Örnrunda utan örnar

När fågelskådarna beslöt sig för att besöka vintervistet för kungsörn vid Stureholms gård, tycktes det i förstone som en bra idé. Örnar lär gilla blåst - de glider så fint på termiken.

Men när vi i går morse samlades vid Rögle dammar var det, för första gången på veckor, vindstilla och därtill regn. I dammen fanns ett revirhävdande svanpar, änder och rikligt med vigg.
Några örnar syntes inte till på hela "rundan"
Vi drog oss tillbaka till stugan vid Norra Heljaröd och tröstade oss med fika.










När den angenäma samvaron var över hade vädret väsentligt förbättrats.


Storspoven både hördes och sågs, skarvar och ejdrar befolkade stenarna.Gravänderna har nog aldrig flyttat, nu finns de här i varje fall.

Dagens behållning dock:
Svarthakedopping Podiceps auritus


På vintern är fågeln mestadels vit med en kraftigt tecknad svart hjässa, och liknar en liten gråhakedopping. I Sverige finns den i stora delar av landet. Beståndet har dock minskat kraftigt under slutet av 1900-talet.