört att jag köpt på mig en hel del böcker, som ju sedan aldrig blivit lästa. Så även nu: Istället för att köpa denna nya diktsamling letar jag fram
som utkom tidigt 80-tal, och som samlat damm i hyllan sedan dess...Recensenten Tommy Olofsson skriver ju i slutet av sin recension:
"Ändå påminner hela denna diktsamling allra mest om en mycket tidig Lars Gustafsson, nämligen diktsamlingen ”En förmiddag i Sverige”, som publicerades för snart 50 år sedan.".
Och mycket riktigt, den finns med i samlade dikter
OCH
Inte bara den utan den inleds med en "essä" av Gustafsson själv Retropektiv utställning där han med upp till trettio års perspektiv värderar sin produktions kvalitet och förmåga att motstå tidens tand.
SÅ
inträffar en sinkadus:
På kvällen den 28 augusti när jag går och sätter en bok på sin plats upptäcker jag att där står Tennisspelarna. Det är en bok som jag faktiskt köpte, läste och NJÖT av när den kom ut 1977. Jag trodde jag hade lånat ut den....
Med darrande händer bläddrar jag fram och läser de 125 sidorna i ett huj.
Jag mindes boken som sällsam, intressant och roande, mycket därför den innehåller, då ju helt nytt, en ingrediens med utnyttjande av datorbearbetning av fakta.
Ja, jag har satt upp den på listan på de 100 största läsupplevelserna som jag arbetar med...
Så nu kommer boken att placeras bland de 10 största läsupplevelserna.Ja, jag har satt upp den på listan på de 100 största läsupplevelserna som jag arbetar med...
MEN
Nu, sedan världen, inklusive jag själv, blivit drygt 30 år äldre, är jag "stunned".
Om en ung människa på 2050-talet skall läsa en bok för att sätta sig in i västerländsk kultur och kanon under andra hälften av 1900-talet behöver de bara läsa dessa 125 sidor -
och det är vansinnigt ROLIGT!
Etiketter: HIP, Lars Gustafsson, Omläsning
2 Reflektioner:
Fascinerad och lite avundsjuk på dej som har sån koll på dina böcker. Har du i herr Gustafssons böcker hittat någon bok där han definierar, mer eller mindre, en person på grundval av dennes möbler? Alltså där en persons val av möbeldesign skulle definiera den väljande qua människa?
Har du i herr Gustafssons böcker hittat någon bok där han definierar, mer eller mindre, en person på grundval av dennes möbler?
Så där i flygande fläng, mellan tummen och pekfingret, minns jag ingen sådan.
När jag rannsakar minna minnen kommer jag fram till:
1. ROMANER av LG läste jag företrädesvis på 70-80-talet, den senaste En kakelsättare eftermiddag.
2.Sedan har jag inte läst något förrän i fjor Meditationer
3.qua fick jag slå upp på Google, hittade där under rubriken Engelska för jurister(sic!) =by virtue of being.
4.När jag med ledning av minnet och återläsningen av Tennisspelarna försöker erinra mig tror jag inte det: LG:s värld och erfarenheter är himmel(filosofi och musik) och jord(torpartillvaro i Västmanland) INTE mittemellan(= borgarklassens diskreta charm)
Skicka en kommentar
<< Home