måndag, augusti 21, 2006

De 7


Just nu är det en "lek" bland de medelålders bloggarna att karakterisera sju släktingar nämligen:

1. Min mamma …
2. Min mormor …

3. Min morfar …

4. Min pappa …

5. Min farmor …
6. Min farfar …

7. Jag ...

När det gäller de båda första har jag sedan länge planerat en längre utläggning:
Om min mamma eftersom hon skulle fyllt 100 år i år den 28 december.
Om min mormor eftersom jag för 2 år sedan fick en förfrågan från Lotten!
Det dröjer eftersom jag måste sortera hundratals ärvda fotografier innan jag kan komma till skott. Många av fotografierna föreställer människor och situationer som ingen nu levande person kan identifiera!

7:an behöver jag ju inte beskriva, henne kan besökarna på denna blogg själv bilda sig en uppfattning om!

De övriga 5 och 6 är lätt avklarade:
Jag börjar med min farmor så förstår Ni varför!

Min farmor var född den 16 januari 1872. Hon var 7/10 syskon. Hon hette IDA (om hon hade ytterligare namn finns det ej omnämnt.)
Hennes flicknamn var Svensson .Hon gifte sig vid 22 års ålder med min morfar Gustaf Malcolm Huldt ( mer om honom senare).
Hon dog i vad jag tror var bröstcancer den 25 maj 1935 exakt två månader innan jag, hennes första barnbarn föddes.
Så jag träffade henne aldrig.
Familjebilden ovan har jag först på äldre dagar "hittat" bland ovan nämnda fotografihögar.
Det är Gustaf Huldt med maka Ida och deras tre söner
Carl (min far). Hugo och lillebror Anders.
Min far framhöll alltid att jag var så lik min farmor
Det enda kort jag hade av henne var det här:
Jag var inte smickrad av påståendet!
Klicka gärna för förstoring!
Då ser man hur jag med min finaste skolflicksstil, med stålpenna (detta var före kulspetspennans tid!) skrivit på fotot:
Min farmor som är död.

Etiketter:

3 Reflektioner:

Anonymous Anonym skrev ...

Familjebilden är så vacker. Vacker komposition, intressanta personer. Och Malcolms knäfvelborrar går inte av för hackor!

21 augusti, 2006 08:52  
Anonymous Anonym skrev ...

Hej, vilken intressant sida! Jag föll i trans över rönnbärsgelen och kom ihåg min onkel Eriks hustru som gjorde så god gele av rönnbär och som jag älskade att ha på mina rostade fullkornssmörgåsar.

Och detta med generationerna - vi är ju arvtagarna av gener vare sig vi vill eller inte. Själv har jag släktforskat en hel del och hittat igen okänd släkt och fått underbara berättelser som jag skrivit ner - för mina barn att ärva. De tycker att allt är så fantastiskt och spännande att läsa.

21 augusti, 2006 18:50  
Blogger den blyga skrev ...

inkan: tack för tipset med rönnbärsgelé/sylt till rostade fullkornsmackor!

21 augusti, 2006 20:00  

Skicka en kommentar

<< Home