Efterlämnat

När jag rymde upp efter övernattarna vid sommarfesten, 

dök den här boken upp.

Sven Aurén - Pompidou

Jag förflyttades i andanom fyrtiofem år tillbaka i tiden,,,

I Paris våren 1974

...då vi under våra strövtåg ofta passerade den här byggarbetsplatsen 

SOM

så småningom fick namnet

CENTRE POMPIDOU
 När jag sedan slog upp den...

 VAR?
har den här boken varit alla dessa år?

Jag minns SVEN AURÈN som en oerhört duglig utrikeskorrespondent i Paris  under efterkrigsåren varför jag börjar läsa - och slutar inte förrän den är utläst kl 23! Det är en fröjd att återknyta kontakten med denna kvalitetsjournalistik, en sorg att den, liksom Pompidou för länge sedan är borta!

SA berättar först om Pompidous uppväxt i en småbrukarfamilj i Auvergne - kapitlet heter  "En fransk smålänning"!- hur han sedan genom sin utomordentliga begåvning avancerar genom utbildningssystemet och blir utexaminerad från Ecole Normale Superieure som ETTA.

Han var ju inte särskilt politiskt intresserad - " 1935 sökte han en tjänst vid Saint Charles-läroverket i Marseille där han undervisade i franska grekiska och latin."

Han rekryterades så småningom  via en skolkamrat på ENS av de Gaulle för att vara en kvalificerad rådgivare i den blivande presidentens kontakter med undervisningsministeriet.: 

"Skicka till mig en agrégé som också kan skriva!

Pompidou visade sig ha samma naturbegåvning och totala  mentala utrustning för att leda en stat som  Thomas Cromwell som är huvudpersonen i WOLF HALL
En underbar läsupplevelse är kapitlet "Förbjudet att förbjuda" som ingående  skildrar "La grande nuit de Paris"  1968 och vad som sedan följde :

A bas de Gaulle!

La revolution insaissable

Oui aux reformes, non à chienlit

När det gäller detta exempel på journalistik 

var det bättre förr!

Boken kommer att vara obligatorisk läsning för barnbarnen

 för att kvalificera sig för fortsatta förmåner!