Kaninreminiscenser

På svärdotter Lottens blogg läser jag:
"...en kaninbur med en tråkig kanin som heter Molly – men är en killkanin egentligen. (Jag tror att det är deras bidrag till genusdebatten.) Kaninen hade rymt och skuttade omkring på gräsmattan och levde livets glada dagar. ..."

Även vi hade en gång en kanin. Det bör ha varit 1971. De stackars barnen 11, 9 och 7 år skulle tillbringa flera veckor under sommarlovet ensamma på dagarna i väntan på föräldrarnas semester.
Det fanns ju krav på både hund och katt...
Men vid ett besök på den lokala ICA-butiken såg jag ett anslag:
Dvärgkanin MED bur säljes. Pris 75 kr.
Sagt och gjort. Vi for till den uppgivna adressen i Lerberget och hämtade båda.
Första helgen - mor var jour - tillverkade fadern en tjusig bur med litet krypin under tak.

Vi hade nämligen via biblioteket införskaffat litteratur om kreaturets skötsel. Bland annat stod det att denna förnämliga ras inte tålde regn.




Föräldrarna var från början måttligt förtjusta i.. Ja, han (vi trodde det var en han) måste ha haft ett namn men jag minns det ej.
Så sakteliga blev även gossarne mer och mer reserverade.
Denna varelse hade nämligen alls ingen charm. Vi kom slutligen fram till att detta måste vara Sveriges dummaste djur!

Denna slutsats motiverades främst av att han inte förstod, i händelse av regn, flytta metern in under tak, utan satt och slokade genomvåt tills någon flyttade på honom!
Summary: This a story about a rabbit we had summer 1971. He was a very stupid animal!
Sveriges dummaste djur = The most stupid animal in Sweden.
Det resulterade i att vi, närhelst vi lämnade tomten måste ta IN honom i huset. Pojkarna tyckte det var synd om honom att sitta i den trånga buren hela dagen så han fick springa fritt i Karls rum (numera betitlat lekrummet, efter att några somrar varit Olles och Lottens sängkammare!)
Dock drogs denna ynnest in efter att han tuggat sönder en del sängkläder (bild).

När vi så kom hem, hade vi glömt kaninen, och vips var det kaninjakt igen.

Det ENDA goda jag kan minnas med denna kanin är att maskrosor Taraxacum vulgare, inom flera km omnejd utrotades - det var hans begärligaste föda.
Vid sommarlovets slut lyckades jag få fram ett beslut att sälja kräket. Dags för nytt anslag - vi begärde bara 50 kr inklusive bur.