Vikeningarna funderar

Krismedvetenhet

2012-02-03T00:19:00.286+01:00

Vi som är uppvuxna under 30-40-talen har stor krismedvetenhet. Alltsedan Lena Larssons införande av Slita/släng -mentaliteten fick vi dock under 80-90-talen utstå mycken smälek för vårt ingrodda beteende att ta till vara varenda råvara till max:

Man slänger inte mat!

"Tänk på barnen i Tyskland " fick jag lära mig

Den gamle, som var född tre år tidigare fick höra:

Du skulle vara i Spanien! (Spanska inbördeskriget 1936-39)
Våra barn underhölls med barnen i Biafra!
OCH NU
åtskilliga finanskriser senare och med tilltagande oro för klimatet

har vårt beteende blivit "inne" IGEN.

Långkokskunskaperna har kommit till heders!

Oxsvanssoppa ( Recept ur Vår kokbok)

ca 10 portioner. Tillagningstid 5 timmar, ev fördelat på två dagar.

1sta dagen

ca 2 kg nötvans

3 gula lökar

2 stora morötter

1 palsternacka

1 bit (ca 100g) rotselleri

3-4 msk margarin

3 1/2 l vatten

1 1/2 msk salt

1/2 tsk krosad svartpeppar

2 lagerblad

(persiljestjälkar)

Stycka nötsvansen i bitar, skär i lederna (är numera oftast redan gjort i butiken) Skala och skär lök och rotsaker i mindre bitar.

Låt litet fett bli ljusbrunt i en stekpanna. Bryn köttbitarna runtom i omgångar på ej för stark värme och lägg över dem i en stor gryta. Fräs sedan lök och rotsaker och lägg dem efter hand i grytan.

Tilsätt vatten, salt, peppar, lagerblad och ev persiljestjälkar. (Jag har ju i frysen!) Koka i 3-3 1/2 timme* under lock tills köttet lätt lossnar från benen. Tag upp köttbitarna, sila ifrån buljongen och ställ den kallt. Rensa köttet fritt från ben, fett och brosk och skär det ev i mindre bitar. De urkokta grönsakerna sparas inte. (Jag sätter ut dem till fåglarna - de äter med god aptit)

Så långt kan soppan lagas i förväg. * Under de tre timmarna kan man ju göra annat ex blogga!

2dra dagen
2 1/2-3 l buljong
2 morötter
1 purjolök
3 msk tomtpuré
1 msk soja
2 buljongtärningar
4 msk vetemjöl
(3-4 msk sherry)

Tag bort fettkakan från buljongen. Skala och strimla morötterna, snitta, skölj och skiva purjolöken. Koka dem nätt och jämnt mjuka i litet av buljongen
(koka morötterna ca 10 min, lägg i purjon och koka ytterligare fem minuter)
Hetta upp resten av buljongen i soppgrytan tillsammans med tomatpuré, soja och buljongtärningar. Rör ut mjölet i litet vatten till en slät redning, tillsätt den, koka upp under omrörning och koka 3-5 minuter. Lägg i kött och grönsaker, hetta upp och smaka av soppan, gärna med litet sherry
Servera med finhackad persilja i skål och ett gott bröd.

Jag tar sherryn bredvid.

Av de 10 portionerna fryser jag in 4+4. Om jag bjuder barnbarn så gillas ofta inte sherrysmaken!

Födelsedagsbarn 3

2012-02-02T00:49:00.003+01:00

Vi gratulerar dagens Födelsedagsbarn!

Drycken för dagen är ur väderlekssynpunkt dock snarare en TODDY!
speciellt för en Lundensare

Utsupet

2012-02-01T00:14:00.001+01:00

Den här bilden är tagen 2009-06-15.

Vi firar att hans starroperation avlupit lyckligt, med gott resultat.

Två veckor senare blev jag änka...

Men det har ju gått bra.

I bistra vintermörkret har jag från och till tullat på flaskan,

OCH

Nu är den tom!

MEN

Den gamle hann ju fylla både 70 och 75

och även fira Guldbröllop

Så lagret är inte tömt än!

Statsminister 18:Ola Ullsten

2012-01-31T00:19:00.000+01:00

*1931i Teg

På den tiden det begav sig, 1978, tyckte vi (=den gamle och jag) att det här med Ola Ullstens tid som statsminister var en parentes i den för oss väljare röriga kampen mellan Fälldin/Palme och så småningom Boman.

MEN

Vilken tajming!

Dvs för mig att mitt under det socialdemokratiska partiets förnyelsevåndor läsa facit till vad som egentligen dolde sig bakom kulisserna i det politiska ränkspelet dengang.

OCH

Il n´y a rien de nouveau sous le soleil:

Nu med Stefan Löfvden dyker ju kärnkraften upp igen!

Stefan Löfven * 1957

Det är den tidigare chefredaktören för DN Debatt , Mats Bergstrand, som skrivit biografin. Han säger det inte rent ut men det framgår att han tycker OU egentligen är en tråkmåns...
MB avslutar:

Men avgörande för bedömningen av Ullstens gärning måste vara att han faktiskt misslyckades både sakpolitiskt och samarbetsmässigt. Hans regering hade två stora sakpolitiska mål: marginalskattereformen och energipolitiken. Båda fallerade. Möjligheterna till ett närmare samarbete med socialdemokraterna var dessutom betydligt mer fjärran när han lämnade som partiledare 1983 än när han tillträdde 1978.
Förvisso var det kärnkraftsolyckan i USA som mer än någonting annat förstörde Ullstens planer både sak-och samarbetspolitiskt. Hade den inte inträffat hade Ullsten mycket väl kunnat lycka med att bilda en koalition med socialdemokraterna och bryta blockpolitiken. Harrisburg-olyckan sprängde mycket i luften som Ingvar Carlsson uttrycker det. Där hade han otur, Ullsten.

Och en bra statsminister har inte otur.

Ola Ullsten gillar "la dolce vita"

Visserligen vann de borgerliga valet 1979 med ETT mandat (8404 röster...). Både centern och folkpartiet hade gått tillbaka.
I vänten låg den tidigare beslutade folkomröstningen om kärnkraften 23 mars 1980.
I den borgerliga trepartiregeringen som dock bildades blev Ola Ullsten utrikesminister, men gjorde som sådan ingen större succé. Valet 1982 blev en katastrof för folkpartiet. 1983 avgick Ola Ullsten som partiordförande.
Enligt Mats Bergström gjorde Ola Ullsten sin sista bra insats för fp genom att verka för att Bengt Westerberg, som förordade en helt annan politisk strategi än han själv, blev hans efterträdare.

Hans sista insatser för Sverige var som ambassadör i Ottawa 1984-89, och 1989-1996 i Rom .

Nu bor han alltså i Kanada, söder om Toronto nära amerikanska gränsen med sin fransktalande kanadensiska fru Louise Beaudoin. De träffades i Spanien 1984 där hon var på FN-uppdrag och gifte sig 1989.

Sex år senare

2012-01-30T00:09:00.001+01:00

För sex år sedan

De sista dagarna i januari är ju inga trivselhöjdare - såvida det inte är solsken, -2-3°, 2dm snötäcke, och vindstilla - vilket sällan inträffar på våran breddgrad!

MEN

För att citera min salig far:

Man har inte roligare än man gör sig

Mon Cousin har roat sig med att "redigera" mitt senaste objet d´art

MYCKET ROANDE!

PS Rödhaken, eller dess avkomma, bor kvar DS

Lämpligt!

2012-01-29T00:29:00.003+01:00

Lördagen var vädermässigt en föga lyckad dag: mulet, blåsigt och minus 4°

DÅ

passade det bra med FA-cupsmötet mellan mina favoritlag

Liverpool mot Manchester United på TV!

När lagen möts är Liverpool min favorit

OCH

De vann med 2-1
på ANFIELD

Haiku

2012-01-28T00:46:00.002+01:00

Sorterandes julkort hittar jag detta där det finns en åtföljande HAIKU

Buson (1716-1783)

on the mountain crests

a line of wild geese

on the moon´s seal

De har börjat röra på sig här också!

Objet d´art

2012-01-27T00:01:00.003+01:00

Vid mina januaripromenader längs Öresund har jag observerat denna flintsten.

är den hemförd och kommer att ingå i trädgårdsarrangemangen
Kanske den får ersätta våran hädangångne DAVID!

Vinterlöp

2012-01-26T00:22:00.005+01:00

Nu har vi vinter i Skåne.

Inte så mycket snö, men kallt, igår natt -9°.

Vi var budade till Veteranorientering i Klippan.

Terrängen var rejält kuperad.

- och slyig.

Det lönade sig att ta omvägar längs stigarna.

Där mötte jag denne man i camoflageuniform.

Han visade sig vara både ambulanssjuksköterska och aktiv vid Jägarbataljonen i Arvidsjaur.

OCH

son till dagens banläggare!

Både kylan, halkan och kuperingen innebar att man inte kunde hålla någon högre hastighet.
Vädret inbjöd till små samtalspauser vid möte!

Det var uppförsbacke

till sista kontrollen!

Dagens banläggare - tillika soldatpappa!

Memorable moment

2012-01-25T00:41:00.010+01:00

För den oinvigde skulle det här kunna vara vilken vårutflykt som helst....

MEN

För mig representerar dessa bilder en av mitt livs lyckligaste stunder.

Det var första helgen sedan vi flyttade in i vårt hus i Viken som vi hade möjlighet att åka på
söndagsutflykt till Kullaberg allihopa tillsammans!
Vid den här tiden (1972-3?) arbetade vi som underläkare och det var sällan vi samtidigt var jourfria en helg när det var utflyktsväder.
Vi började orientera 1976 för IS Kullen - sedan dess har där tillbringats åtskilliga 100 timma!
Men detta är nog enda gången jag sovit middag därstädes...

Färdig!

2012-01-24T00:03:00.001+01:00

Den 24 augusti berättade jag om inköpet av denna bok

och skrev:

Det är ett Herrans Under så BRA den är!

SEDAN
tappade jag tråden...

Jag började referera besöket i Berlin, åkte till Oxford, refererade besöket där, försökte,(och lyckades till en del), ta tag i att läsa böcker som legat o-eller-halvlästa i flera år, läste julklappsboken;

MEN

Nu är den utläst!

Inledningen, som jag ju hade läst när jag anmälde den första gången berättar ju om hur OW drabbas av hjärtstopp och är en av de 4 % som räddas till livet. Under det följande året skriver han så denna essäistiska dagbok i tre delar:

Del I Självet som projekt ss 46-100

Del II Vännerna i bokhyllan - om läsning som nöje och utmaning ss 100-158

Del III Medlidandets styrka ss 158-244

Innan jag började återge hans tankar, och framför allt berätta om hur i denna bok han vardagligt* pratar om både STORT och smått ville jag berätta för läsarna om hans vetenskapliga bakgrund

UPPTÄCKER

att han har en blogg

där ni kan läsa själv!

* Egentligen handlar Bronshästarna och Sonjas godhet om samma sak men språkdräkten skiljer sig totalt!
I:2

När han repat sig någorlunda men fortfarande är sjukskriven, tröttnar han på att gå hemma, ger sig ut i Stockholmsvimlet. Han slås av rastlösheten, jagandet efter perfektion och Lyckan. Men ack så egocentriskt.

"Varje vecko- eller kvällstidning tycks ha en må-bra-bilaga. Där publiceras artiklar om självförverkligande, livsstil och medveten närvaro, för att inte tala om vikten av att unna sig "det goda livet". Ofta finns det anspelningar på andlighet och psykologi. I helgbilagor erbjuds jag gå på kurser i självkännedom, att sända efter CD-skivor för avslappning, att slimma min slitna kropp, att bli inpackad i gyttja och ligga flytande på ett spa i Dalarna eller vid havskanten. Fokus är inriktat på jagets/kroppens välbefinnande; allt från gommens läckerheter till erotikens okända landskap. Det kan gälla rätt inredning, goda färger, dofter, massage, god mat eller aromfylld luft och långa bad med tända kandelabrar och orientaliska oljor."

Några månader senare är han på återbesök på sjukhuset och får besked om att hans kondition är obetydligt sämre än före insjuknandet. På kvällen är han på bjudning med vänner och det diskuteras om hans pågående bokprojekt:

Framför allt har jag fått stöd för mitt fortsatta undrande över godhetslakunen; att granska den psykologiserande andligheten och fundera om skönlitteratur verkligen kan vara en medicin mot självupptagenhet.

I:3

Självet som religion- andligheten i upplevelseindustrin

Möt ditt innersta själv!

Snabbyoga på lunchrasten

Lapp utanför köpcentrum i Märsta

Han har återvänt till jobbet och Universitetsbiblioteket Carolina. men resultatet av mödan blir:

Min slutsats är att ansvaret för andra delvis osynliggörs av den psykologi- och andlighetslitteratur som erbjuder bot innan den reflekterar över samhällsfaktorer. Självhjälpsböckerna bekräftar människors självkänsla - det är ju deras avsikt. men jag längtar nu efter böcker med personer som problematiserar, söker det komplexa , gör det svårare och försöker förstå sina egna eller andras motiv. Därför dras jag till litterära skildringar av människans kamp mellan ont och gott där processerna inte döljs av enkla slagord eller en mytisk skymning utan framträder i all sin komplexitet. Jag ser fram emot att få läsa romaner, deckare eller klassiker.

II Vännerna i bokhyllan

Kap 4 Jag kan inte slita mig från boken - att påverkas av det man läser.

Sidorna 100-133 är korta kåserande stycken om hans läsande, som i mycket påminner om mitt eget:

Härförleden skulle jag gå till hyllan i syfte att ta reda på när författaren Mauriac levde. Medan jag stod där började jag läsa om de nyzeeländska maorierna, ögnade igenom en utläggning om Malmös tidigaste historia, lärde mig något om malmbrytningens utbredning i Norrbotten och fick en snabbversion av Mao Zedongs liv, När jag kom fram till Mauriac hade jag tappat intresset för honom Dock kände jag mig uppfriskad fräsch och utvilad.

10 sidor längre fram :

Damen med rullatorn.

Man ska inte se ned i andra personers kundvgnar. Men när jag står i kassakön kan jag inte undvika det. Vagnen dras av en kvinna på drygt 70 år. Allt är grått. Hennes hår är silvrigt. Jackan är av beige bomull. De foträta skorna är ljusa. Hela affären är grådaskig förutom de starkt lila annonserna för kaffe. Jag känner mig som i en svartvit film.

Ja ser ned i hennes vagn. Under en kotlettrad, ett paket makaroner, grönsallad och en illröd tandborste ser jag dem ligga: Frans Kafkas Slottet, en bok om Einsteins relativitetsteori och en kriminalroman av Håkan Nesser.

Kap 5 har rubriken Existentiell läsning

och inleds med ett långt citat från Joseph Brodskys Nobelföreläsning 1987.

OW åker till bokmässan och därefter på en minisemester på västkusten. Han har bunkrat upp med litteratur :

Jag har tagit med mig några kära böcker om lectio divina, klostertraditionens sätt att beskriva den meditativa läsningen. De visar sig vara djupt skeptiska till allt yvigt tal om andlighet, godhet, spiritualitet och mystik.

Så är vi då framme vid den sista avslutande delen:

III

Medlidandets styrka

Inleds med

Det är i oktober och jag är i USA

men övergår redan efter en sida till en höstvistelse i sommarstugan vid Norrlandskusten, och handlar huvudsakligen om Torgny Lindgrens författarskap.

I Merhabs skönhet skriver han; Kärleken han uppenbarar sig bara för dem som hava medlidande vid allt i livet. Medlidandet och kärleken är det som skyddar oss mot den eviga döden.

---

Hela tillvaron bygger sålunda på nåden. Allt vilar i dess grova näve.
---

Detta betyder att läsningen förvisso är viktig, den leder en människa till språkets bortre gräns, den för henne över gränsen till en metafysisk värld och den har i sin tur moraliska implikationer. Men det är av intresse att kyrkoherden i Pölsan - han som gillade Skellefteå Hockey - förde ett samtal om musiken och sa att man måste tala lågmält om de yttersta tingen.

I kapitel 7 möter vi så äntligen SONJA.

Sonjas omfamning - om medlidandet förvandlande kraft

ochfår en analys av handlingen i Dostojevskijs Brott och straff.

Kap 8

Läsning och liv - ett bokligt husapotek!

Slutligen

POSTLUDIUM

Exakt ett år efteråt han i ambulans förde in medvetslös till hjärtintensiven gör han en visit i ankomsthallen på sjukhuset.:

Så slår jag igen datorn, lägger ned den i väskan och tar på mig duffeln. Det snöar utanför. Snart är det exakt ett år sen jag bars in på bår. Nu går jag rakryggad ut genom svängdörrarna. Just när jag kommer ut i vinterkylan och låser upp cykeln känner jag plötsligt en varm vindstöt - mitt ute i parken. Kände jag rätt? Varifrån kom hettan? Jag förstår den inte. Men från ingenstans väcks en sommarhyllning till livet. Återigen; orden inifrån:

En dag så full av lycka.

Arbetade i trädgården, dimman lyfte tidigt.

Kolibrierna stod stilla över kaprifolens blom.

Det fanns på jorden inte en sak jag ville äga.

Jag visste inte någon värd att avundas.

Vad ont som hänt hade jag glömt.

Skämdes inte för tanken att vara den jag alltid varit.

Kände i kroppen ingen smärta.

När jag rätade på ryggen såg jag blå hav och segel.

Czesław Miłosz: "Gåvan" ur Möte

Nej se det snöar...

2012-01-23T00:37:00.013+01:00

PLÖTSLIGT

när jag sitter här på söndagsmorgonen
en månad efter vintersolståndet
upptäcker jag att det för första gången i vinter
SNÖAR
Det är ju inget jag har önskat mig: att vintern skulle ta i...
MEN

När jag går ut för att fotografera fenomenet ser jag
SPÅREN

Här en bild från 2007
Spår från människa (både gåendes och cyklandes), hund, kanin och rådjur.
Varje väderlek har sina behag!

Närodlat!

2012-01-22T00:54:00.004+01:00

Det kliar i de gröna fingrarna.

Än är det för tidigt att heja på pelargonier och Änglatrumpeter

MEN

Litet smörgåsgrönt går ju lätt att producera!

Det tar visserligen litet längre tid än på sommaren, men det har jag löst genom att så en gång i veckan så att jag alltid har en skördemogen bricka.

Se även

Örongodis

2012-01-21T00:21:00.002+01:00

HSO har alltid fullsatt hus!
Vi som är abonnenter på Lilla torsdagsserien fick i förrgår lyssna på
Torleif Théeden

i Joseph Haydns cellokonsert nr 1 i C-dur.
Som extranummer fick vi en helt underbar tolkning av Bachs c-moll Saraband

Efter paus spelades Stravinskys Symfoni i C

Januarigodis

2012-01-20T00:34:00.003+01:00

Nu har årets två mörkaste månader (22/11-22/1) snart avverkats. Någon vinter har vi inte sett till, men MÖRKRET är ju att lita på.
SVT har under eftermiddagarna bjudit på kvalitetsfilmer - nu senast Howard´s end.
Jag har ju tidigare flera gånger med förtjusning sett A room with a view, också den filmatiserad på en roman av E.M.Foster.

Romanen är skriven 1910, filmen spelades in 1992.

Emma Thompson fick en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.

Visst är den BRA!

Det är samma förtjusande yttre miljö från "the gentrys" liv kring förra sekelskiftet, men denna gång med en bitter socialpolitisk intrig. Skådespeleriet är ju förstklassigt, liksom förmodligen Fosters roman!

En väl använd eftermiddag!

Partiledardebatten

2012-01-19T00:22:00.066+01:00

Jag har under det gångna året skattat mig lycklig att jag köpte och hittills hunnit läsa 17/22 häften om Sveriges statsministrar. Parallellt med att jag fått följa den svenska demokratins födelse tillsammans med de män som varit ansvariga för den, har ju motsvarande skeende inträffat i länderna i Mellanöstern. Grunden till Folkhemmet, som för oss som var unga på 50-talet, kändes självklart , lades ju under 20-talets turbulenta tid.

Jag har glatt mig åt sansen, modet och statsmannaskapet hos män som Branting, Edén, Sandler, Per Albin och Erlander, och när jag förstått hur nära det har varit att vi fick en kommunistrevolution 1917 eller gick Tysklands väg på 30-talet.

Mest imponerad är jag att förstå vilka intellektuella giganter dessa män med föga skolgång var!

Words, words,words;

När Håkan Juholt den 25/3 2011 blev vald till Partiordförande hade jag just läst den om Edén
Jag har inte, allteftersom jag avverkat de följande fram till Fälldin, kunnat undgå att registrera skillnaden....

DESSUTOM

har jag ju i och med läsandet om Fälldins tid vid makten, upptäckt hur i mångt och mycket 70-talet med oljekris, löntagarfondsdebatt och den tredje industriella revolutionen har likheter med dagens finanskris.

Det är faktiskt intressant att först åhöra debatten, och sedan läsa kommentarerna från de olika tidningarna

Även Aftonbladet:

"Årets första partiledardebatt beskrivs på samma sätt, avgörande för Håkan Juholts ledarskap. 2012 har inte börjat bra. Opinionssiffrorna pekar nedåt och under en pressträff vid Folk och Försvar lyckades Juholt återigen trampa i klaveret.
Det blåser igen och den här gången var Juholts insats i partiledardebatten långt ifrån lika oantastlig som i oktober.
Visst, han får in en del svingar på Reinfeldt och han står pall när den borgerliga kvartetten anfaller. Men det är något som saknas, Håkan Juholt blir aldrig konkret.
Hans anförande är i princip högläsning ur partiets budgetmotion från i höstas - med alla sakpolitiska förslag kirurgiskt borttagna. Håkan Juholt målar med den breda penseln och tecknar en storslagen exposé över partiets färdriktning. Han håller sitt kongresstal, en gång till."

Stringensen finns på ett annat håll.

Jag är ju politiskt föga överens, men jag beundrar hans skicklighet!

Statsminister 17: Fälldin

2012-01-18T00:12:00.002+01:00

1926-

Jag har ännu inte läst andra avsnittet av Bronshästarna men, min vana trogen, har jag flera böcker på gång för att tillfredsställa mitt tillfälliga "mood".
Så nu har jag avverkat ytterligare en statsministe, nr 17/22. Jag påpekade redan när det gäller Erlander att hans gärning har jag ett personligt förhållande till,

MEN

Fälldin är den förste i serien som fortfarande är i livet!

Författare är Olle Svenning, ledarskribent i Aftonbladet och under tidiga år, på Erlanders tid, medarbetare på dennes kansli.

Han avslutar sitt Förord:
" Jag följde som politisk kommentator detta 1970-tal. Att återvända till den perioden var lockande, inte minst för att betrakta tiden ur Thorbjörn Fälldins perspektiv,
Många har delat med sig av kunskaper och erfarenheter. Jag vill tacka alla. Ett särskilt tack till Solveig och Thorbjörn Fälldin som så generöst tog emot för långa samtal i sitt hem i Ås."

När jag kastar mig in i boken reflekterar jag inte över detta

förrän jag efter 42 av128 sidor tänker:

"Vad tråkigt!"

Redogörelsen blir, genom att Fälldins uppväxt, skol- och bildningsgång fram till 1950-talet är föga berörd, opersonlig.

Den inleds med en analys av "Tiden" dvs 70-talet :

Thorbjörn Fälldin förvandlade svensk inrikespolitik. Med honom som dominerande gestalt lyckades borgerligheten 1976 avsluta den mer än fyra decennier långa socialdemokratiska regeringshegemonin.

På sidan 43 blir TF statsminister.

DÅ hettar framställningen till!

Problemen med kärnkraft eller inte minns jag ju tydligt. Äldste sonens engagement i Vattenfalls tyska verksamhet har ju gjort att jag så här drygt trettio år senare igenkännande följt Angela Merkels

Bekymmel med Krümmel...

Däremot uppfattade jag inte på den tiden vidden av den ekonomiska krisen. Palme hade ju talat om "det dukade bordet" - som i stället var ett konkursbo orsakat av alla löneökningar för de talrika LO-grupperna, samtidigt som storstilade satsningar på Stålverk 80 mfl visade sig vara floppar.:

" Stålindustrin bedömdes likt varven vara på väg mot undergång, oförmögen att klara konkurrensen med Brasilien och Sydkorea. Ägargrupperna var på väg att ge upp. Statliga NJA gick med kraftiga förluster, som tvingade regeringen till ständiga bidrag. I Borlänge ville Wallenberg och Stora Kopparberg göra sig av med Domnarvets Jernverk i Oxelösund. Fälldinregeringen förhöll sig inledningsvis avvaktande, hämmade av folkpartisters och moderaters skepsis mot statliga insatser. Åsling lät bygga SSAB, Svenskt Stål AB. Efter en längre omstrukturering och ett antal nedläggningar utvecklades bolaget framgångsrikt. Nils G. Åsling kallar SSAB sin mest lyckade insats."

LO blev utmanat av SAF sedan Curt Nicolin 1976 blivit dess ordförande, han förklarade sig 1980 beredd ta konflikt på arbetsmarknaden.

U 137

För sitt hanterande av den grundstötta ryska U-båten i Karlskrona skärgård får Fälldin beröm

Det mest intressanta är att läsa om den bristande personkemin mellan Palme och Fälldin!:

Konflikten mellan de båda partiledarna har ofta psykologiserats och beskrivits som Palmehat mot Fälldin, eller som centerledarens revansch mot den socialdemokratiska överhet som Olof Palme ansågs representera.

I Dieter Strands "Med Palme. Scener ur en partiledares liv "säger Palme: "Det är inte fråga om hat. Det är en fråga om ohederlighet. Mannen är ohederlig. Jag menar inte att Fälldin vill lura sin granne. Han är politiskt ohederlig. Det trodde jag inte först. Men nu ska jag inte låta lura mig mer."

Centerpartister, exempelvis Gösta Gunnarsson, betonar att Fälldin från början inte var negativ till Palme, snarare respektfull, till och med beundrande. Gunnarsson daterar Fälldins vrede mot Palme. Den uppstod när han 1974 erbjöd centerledaren att bli landshövding i Västernorrland. Fälldin uppfattade förslaget som ett illa maskerat försök att göra sig av med en besvärlig motståndare. Han blev kränkt av Palmes initiativ.

Efter valnederlaget 1982 gick det utför med hans popularitet även i det egna partiet och han avgick 1985:

Han mer än antyder att en kupp iscensattes mot honom. Spår leder mot LRF, bland annat en av Fälldins före detta medarbetare i statsrådsberedningen. Fälldin ser dock främst de unga centerpartisterna som organisatörerna bakom hans påtvingade avsked.

Han förlåter dem aldrig, och han vägrade i mer än halvtannat decennium att besöka en centerstämma.Han kom först när barndomsvännen Haralds dotter Maud skulle bli ordförande.

OST:1

2012-01-17T00:07:00.018+01:00

Min kära granne Märta fyllde ju 80 år härförleden.
Alltsedan 216 årsfirandet har jag ofta återvänt till Oldsbergs ost
Då såg jag att man kunde köpa presentkort på Ost- och vinprovning.

Det fick bli presenten.

(jag köpte ett till mig själv också...)
Efter genomfört julfirande anmälde vi oss till årets första provning, lördagen den 14 januari.

Den försiggick i butiken - vi var minsann 25 stycken.
Monica Oldsberg berättade först om sin väg till ostaffären.
Sedan om ostens historik och osttilverkning.
(Gå in på hemsidan länken ovan för vidare upplysningar)

Vi provade 4 olika sorters vin

Vi började med ostbiten längst nere till vänster och gick till höger. Vinerna dracks i samma ordning, vart och ett till tre på varandra följande ostar.På pappret till vänster om kuvertet, med de gula ostarna, fanns en förteckning:

1. Le puy de fou Get past. Baskien

2. Monte Enebro get past. Spanien

3. Morbier de Cleron Ko opast. Fransk (Jurabergen).
Den svarta linjen är aska, som lades som konservering av små tillverkare som inte fick tillräckligt med mjölk för en hel ost efter EN mjölkning.

Till dessa tre drack vi Sauvignon blanc

4 Brie de Meaux Ko opast. Monica påpekade hur viktigt det är att Brie skall vara opast.

(denna ost har jag ofta tidigare köpt av)

5 Gruyère Grottlagrad Ko opast lagrad 24 månader

6 Sivans Präst Ko opast 3 år Sic! Se Sivans ost!
Till dessa drack vi 6792 Campiolieti - ett vin den gamle och jag ofta åtnjutit!

7 Vesterhavsost Ko past. En dansk hårdost som är tillverkad på ett sydeuropeiskt sätt
8 Napoleon får opast
9 Cados Calvados Ko opast Från Normandie , "i calvados doppad brie;"
Till dessa tre drack vi Gewurztraminer
10. Münster Ko opast luktande kittost från Alsace
11. Bleu de Causses Ko opast. Grönmögelost från samma by som äkta Roquefort (som är namnskyddad)

Till dessa två drack vi ett väl kylt sött vin av sauterne karaktär 4197 Chateau du Juge

Det var ingen tillfällighet att dessa fick avsluta.
Deras starka utpräglade smak dövar alla milda ostar. Skall antingen serveras ensamt eller sist!

Jag som ju botaniserat en hel del i ostar tidigare tyckte Monte Enebro och Cados Calvados

var de mest spännande nybekantskaperna.

När jag skulle redovisa kvällen började jag rota bland mina tidigare införskaffade matböcker

OCH

hittade den här boken som den gamle köpt för 35 år sedan för extrapris. (= 8 kr)

Jag har aldrig haft tid att öppna den

MEN

Den visade sig vara synnerligen njutbar - särskilt ett inledande kapitel om osttillverkningans historia.

Redovisas i ett följand avsnitt benämnt OST 2

Följ den spännande fortsättningen!

Halvtid

2012-01-16T00:30:00.067+01:00

Jag anser att VINTERN här vid Vikens horisont löper från den 15 november till den 15 mars.
De senaste två åren har det ju varit rejäl vinter, särskilt 2010-11. Redan den 29/11-10 var det dags att kliva upp på carportstaket och skotta, och innan året var slut fick jag göra om det den 18/12

Mest snö var det i början av januari
SÅ

Bilden ovan är från i förrgår - inte har den kommit till användning!

När jag i november bytte till vinterdäck och därför organiserade om i redskapsboden såg jag till att snöskoveln stod nära till hand....

Någon trädgårdsskötsel har det heller inte blivit, det har ju blåst 15-25 sek/m mest varje dag.

Samtidigt som det mojnade började SMHI börjat prata om minusgrader och hotat med ett snöoväder framåt onsdag så jag fick bråttom att gå ut och "vintra".

Det blev ju aldrig av att frostskydda min Agapanthus

MEN

Nu är det gjort!

När jag räfsade i rabatterna för att samla material till detta upptäckte jag att snödropparna redan är på G.

Fåglarna är tillbaka på revet - bl.a. två hägrar (känns igen på en annorlunda siluett jfr skarven) som tydligen tror på sol och vår!

Vår saga 8: Paris

2012-01-15T00:02:00.120+01:00

Under våren 2011 var jag ju flitig med att berätta Vår saga. Avsnitt 7 publicerades 26 augusti och utfäste:

Jag lovade att berätta varför Charles Aznavour är en så viktig person i mitt liv.

Dessförinnan måste dock perioden februari-maj 1955 redovisas!

MEN

Sedan blev jag ju inviterad att följa med till Oxford - och så gick hösten i ett enda schwisch!

Först nu när jag fick anledning länka till avsnitt 7 mindes jag

OCH

upptäcker att jag nästan har ett färdigt inlägg som utkast:

Under vårterminen 1955 hade vi successivt blivit alltmera förvissade om att vårt öde var gemensamt.
Den gamle hade vid åtskilliga helgbesök i Helsingborg lärt känna mina föräldrar (och vice versa)

MEN

Hans familj bodde ju i Frankrike, närmare bestämt i Tarbes.

SÅ

Det bestämdes att vi skulle åka ner till dem och förlova oss när vårterminen var över.

Pers far, född 1909 i Karlskoga, arbetade hela sitt liv för Bofors. Det gjorde han även i Frankrike. Han var under två år utlokaliserad dit för att kontrollbesiktiga de 40-mms kanoner som franska staten byggde på licens. Medan hustru och den gamles yngre syskon bodde i Tarbes åkte min blivande svärfar omkring härs och tvärs i Frankrike, inspekterade och kontrollerade. Han var en flitig gäst i Paris och hade ett stamlokus Hotel Helder vid Rue Helder!
I början av juni tog vi så Nordexpressen ner till Paris och blev installerade tillsammans med resten av familjen, som åkt upp från Tarbes, på Hotel Helder för en två veckors Parissejour.

Det var underbart!

Läs mera

Vi hamnade ju mitt i smeten bara ett stenkast fråm Boulevard des´Italiens. Vi kastade oss ut i den befriade staten - vi var inte så många turister på den tiden. Utanför ett etablissement på Boulevard des Capucines stod man och sålde biljetter till en musikshow på "Olympia". Vi köpte och steg in. jag minns fortfarande det fantastiska programmet!:

It may have opened as a music hall under the German occupation of France during World War II, but certainly in 1945 after the Liberation, it was a music hall free to Allied troops in uniform. Attendees had to listen to the playing of four national anthems before the varied programs that always ended with a spirited French can-can performed by dancers, some of whom were no longer young. Thereafter, at times it may have reverted to movies again until Bruno Coquatrix revived it as a music hall with a grand re-opening in February 1954.

----
Édith Piaf achieved great acclaim at the Olympia giving several series of recitals from January 1955 until October 1962.

I synnerhet som vi såg variteten två gånger.

Hotellvärden på Helder hade fått gratisbiljetter av les pompiers som han erbjöd oss.
(troligen hade Alla i Paris fått sådana...)

Eftersom vi tyckte programmet var svindlande bra såg vi det gärna en gång till:

Charles Aznavour sjöng således. Det stod i programmet att han var armenier minns jag.

Sedan var det mimkonstnären Marcel Marceau

Kvinnlig sångstjärna var Patachou
Slutnumret var Sidney Bechets orkester med fullt ös!

Dyrlægens Natmat

2012-01-14T00:57:00.002+01:00

Det milda vintervädret innebär plötsligt att jag får litet tid att fortsätta redogörelsen för

"Vår saga":

Efter den händelserika VT 1955 vidtog så oxveckera´ under höstterminen. Jag hade ju ett rum på Studentskegården som låg nära Lasarettet och de medicinska institutionerna Med kem, Fysiologen och Patologen. För att sanera ekonomin träffades vi hos mig för gemensamt lunchätande.

Jag har bara två foton från mitt rum på Studentskegården - det på den gamle och min krukväxt (se länk ovan) - och detta.

Det är från det högtidliga firandet av att jag blivit med.cand. Pappa Calle, Mamma Eva, Faster Stina och Farbror Hugo tog tåget ner och vi gick på Akademiska Föreningen och avåt en bättre lunch. Kaffet serverades på mitt rum.

Huldtapågarna passade på att vila middag i väntan på tåglägenhet hem till Helsingborg.

När det gäller inredningen kan särskilt noteras SAS-affischen som var à la mode och

vår dyrgrip Radiogrammofonen som mamma Eva sitter på!

Min utbildning hade fram tills nu inte fokuserats på matlagning, men jag tog mig verket an:

Min fyra år yngre syster hade just avslutat sin skolköksutbildning.
Hon hade beordrats inköpa "Kokbok för skola och hem"(vid denna tid var det ju inte fria läromedel...) som t.ex. i detalj skildrade tillvägagångssättet om hur man koker potatis. Denna kom väl till pass liksom Kooperativa Förbundets tidning tidningen VI:

Tidningen hade sin största upplaga 1947, då den uppgick till 676 000 exemplar, motsvarande 40 procent av Sveriges hushåll.

KF (= Kooperativa Förbundet) hade ju under kriget startat KF:s Provkök som redan 1951 gav ut första upplagan av Vår kokbok, men den införskaffade vi först 1960.

Däremot kunde man via tidningen Vi för 60 öre köpa detta särtryck av

nr 7/-55 av tidskriften Vi husmödrar!

Det var sensationellt med så mycket BILDER

dessutom

I FÄRG!

Skälet att jag köpte häftet var den första ingående beskrivningen på svenska för gemene man hur man gör danska smörrebröd!

Här är en bild på de almindeligste

Dyrlægens Natmad (= Veterinärens nattsmörgås)
är en favorit:
Bred ett tjockt lager leverpastej (Obs dansk!) på en skiva rugbröd
(det står franskbrödsmörgås i häftet, men det är FEL, troligen en eftergift till svensk smak 1955)
Bred ett lager fläskflott ovanpå leverpastejen.
Lägg en skiva stelnad sky ovanpå flottet.
Täck hela smörgåsen med skivor av saltkött minst 4 st lagda i veck.
Garnera med sky och något grönt
Beräkna 1 hg leverpastej och 1 hg saltkött till 2 smörrebröd
Behövde påpekas!Den danska frikostigheten med pålägg var ju okänt i Sverige vid denna tid!

Utöver bilderna var texten i övrigt gammaldags präktig. Den 38-sidiga utgåvan, varav 9 sidor bilder, inleds med tre sidor betitlat BRÖDET och EN sida om Margarinet .

En sida är betitlad Hur man skär, brer och lägger på!

Detta uppslag var en sensation 1955!

Varma smörgåsar, sandwiches och smörgåstårtor fick också sin beskrivning.

MEN

Det enda avsnitt jag någonsin begagnade mig av var smörrebrödsframställningen

som t.ex

HC Andersens Favorit (leverpostej, bacon och champinjoner), Rejer i Trængsel;

Läsfröjd II:1

2012-01-13T00:34:00.144+01:00

Ivrigt har jag nu givit mig i kast med bok 2/-12 se ovan. Som bekant har den funnits i hushållet sedan 70-talet och tydligen är det inte bara den gamle som läste den. Jag hade ett motstånd eftersom jag trodde den var väldigt "high brow",och under yrkeslivets tråk och tvång inte kände mig kapabel att tillägna mig den...

MEN

Så fel jag hade...

ELLER?

Först, när jag läste de inledande 9 sidorna under rubriken MANDALA , tänkte jag: "Så dumt av mig att inte läsa detta för trettio år sedan." Vid närmare eftertanke dock , och när jag jobbade mig igenom kapitel 3 benämnt Pallas Atena, och som är femtio sidor långt, så är jag glad att jag har väntat tills jag, via ingående studium av Sture Linnérs författarskap är någorlunda bevandrad i Iliaden och Odyssén!

MEN

Vi tar det från början:

Det är en essäbok.

INNEHÅLL

Även det andra kapitlet betitlat Det lysande ögonblicket, är en enkel, koncentrerad,personlig och tydlig beskrivning, denna gång av begreppet ZEN.

I förbifarten berättar han på dessa 17 sidor även om HAIKU:

"I den japanska litteraturen spelar Zen en betydelsefull roll. Många kännare är ense om att den främste japanske lyrikern genom tiderna är vandringsmunken Basho, som levde på 1600-talet. Basho skapade en ny diktform, en kortdikt som kallas för haiku."

Fagerberg ger också exempel på haikus av Basho och analyserar dem ex:

Stillhet

Cikadornas röster

Genomtränger klippan

Stillheten och klippan representerar här helheten, det förblivande. Det tillfälliga är cikadorna, eller sångstritarna, som är kända för det oväsen de kan prestera. Syftet med haikun är att åstadkomma ett meningsfullt samband mellan dessa två element. Det sambandet skall upplevas i ett ögonblick av klarhet, eller också kan haikun användas som utgångspunkt för meditation.

Sedan skulle jag ge mig i kast med det femtio sidor långa kapitlet om Pallas Atena. På grund av den serena inledningen, och yngsta barnbarnets specialintresse som är grekiska myter, väntade jag mig en faktisk och analytisk berättelse om Atena

För att citera Tony Blair:

I was stunned!

En kortfattade beskrivning av innehållet blir att det handlar om James Joyce´ författarskap, och inleds sålunda:

I ett kafésamtal med sin elev George Borach berättade Joyce att han som tolvåring fängslats av Odyssén, och att han sedan dess ständigt återvänt till dess tema, det mänskligaste och mest omfattande av alla, trots Hamlet, Faust och Dantes gudomliga komedi.

Förklaringen kommer en bit in:

Det finns förstås inget övernaturligt hos Homeros. Visserligen slungar Zeus sin blixt, Poseidon rör upp stormar, Hermes förmedlar budskap och Pallas Atena ger Odysseus nytt mod - men hela denna gudaapparat är ju endast ett sätt att tala i bild. En gud är en framställning i bild av ett element i människans psyke.

På fjärde sidan avsnitt 4 i kapitlet betilat PA läser vi:

Det är vänskapen mellan Pallas Atena och Odysseus som hållit Odyssén levande i tretusen år.

Sedan följer 46 sidors resonemang om vad JJ egentligen försöker säga i Dublinbor resp Ulysses.

MEN

Inemellan finns inskjutna kommentarer som:

Avsnitt 27

Mängden fula hus i Stockholm är skrämmande. Kärlek i poseringsateljén, arkitektur i Stockholm, det är samma sak. Dragen i hyresvärdarnas ansikten är tydligt återgivna. Om Kristus kom till Sverige idag skulle han skickas till AMS för omskolning.

Det sex sidor långa avsnittet Guden som skrattade, är en allegori med de grekiska gudarna i en modern tillvaro: Zeus tittar på ishockey i TV.

"Världsmästerskap," sa Zeus "vilken hybris. Det är bara några barbarstater från norra och östra Europa. Jag borde sätta dem på plats. Jag borde slunga min blixt mitt ibland dem. Om bara Dionysos kunde hålla sig borta en stund, så att jag inte skadade också honom".

Så skildras hur Dionysos också följer ishockeymatchen, vrålar i extas, hoppar högt och viftar med armarna

" Det är han som tagit över," sa Zeus." Han är den enda Gud som dyrkas i denna tid. Det enda som duger är det dionysiska smacket, den stora gemenskapsbrasan. Så hade jag inte tänkt mig att det skulle gå. Pallas, vad var det jag hade tänkt mig?

Kommen så här långt var jag väldigt nyfiken på vad kapitlet Hemingway (35 s) skulle innehålla!?

Ännu en gång skiftar SF spår:

Ytligt sett är avsnittet en 35 sidor lång recension av Hemingways roman Över floden in bland träden som publicerades 1950. Fagerberg tycker att det negativa mottagande som denna roman fick vittnar om att litteraturkritiker världen över grundligt missförstått boken:

Dagskritiken reagerade surt på över floden in bland träden. Man var i stort sett ense: Hemingway hade skrivit sin sämsta bok, också i absolut bemärkelse var det en usel bok. Erfarenheten visar att något annat inte är att vänta när det gäller ett konstnärligt arbete som behandlar ett verkligt och pågående problem och som därför kräver kärlek och självständig tanke hos bedömaren.

---
Hemingway tog mycket illa vid sig. Det som smärtar en konstnär mest är känslan av att det framälskade verket försvunnit rakt ut i rymden, som Aniara, trots en satsning av alla resurser. Hemingway, som försökt komma vidare från den primitiva stridens schablon, hade blivit ordentligt missförstådd, och därtill kom att han själv måste haft en känsla av att det inre problem han arbetat med inte hade blivit slutgiltigt löst. Den Cantwell (bokens huvudperson) som dog i baksätet på sin bil efter att ha skrivit sitt testamente till Renata, hade inte hunnit mer halvvägs. Men även så hade han hunnit längre än de flesta.
----

Den gamle och havet, som publicerades två år senare, 1952, kan visserligen betraktas som en perfekt illustration till det tredje steget i Jungs utvecklingschema,"den vise mannen", men den vishet det här gäller är av den art Hemingway hade innan han började arbeta med Cantwell.

Det var alltså fråga om ett återfall. Publik och kritik hälsade den gamle Hemingway med glädje, nu med en tillsats av sentimentalitet. Kriget vansinne var ännu i friskt minne och det kändes skönt med en oförtruten boy-scout som Den gamle. Upplagorna steg i höjden och Nobelpriset kom på posten: så mycket krut fanns det kvar i Hemingway att han avstod från galaspektaklet i Stockholm.

Helt dukade han inte under för Dionysos.

Stonewall Jackson 1824-1863
Titeln är ett citat från Stonewall Jackson som ju skildrats av Frans G Bengtson i Litteratörer och militärer.

Den har jag sedan tidigare på OM-läsningslistan!

I kapitel 6 Trådar i väven dyker så äntligen bronshästarna upp. Det är i samband med vad man förstår en turistresa med buss som han vid guidening i St Marcuskyrkan får syn på dem och reflekterar över deras öde ;

I resehandboken stod att bronshästarna var gjutna i Grekland på 300-talet före Kristus.Som eventuell upphovsman angavs självaste Lysippos, "den störste konstnären enligt de gamles egen uppfattning," mannen som lät Animas sinnliga gnista springa fram också ur de allvarligaste gudar. Hästarna hade tagit en plats i mångas fantasi. Någon hade skeppat dem, trodde man, över havet till en triumfbåge i Rom, och därifrån reste de tillbaka mot öster för att sättas upp i Konstantinopels hippodrom. Dogen Dandolo fick syn på dem år 1204 och lastade dem på ett skepp till det mäktiga Venedig. Napoleon tänkte på nytt i triumfbågar och tog dem som krigsbyte till Paris, men hans kejsardöme blev ej gammalt. Efter dess fall återlämnades bronshästarna till Venedig, där står de nu och sjunker sakta i havet.

Turistresan fortsätter till Florens och Uffizierna där han står begrundande framför ett porträtt av

Pico della Mirandola

Efter en tillbakablick till Kina och taoismen, via Dostojevskis Bröderna Karamazov handlar huvuddelen av kapitlet om Hermann Hesses Stäppvargen utmynnande i:

Grekisk helhet representeras i första hand av Zeus, men Pallas Atena, som står honom närmare än någon annan av de olympiska gudarna, utvecklades av Homeros till helhetssymbol. Dessutom står hon för impulsen och vägen till helhet, vilket förklarar att Joyce och Hesse uppfattade henne som Anima. Såväl fågelflickan som Hermione vädjar i början till psykets helhet, men eftersom både Joyce och Hesse sitter fast i tidens sexuella tvångsneuros sker snart en urartning till Kalypso. Bloom och Stäppvargen kommer ingenstans; Bloom leds i själva verket bakåt, till den livmoder ur vilken han kommit. Marion Blooms slutmonolog inskärper med största tydlighet vad som är hans Itaka.

Slutkapitlet i del I : kapitel 7 Speglar kring Tintomara handlar ganska konkret om tillkomsten av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke.

Kapitlet avslutas sålunda:

Naturen tindrar i Almqvists prosa - allt måste börja på nytt. Det enda som finns kvar i spillrorna efter det romantiska äventyret är några ord som Tintomara ritat med knappnål på ett löv: Minns verket!

Hur länge ska vi tanklöst pendla fram och tillbaka? Symbolens innebörd är dock tydlig Minns verket.

Nu ska jag ge mig i kast med den andra delen:

STRIDENS ARKETYP

Följ den spännande fortsättningen!

Fönster

2012-01-12T00:52:00.000+01:00

Igår var det åter veteranorientering.

Rune Isaksson hade förberett "fönster"-orientering

DVS

Vi fick bara en liten glimt av kartbilden vid kontrollen.

Det gällde att gå kompass.

Här är t.ex kontroll nr 7, B;

(Vi som sprang korta banan skulle bara ta kontrollerna 3-11.)

Förmiddagsvädret var varmt men mulet med litet regnstänk - bilderna blev mörka !

Kontroll 7 litet senare och från ett annat håll.

Vi har ju sprungit härs och tvärs i Pålsjö skog,

så det var inte så svårt att ana sig till belägenheten,

+ att det ju är fri sikt så det gärna blir "tåg".

MEN

Kontroll 8

På hemvägen klarnade det upp.

Dagen har tilltagit 30 minuter och solen går ner efter 16!

Födelsedagsbarn 2

2012-01-10T00:46:00.012+01:00

Än får du äta upp en julgröt!

(som Farfar sa´, det hade han lärt sig av sin Far!)

i.e.

Innan du blir tonåring!

Vi hukar oss i bänkerá

Skämt åsido:

Våran Moa är en stillsam eftertänksam livsnjutare med en visuell filosofisk skärpa.

Här sitter hon i mitten av april bland de brede bøge på väg till Louisiana. under vår Danmarksresa.

Det blev ju ännu en resa i fjor - till Berlin!

Farmor hoppas att vi i år kan ge oss ut på ännu ett spännande kulturäventyr tillsammans!

Kryddig smulpaj

2012-01-09T00:34:00.009+01:00

Nu är glada julen slut

julematen äten upp.

Dags för nya tag!

Dags att gräva bland äpple - recepten och dito infrusna klyftorna:

4-6 personer

4 äpplen

1/2 dl strösocker

1 tsk mald kanel

1 tsk mald ingefära

1 krm muskotnöt

Smuldeg:

150 g kallt smör

1 dl hasselnötter eller solroskärnor

3 dl vetemjöl

1/2 dl strösocker

Sätt ugnen på 225°. Grovhacka nötterna till smuldegen*. Dela smöret i bitar. Lägg alla ingredienserna i en bunke och arbeta till en smulig deg. Kärna ur och riv äpplena grovt.** Blanda med socker och kryddor. Lägg blandningen i en smord ugnssäker form ca 22 cm i diameter. Fördela smuldegen över.

Grädda i mitten av ugnen ca 20 minuter
* Jag tar solroskärnor av flera skäl: ex slipper hacka, mindre kalorier och färre som är allergiska...
** Jag kör de halvtinade klyftorna i matberedare

Et voilà

Väl bekomme!

USA-souvenir

2012-01-08T00:25:00.000+01:00

Jag upplever nu verkliga "mellandagar". Både almanackan och väderleken gör att det blivit en paus för externa aktiviteter. Jag varvar läsning och TV-tittning med städning och inventariegenomgång.

Den lilla julservetten fann jag i en ficka i en kostym som den gamle knappast använt under de senaste "femtan" åren.
I december 1987 var vi för första och enda gången i USA. Vi passade på att hälsa på äldste sonen som färdigställde sin doktorsavhandling tillsammans med en amerikan, och därför bodde ett halvår i New Jersey. När vi ändå kostat på oss resan tog vi tillfället i akt att besöka Stig Hagström med familj i Palo Alto dit vi anlände 16 december. Det var ju full fart på alla julpartyn bland Stanforduniversitetets personal och vi fick hänga med.
Bl.a. kom vi till ett glöggparty hos en läkarfamilj där hustrun var svenska och hade fyllt huset - tip top modernt med jakuzzi etc - med TOMTAR.
Vid hemkomsten upptäckte vi att den gamle hade stoppat en utdelad servett, se ovan, i fickan som sedan fått vistas på denna sida Atlanten....

Här en bild från vår bilfärd söderut mot Carmel.

Både byxorna och pullovern hänger kvar i garderoben...

När jag nu tänker tillbaka minns jag, att det väldiga illuminerandet med elektriska, ofta kolorerade ljusslingor, som nu blivit vanligt här hemma, redan då var fullt utvecklat i Amerikat!

Födelsedagsbarn 1

2012-01-07T00:02:00.056+01:00

...också rullar vi på kuttingen igen!

i.e.
Nytt år - nytt varv med våra/MINA 25 födelsedagsbarn.

FFG i Great Britain 2003

2003 fick man fortfarande mata duvorna i London...
Dessförinnan hade vi dock genomtravat British Museum!

För ett år sedan kunde jag stolt meddela att våran Stina, numera KRISTINA, blivit antagen vid Pembroke College i Oxford för att studera medicin. I början av oktober 2011 var det så dags.

Framför Sheldonian Theatre

Nu har hon efter decemberferier i hemlandet åkt tillbaka till sitt college. Terminen inleds med de första tentamina. Hon har utöver flitiga studier också börjat ro och sjunger i kör !

We wish you all the best !

med både det ena och det andra och det tredje och det fjärde etcetera

Emil

2012-01-06T00:44:00.003+01:00

Vi läser på SMHI:s hemsida:
Årets första storm, Emil, har dragit bort från Sverige. Även om den orsakade en hel del skador i Sverige så har det på de flesta håll varit kraftigare vindbyar under någon av de övriga stormarna denna vinter.

Det är inte bara vindstyrkan och styrkan i byarna

som spelar roll utan även VARIFRÅN det blåser

och vattenståndet som påverkar vilka materiella skador det blir.

Emil var för oss här vid Öresund inte särskilt oroväckande,

även om det blåste LÄNGE,mer än 24 timmar med 20 sek/m i byarna

Emil är bara en i raden av stormar över Sverige sedan i slutet av november och inte den kraftigaste. Som framgår av tabellen så registrerades vid de flesta stationer kraftigare vindbyar under adventsstormen den 27-28 november eller stormen Dagmar 25-26 december.

I allmänhet var det ännu värre under stormarna Gudrun 8-9 januari 2005 och Per 14 januari 2007. Det som ställer Gudrun i en viss klass för sig är att det då förekom orkanbyar även i inlandet, vilket var en bidragande orsak till den enorma trädfällningen vid det tillfället.

Några bilder från Gudrun har jag inte, eftersom orkanstyrkan blåste nattetid,

men här från Per 14/1 vid 13-tiden

Bänkar

2012-01-05T00:45:00.003+01:00

I ur och skur, i stiltje eller storm - erbjuder oss stranden spännande upplevelser. Den här bilden är tagen i december 2005. Just denna bunker står så placerad att den läar för den vintertid förhärskande nordvästen och ligger endast ca 800 m från bostaden, varför vi ofta haft den som rastplats.

Den 25/1 2011 såg det ut så här. Då som nu sköljer ju vågorna långt upp på land vid storm, här gäller att rädda vad som räddas kan!

10/7 2011

Sedan hände det sig att Höganäs kommun, i sin strävan att göra strandpromenaderna mer attraktiva, inte bara anlade en promenad och löpväg utan även satte ut ny tjusiga bänkar successivt längs kusten.

VISSERLIGEN

har vägen delvis runnit ut i havet

27/10-11

och trävirket förlorat sin fräschör

30/12-2011

MEN

Snart kommer det ljusare tider!

Dagsljuset har redan ökat 14 minuter sedan vintersolståndet!

Först ut!

2012-01-04T00:05:00.155+01:00

Så har jag avverkat årets första bok! Jag fick den i julklapp av en svärdotter. Det är en väldigt "trivsam", lättläst bok - men svårbeskriven. På Google har jag hittat en amerikansk recension, som kräver åtskilliga rader för att återge innehållet!

Bl.a:

These two characters provide the double narrative of The Elegance of the Hedgehog, and you will -- this is going to sound corny -- fall in love with both. In Europe, where Muriel Barbery's book became a huge bestseller in 2007, it has inspired the kind of affection and enthusiasm American readers bestow on the works of Alexander McCall Smith.

"Still, this is a very French novel"

Vi får möta innevånarna i ett exklusivt bostadsrättshus i Paris. Huvudpersonerna är den 54-åriga portvaktsfrun och yngsta dottern (12) till en av de förmögna familjerna - "salongsbolsjeviker" - fadern är politiker på vänsterkanten. Det huvudpersonerna har gemensamt är att de är exceptionellt intelligenta, men desillusionerade - saknar "bekräftelse", och döljer sitt rätta jag för omvärlden (som en igelkott!)

Portvakten, som är änka, har förskansat sig bakom en skickligt uppbyggd roll som banal och vulgär - har ständigt TV:n på och svarar korthugget och enfaldigt - samtidigt som hon i ett inre rum, dolt för allmänheten, sitter och läser Tolstoj, Marx och Husserl.

12- åringen för journal över hur hon upplever tillvaron och sin omvärld - är besviken, finner fortsatt liv meningslöst, och har bestämt sig för att ta livet av sig på sin 13-årsdag.

Det som ruskar om denna värld är att det plötsligt flyttar in en äldre förmögen japan, som genast genomskådar bägge två - portsvaktsfrun när hon reagerar på ett grammatiskt fel som säges:

"Med forskande blick.

Och samtidigt vänder han sig till mig.

- Kände ni familjen Arthens? Det lär ha varit en mycket speciell familj, säger han.

- Nej, svarar jag avvaktande, jag kände dem inte särskilt väl, det var en helt vanlig familj.

- Ja, en lycklig familj, säger madame Rosen, som har svårt att dölja sin otålighet.

- Alla lyckliga familjer liknar ju varandra, mumlar jag för att dra mig ur samtalet, det är inte mer med det.

- Men varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis, replikerar han och tittar konstigt på mig, och plötsligt ryser jag till för andra gången. "

Till yttermera visso kommer hennes katt förbi och japanen,som visar sig heta Kakuro Ozu frågar vad han heter.

Katten heter Leo ...

Det slutar med att Monsieur Ozu bjuder hem både Renée (54) och Paloma (12)på te, de blir vänner osv

Det nöjsamma är att ta del av bådas reflekterande över tillvaron, med de andra familjernas beteende som relief.

Som läsare känner man sig bildad när man t.ex. kan identifiera citatet ovan.

Man får också en förklaring till VARFÖR Renée blivit så bitter och mån om att förespegla obetydlighet.

Genom Kakuros invit till gemensamhet tänker båda om och vågar tro på att det goda existerar!

En riktig Feel Good-roman

Premiär!

2012-01-03T00:04:00.004+01:00

Nyårsdagen tog jag en bild för att fastställa bryggornas status efter stormarna.

Jag tyckte mig se en fiskare längst bort på stenpiren.

Mycket riktigt:

Med min nya fina zoom kunde jag konstatera att så var fallet.

När jag igår, den 2/1, gick en tur ner till hamnen för att inspektera piren där

fann jag ännu en, fiskare i.e.

Och ännu en ....

Klicka på bilderna för viss förstoring!

Han var på väg upp ur vattnet ...

SÅ

Jag frågade honom vad det var de fiskade.

Det visade sig att Havsöringen blev lovlig 1/1 och att
han och hans kompis hade tagit ledigt i två dagar för detsamma.

De hade dock ännu inte fått något napp.

PS När jag bläddrade bland mina foton fann jag att det ju var inte första gången
jag/vi träffat på fiskare på nyårsdagen! DS

Peredvizjniki

2012-01-02T00:11:00.000+01:00

I förgrunden: Vasilij Surikov Snöfästningen stormas

Förväntningarna kom inte på skam! Det är verkligen en fantastisk utställning.
Repins Pråmdragare skall jag berätta mer om i samband med recensionen av Tito Collianders biografi.

Urklipp från bloggen Kulturdelen:
se länken under Läs mera nederst
"Trånga stugor och barn i slitna kläder, fattigbönder tvångsrekryterade till tunga arbeten, hjärtslitande avsked när soldater skall ut i farliga krig och trötta, hungriga människor var vad Peredvizjniki målade av. Ingenting är förskönat, om än en del motiv är komprimerade och komponerade för att förklara delar i ett händelseförlopp. Respekten för de svaga som avbildas syns i omsorgen om detaljerna. Framför allt visade målningarna ofta på orättvisor: berusade präster som göder sig av sin fattiga församling, rika slynglar som låter en utblottad handlare dansa för några slantar. "

Ett underbart exempel är Nikolaj Bogdanov-Belskijs målning I skoldörren.

Det växande borgerskapet beställde porträtt,
här ett av Peter Tjajkovski

Det fanns bland all socialrealism också naturromantiska motiv

MEN
BÄST var förstås Ilja...

Ilja Repin Den oväntade återkomsten

Läs mera

Das Lesen XIX : Nyårsföresatser

2012-01-01T00:17:00.006+01:00

Efter en hektisk höst har jag änteligen fått litet läsero. När jag så här i det nya årets gryning summerar det gångna årets resultat hamnar jag på 18+14=32 lästa böcker. De 14 är statsministerbiografier.
I min faders efterföljd roar det mig att slå REKORRRD!

Så min nyårsföresats är således att jag nästa år skall kunna summera en läslista som omfattar FLER än trettiotvå!

Jag är i full färd med att läsa min julklappsbok Igelkottens elegans:

OCH

Via P.J.Anders Linders ledare i SvD på nyårsafton, där han bl.a. skriver:

(Klickar man på länken ovan kan man läsa hela ledaren)

---

Hela fenomenet Axess är för övrigt ett av de stora glädjeämnena i svensk offentlighet. Inte nog med att man ger ut en ständigt läsvärd tidskrift, ordnar kvalificerade seminarier och förser tv-publiken med privat public service av hög kvalitet. Man har också bidragit till att kulturkonservatismen numera finns företrädd i debatten på ett sätt som är konstruktivt, glatt och stridslystet i stället för tillbakablickande och förgrämt.

---

Jag har inte på långt när utforskat denna kontinent i samma utsträckning som Tigerstedt eller Engdahl, men jag känner igen svindelkänslan från den plötsliga dubbla insikten om hur väldigt och lockande det humanistiska vetandet är och hur lite man känner till och förstår sig på det. I mitt fall var det när jag någon gång under gymnasietiden läste Sven Fagerbergs Bronshästarna. Jag begrep inte mycket – mer än att detta ville jag begripa mer av.

----

har jag dammat av vårt exemplar av

som den gamle införskaffade, och läste på -70-talet
MEN
skam till sägandes ej jag.

Nu ska det bli av!

Ilja Repin

2011-12-31T00:53:00.005+01:00

Jag har berättat om min fars stora konstintresse. Vi hade ju inte råd att resa till Mallorca eller ens Stockholm - vi åkte till Köpenhamn och gick på Statens Museum for Kunst, åt smörrebröd och avslutade på Tivoli innan vi tog tåget hem igen.
Detta sätt att umgås har ju, nu när jag har merparten av barnbarnen i Mälardalen och den yngste är 9 år, blivit en modell för mina Stockholmsbesök

När jag tidigt i höstas började planera årets julvistelse blev jag hänryckt när jag upptäckte att Nationalmuseums vinterutställning innebar att jag för första gången i livet hade chansen att se tavlor av Ilja Repin.

Plötsligt hör jag i andanom min far entusiastiskt beskriva sin beundran för denne konstnär - det är 40-tal, jag är 12-13 år.
Det är ju efterkrigstid och Stalin är i färd med att bemäktiga sig Öst-Europa så att komma till ~~St Petersburg~~ Leningrad är ju otänkbart!

Så det bestämdes att årets museibesök återigen skulle bli Nationalmuseum.

Sedan började jag fundera:

Hur var det?

Hade jag inte sett en bok om Ilja Repin i faderns kvarlämnade bibliotek

Jovisst!

På försättsbladet står med min moders prydligaste stil:

Till Calle Julen 1942 från EVA

Boken är tryckt 1942 i Tammerfors,

heter rätt och slätt

ILJA Repin

En konstnär från Ukraina

Författare är TITO Colliander

Läs den spännande fortsättningen!
PS: Gott NYTT ÅR! den blyga

I väntan på bättre tider...

2011-12-30T00:38:00.003+01:00

Klicka gärna på bilderna för viss förstoring !

Efter en artikel i SvD som redovisade att man kommit underfund med att fysiskt aktiva åldringar har en 50-årings pigghet i immunsystemet, är jag mån om daglig motion. För närvarande är det dock litet knepigt att hitta tidpunkten för denna verksamhet:

- det är ju bara sex timmars äkta dagsljus

- det regnar

- det blåser minst kuling, var och varannan dag stormbyar.

MEN

Mina bekymmer är ju negligerbara jämfört med fåglarnas

De har flytt in i den lilla vik som finns att tillgå
när revet står under vatten.

Frågan är om det var så mycket bättre ifjor?

Det blåste ju föga

OCH

En hel del fåglar hade funnit för gott att i god tid uppsöka kontinenten

Adventslunch 2

2011-12-29T00:21:00.000+01:00

ELLER

snarare

Advents- KAFFE (jag drack vin...)

(äntligen blir det plats att rapportera fortsättningen på släktmötet 18/12 )

Väl framme vid vårt mål, nämligen

Nationalmuseum

stärkte vi oss med en fika

inför

Peredvizjniki

Följ den spännande fortsättningen

Växlande väderlek....

2011-12-28T00:21:00.012+01:00

27/12 -10 kl 13.07 -7°

27/12 -11 kl 12.23 +7°

Man kan även notera att kryptallen som skymmer Lekhyttan 2010 har

på grund av vissenhet avverkats...

Bilden från 15/10 -11

14° varmare - det blir många sköna kronor som jag slipper satsa på uppvärmning...

Annandagsmingel

2011-12-27T00:35:00.005+01:00

Igår avåts den femtionde av mig tillredda kalkonen.
Sedan hade vi mysigt Beisammensein.

Motsvarande stund 2004 fick vi de första rapporterna om tsunamin

I år var det Norrland och norra Svealand som drabbats av snöstorm, nerfallna trän och strömlöshet med inställda tåg som följd.

Vi hade hur mysigt som helst!

Inte går det åt så mycket elektricitet heller, +9°!

Statsminister 16:Olof Palme

2011-12-26T00:27:00.001+01:00

December har ju varit fyllt av upplevelser som måste rapporteras - det har blivit dålig plats för recenserande av mitt läsande - som dock tack vare vintermörkret varit ansenligt.

Men nu tack vare juldagsfriden tar jag tillfället!:

7 december skrev jag en kommentar till recensionen om Tage Erlander:

Till skillnad från den om Palme, som jag just läser, finns det ännu mer om just Tages tid som statsminister, om hur omsorgsfull, lyssnade, samtidigt till slut beslutsam han var. Hur hans mål var hela SVENSKA folkets VÄL, och inte enbart hans egen eller partiets ära och välgång!

DVS

Vi har ju nu kommit till statsministrar vars verksamhet jag som vuxen varit"utsatt för" och därför mest är intresserad av deras personliga biografi och bevekelsegrunder. Det gäller ju i ännu högre grad om Palme.

Redan i Erlanderbiografin finns mycket berättat om hur Palme blev dennes högra hand.

1953 anställes Olof Palme i statsrådsberedningen.

- Det Sverige TE lämnade över till efterträdaren Olof Palme 1969 var ett helt annat Sverige än det han fick ansvar för när han tillträdde som statsminister oktober 1946.

Största betydelsen för Erlander var att Palme stimulerade hans tankeverksamhet. Palme hade en intellektuell skärpa som sporrade honom. Han var språkkunnig och kunde umgås med engelsmän, fransmän och tyskar på ett sätt som Erlanders värmländska inte medgav.

----

Olof Ruin har träffande beskrivit förhållandet mellan den gamle och den unge:

"Tage Erlander och Olof Palme blev oskiljaktiga. De blommade i varandras sällskap"

När Tage blev tillfrågad om sin tankar om sin efterträdare lär han ha sagt:

(Tages värmländska humor förnekade sig aldrig!)

Palme? Nja, han är alldeles för begåvad för att passa som statsminister!

Mycket av det utrikiska kontaktarbetet överlämnade TE tidigt till Palme

Biograf för denna, den sextonde delen i serien, om Palme är Klas Eklund som ju var en nära medarbetare till OP i egenskap av sakkunnig i Finansdepartementet 1982-84 och 1989-90 samt i Statsrådsberedningen 1984-87, planeringschef i Finansdepartementet 1987-88.

KE gör också i sitt förord en reservation:

" Författaren sitter visserligen på unik information, men det är inte helt enkelt att skilja egna iakttagelser från den historiska klarsynthet som bör vara biografens strävan.

Dessutom:

Många unga socialdemokrater har vittnat om hur Olof Palme under de här åren (från 1955 då han blev förbundsstudieledare i SSU) så gott som överallt väckte entusiasm med sin slagfärdighet och öppenhet. Han lyckades som ingen annan knyta samman dagspolitiken med ideologi och framstegsoptimism. Han eggade med visioner om ett framtida bättre samhälle - och hur SSU:arna hade ett avgörande ansvar för att bygga upp det. Snabbt blev han den unga socialdemokratins idol.

1963 svors han vid 38 års ålder in i regeringen och blev via praktik som kommunikationsminister och utbildningsminister partiledarkandidat när Erlander 1969 ville tacka för sig.

Klas Eklunds biografi är mästerlig i sina koncisa och träffande formuleringar, varför jag i mycket väljer att citera.

" Palme valdes med acklamation under former som närmast är att likna vid en kröning "

Skillnaden gentemot Erlanders tillträde 1946 kunde knappast ha varit större. När denne efterträdde landsfadern Per Albin var han föga känd utanför den inre kretsen i partiet. Legendarisk är skrönan om hur den åldrige kungen trodde den nye statsministern hette Erlandsson. En norsk reporter var djärv nog att fråga den nytillträdde hur det kändes att betraktas som en nolla. Erlanders svar var signifikativt för hans lundensiska humor, men analytiskt mitt i prick:"Det är ingen dålig utgångspunkt".

"Palme däremot, började sin statsministerbana på toppen. och från toppen finns det bara en väg."

MEN

Som rådgivare och fackminister hade Palmes snabbhet, ettrighet och intellektualism inte utgjort några stora problem. När han nu blev nummer ett fick de egenskaperna större potentiell skaderisk. Palme saknade Per Albin Hanssons trygga pondus, inte heller hade han Erlanders förmåga att charma och landa på fötterna.

Förväntningarna hos olika grupper var för stora, alla ville ha allt meddetsamma. Dessutom blev tiderna sämre - 50--och 60-talens makalösa ekonomiska utveckling vändes i sin motsats. Det blev besvikelser och strejker.

Personkemin mellan Torbjörn Fälldin och Palme fungerade ej - valdebatten 1973 blev ovanligt hätsk och resulterade ju i "dött lopp" den s.k lotteririksdagen.

Utrikespolitiskt hade han sin bästa gren...

MEN

1976 blev han den förste socialdemokratiska statsminister sedan 20-talet

som tvingats avgå efter en valförlust.

Visserligen föll regeringen Fälldin på kärnkraften - men Palme fick i gengäld problem med löntagarfonderna:

Det förslag till fondsystem som antogs av LO-kongressen 1976 byggde helt på Meidners rapport och de som var med på kongressen berättar om en entusiasm som på ett väckelsemöte.

Internationalen sjöngs spontant och LO-tidningen satte förstasidesrubriken:

"Med fonderna tar vi över successivt"

Därmed var Palme LO: gisslan!:

Det socialdemokratiska partiet satt med en apterad granat i famnen.

Och som inte detta var nog inträffade Harrisburg, Geijeraffären - You name it...

Äntligen!

Valsegern 1982 var viktig för Olof Palme

Han satte igång med förnyad kraft för att genomföra sin politik

MEN det ville sig inte riktigt

- nya affärer dök upp

OCK

SÅ

Det ännu ouppklarade mordet.

Klas Eklund sammanfattar:

Mordet och dess efterspel är ett skäl till att Olof Palme och arvet efter honom under så lång tid knappast analyserats eller ens nämndes. Visst, han citerades då och då vid det egna partiets högtider, men någon seriös diskussion om hans betydelse eller hur hans arv skulle föras vidare förekom inte. Och från högerkanten blev det tyst. Många av dem som varit Palmes hårdaste vedersakare avstod från att kritisera den mördade.

Men tiden gick. mannen har för några blivit en myt. Bland yngre SSU-are är han en idol i samma klass som Che blivit för andra delar av vänstern. För en del äldre symboliserar han nog mer saknaden efter det som varit.

Även om Klas Eklund menar att tidens gång öppnat upp åtminstone för historiker att mera lidelsefritt diskutera hans gärning - han gör själv ett intressant försök att utvärdera vad OP åstadkommit och vad som hade hänt om inte mordet kommit emellan - är jag själv av den åsikten att det socialdemokratiska partiet ännu inte lyckats hämta sig.

Återstår sex statsministrar att lära känna!

Spänningen stiger....

Julafton 2011

2011-12-25T00:08:00.000+01:00

Jag var inbjuden till jullunch i Lund.

Barnbarnen är ju inte "BARN" längre

Trodde jag

Kl är 15.08

Vi, något äldre, fick vacker vänta med julklappsutdelningen tills Kalle Anka hade lekt färdigt!

Julefrid

2011-12-24T00:47:00.006+01:00

Vi 75+are i Vikens församling hade fått personlig skriftlig inbjudan till

Musikgudstjänst med efterföljande samkväm i onsdags.

Den inleddes med att en låga som tänts i Födelsekyrkan i Betlehem och sedan färdats

som en stafett genom Europa slutligen tände ett ljus på altaret i Viken.

Officiant var prästen Maria Svensson

Alla de gamla kära sjöngs.

Tenoren Julius Persson avslutade med O helga natt!

Sedan bar det av till kyrkstugan där det serverades glögg, kaffe och lussebulle.

 Det var ett väldigt samtalssorl -de flesta av oss var något låghörande så det krävdes koncentration!

 God Jul

och

Fred på jorden

tillönskas oss alla!

Adventslunch 1

2011-12-23T00:57:00.004+01:00

Klanen var samkallad till restaurant Siam i Gamla sta´n kl 12.30

Punktlighet kan noteras!

I de djupa källarvalven församlades vi till ett antal av 17 stycken.

Vi smorde kråset med thailändsk mat och njöt av samvaron.

SEDAN

vandrade vi vidare mot målet i fjärran.

Följ den spännande fortsättningen

Födelsedagsbarn 25

2011-12-22T00:14:00.002+01:00

Årets sista födelsedagsuppvaktning på årets mörkaste dag.

Föremålet är här i famnen på den gamle som just kvitterat ut sin realskoleexamen.

Året är 1946

Kära svägerskan har, genom sin födelse 22/12 1945, alltid varit en budbärare om ljusare tider!

Men det dröjde ju innan vi efter WW2 fick varmvatten i kranarna....

Så här 55 år senare är hon i full färd med att etablera sig som dubbelfarmor!

God Jul

och

ALLT GOTT för det nya året önskar vi henne idag!

Julbesök 1

2011-12-21T00:49:00.006+01:00

Sedan den gamles bortgång har mina julfirarvanor förändrats.Numera åker jag ju upp och träffar Mälardalssläkten en adventshelg.

I fjor när jag på fredagsförmiddagen (13/12) tog mig en promenad i Mesta var det snövinter. Dessutom hade en av villorna brunnit.

I år var det inte så dramatiskt.

Klicka på bilden så blir den läsbar

Någon snö syntes ej till, och eventuell dramatik låg minst 1500 år tillbaka i tiden.

Rena blåsippsbacken...

Nyförvärv 2

2011-12-20T00:14:00.003+01:00

De sista 25 åren tålde den gamle inte kaffe - så vi gick över till te till 100%.

På åttiotalet följde resten av familjen denna vana.

MEN

Någon gång under 90-talet började ju 35+arna gå över till kaffe...

Vid släktträffarna i Viken hördes allt högljuddare klagomål

på vår 40-åriga kaffeapparats tillstånd.

SÅ

Årets julklapp till klanen är således att det nu finns moderna grejor att tillgå!

Väl bekomme

Jan Vermeer

2011-12-19T00:51:00.000+01:00

Jag håller på att leta fram julklappar. Enligt min HIP-princip letar jag bland ärvda skatter. Ovanstående lilla häfte fanns i morbror Rulles kvarlåtenskap. Han var mycket konstintresserad och målade själv tavlor, företrädesvis kopior av gamla mästerverk.

Flickan med turbanen vet jag att han kopierade i olja flera gånger.

Den finns i Haag, Mauritshuis och har ju blivit underlag för en film.

Häftet är tryckt i Holland 1949. Det innehåller bilder, företrädesvis i svartvitt, av alla de 36 målningar som man med säkerhet vet att de är målade av Vermeer. Texten (24 sidor) till monografin är skriven av Frithjof van Thienen, professor i konsthistoria vid konstakademin i Amsterdam.

Jag råkar veta att tillsammans med vännerna Lilly och Konrad Brunkwall, som hade bil! (en raritet 1949) gjorde moster Elsa och morbror Rulle sin första utrikesresan efter WW2 just till Holland och jag är övertygad att häftet införskaffades i samband härmed.

Spetsknypplerskan finns på Louvren i Paris

Beundran för Vermeer överfördes till mig och jag har alltid passat på att vid museibesök se till att betrakta de Vermeertavlor jag fått chansen att se.
Av de 35 i boken där museet finns angivet finns 8 i Holland och 11 i USA.

Jag har faktiskt sett 9 stycken av de 36 bevarade!

OCH

När jag sitter och putsar silver och lyssnar på min nyinköpta radio får jag plötsligt höra en yngre, ej strokedrabbad, Tranströmer läsa sin dikt:

VERMEER

Ingen skyddad värld...Strax bakom väggen börjar larmet

börjar värdshuset

med skratt och kvirr,tandrader tårar klockornas dån

och den sinnesrubbade svågern, dödsbringaren som alla måste

darra för

Den stora explosionen och räddningens försenade tramp

båtarna som kråmar sig på redden, pengarna som kryper ner i

...fickan på fel man

krav som staplas på krav

gapande röda blomkalkar som svettas föraning om krig.

Därifrån och tvärs genom väggen in i den klara ateljén

in i sekunden som får leva i århundraden.

Tavlor som kallar sig "Muiklektionen"

eller "Kvinna i blått som läser ett brev" _

hon är i åttonde månaden, två hjärtan sparkar i henne.

På väggen hänger en skrynklig karta över Terra Incognita.

Andas lugnt... En okänd blå materia är fastnaglad vid stolarn.

Guldnitarna flög in med oerhörd hastighet

och tvärstannade

som om de aldrig varit annat än stillhet.

Det susar i öronen av antingen djup eller höjd.

Det är trycket från andra sidan väggen.

Det får varje faktum att sväva

och gör penseln stadig.

Det gör ont att gå genom väggar, man blir sjuk av det

men det är nödvändigt.

Världen är en.Men väggar...

Och väggen är en del av dig själv-

man vet det eller vet det inte men det är så för alla

utom för små barn. För dem ingen vägg.

Den klara himlen har ställt sig på lut mot väggen.

Det är som en bön till det tomma.

Och det tomma vänder sitt ansikte till oss

och viskar

"Jag är inte tom, jag är öppen".

Född: 1632
Födelseplats: Delft, Holland
Födelsenamn: Johannes van der Meer
Död: 1675 i Delft

Jan Vermeer är numera ansedd som en av de största holländska målarna, men så var det inte i hans livstid. Han hade svårt att försörja sig, och var förbisedd i 200 år.
Föga är känt om hans liv mer än att han dog fattig och ung, efterlämnande hustru och 11 barn.
Vermeer beundras för sin realistiska stil, sin sensibla behandling av färgen och sin originella penselteknik.

"Vermeer är en färgens och ljusets store mästare"

Arvegods

2011-12-18T00:52:00.000+01:00

Enligt HIP inköper jag numera inga julklappar utan ser mig om i högarna med ärvda grejor. För barnbarnsflickorna letar jag bland "diverse nipper" som en bouppteckningsman uttryckte sig. Själv hade jag en del verkligt värdefulla smycken - men de blev omhändertagna av en tjuv i slutet av 70-talet i samband med ett inbrott. Efter det har mostrarna ju gått bort och guldskatten har i någon mån fyllts på.

På bilden min mamma Eva *06, väninnan Cais och moster Elsa *1905;

I moster Elsas kvarlåtenskap fanns denna medaljong. Jag minns som barn att den innehöll en hårlock från hennes man, morbror Rulle, som hans mamma tagit när han var späd.

Efter hennes död 1981 har den legat oöppnad i mitt smyckeskrin.

Häromdagen öppnade jag den

Et voilà

De fem år hon hann vara änka förvarade hon i den bilder av sina kära döda!:

Mamma Anna, syster Eva och sin käre Rulle!

Installation

2011-12-17T15:26:00.002+01:00

Alla våra gamla radioapparater har vandrat till de sälla jaktmarkerna.

Jag har bara en klockradio med usel ljudkvalitet och en stor HI-FI anläggning Anno dazumal (80-tal) med jättelika högtalare i "Stora rummet".

Så jag unnade mig att köpa en radio att ha i köket som sällskap vid hushållsbestyren.

Jag packade upp och satte mig att läsa den 25 sidiga finstilta bruksanvisningen på fem språk

Det visade sig att det var egentligen bara TRE saker man skulle göra:

1. Sätta i kontakten

2.Ställa in önskad station

3. Vrida upp önskad volym

PRECIS som förr i världen !

Julshopping

2011-12-16T00:26:00.000+01:00

Jag har länge tänkt att jag behöver köpa nya dammsugarpåsar. Detta innebär att jag måste uppsöka vårt nyligen utvidgade köpcenter (som den gamle redan på 80-talet döpt till Helvetets förgård)

Enligt mitt HIP-koncept passar jag på att uträtta flera inköpsbehov för att reducera bensinåtgången. Denna gång blev det därför även en kaffebryggare och en radio.

Följ den spännande fortsättningen!

18 kg persilja

2011-12-15T00:26:00.001+01:00

Från Blekinge meddelas att barnbarnet Tove under Nobelfesten dvaldes i köket!

"Tove Hagström är en tjej med ambitioner, som går andra året på Restaurang och livsmedelsprogrammet. När hon blev tillfrågad om hon ville hjälpa till i köket på Nobelmiddagen i Stockholms stadshus, så fanns ingen tvekan."

Bl.a. ingick i uppgifterna att hacka 18 kg persilja...

Terminsavslutning

2011-12-14T00:08:00.007+01:00

Det gamla lossas

Inemellan kulingstötarna har 55+arna avslutat renoveringsarbetet. Vi bestämde redan i september att jag behövde sätta in ett nytt fönster eftersom det gamlas karmar (40 år) var betänkligt ruttna.

DOCK

Vid beställningen framkom att det var leveranssvårigheter, kunde utlovas först vecka 49.

Det nya bäres in

Så var det på plats!

Natten går tunga fjät...

2011-12-13T00:44:00.002+01:00

Det är nu tre år sedan vi hade en äkta "live" Lucia på Kalvlyckevägen.

Stjärngossen har gått hädan...

MEN

Till forna tider återgår min tanke än så gärna!

Kära syster lussar för tant Borgström på Persgatan 53 1947 (?)

Adventsmingel

2011-12-12T00:36:00.000+01:00

Storm och fastighetsskötsel har inverkat menligt på bloggrapporteringen. Men här gäller det att ta nya tag: Bilden ovan är från adventslunchen, som avslutades med ett besök på Galleri Hamnen. Där föll en tavla Lundagänget i smaken, varför den inköptes. På grund av att utställningen varade till den 4 december kunde den inte avhämtas förrän detta datum.

Tavlan ifråga är utförd av Peter Engberg och kan ses överst till höger.

Vi var många som stod i kö vid utlämningen.

SEDAN

När jag kom ut visade det sig att grannen, Sjöfartsmuseet, på grund av att det var Julskyltningssöndag hade öppet. Det pågick en verkligt intressant bildvisning med foton av gamla Vikenbor. Åskå-och -hörare var själva, något yngre, men dock "Gamla" Vikenbor och kunde berätta åtskilligt om de porträtterade och livet i hamnen för 100 år sedan....

Nobel forts

2011-12-11T00:45:00.002+01:00

Hela dagen igår ägnade jag åt Nobelprisutdelningen. Efter förmiddagens Fredsprisutdelning i Oslo var det ju dags för de återstående i Konserthuset i Stockholm.

Det är väldigt intressant att höra presentationerna VARFÖR de olika pristagarna belönas. Dessutom fick vi inledningsvis höra Nobelstiftelsens ordförande Marcus Storch berätta om de fem förutsättningar som gjorde Alfred Nobel till en så framåtblickande donator.
Sedan är det ju alltid spännande att följa "Årets fest" från parkettplats:

Mäktigt!

2011-12-10T16:09:00.001+01:00

Efter att ha lagat mat för helgen och tagit mig en uppfriskande promenad längs stranden i 13-15 sek/m bänkade jag mig framför Tv:n för att se prisceremonin från Oslo. De senaste åren har Fredsprisutdelningen varit den för mig mest givande.

I år var det bättre än någonsin!

Både Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jaglands inledande tal där han bl.a. sade:
"Alla med medkänsla för barn och kvinnor som blir misshandlade och dödade; alla med tro på att det finns en framtid utan våld och krig hyllar er i dag i respekt för den vilja till handling ni representerar"

OCH

de tre belönade kvinnornas, människorättsaktivisten Tawakul Karman från Jemen, den liberiske fredsaktivisten Leymah Gbowee och Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, tacktal gjorde stort intryck. Inledningsvis satt de litet passivt, de två från Liberia allvarliga, unga Karman (32) flickaktigt leende

MEN

När de kom upp i talarstolen visade de var och en på sitt sätt upp en magnifik pondus och glöd för kvinnors rätt till fred och jämlikhet och utbildning. Tawakul Karmans flickaktighet var som bortblåst och hon talade, på arabiska, sig varm för en fredlig revolution med införande av en humanitär korruptionsfri demokrati för alla folk i synnerhet för de i arabvärlden. Hon uttryckte sin tacksamhet över att hon genom att tilldelas fredspriset fått tillgång till en estrad för sitt budskap som når ut globalt

VINST!

2011-12-10T00:43:00.000+01:00

När jag var å Paul Jönskas julmarknad i lördags tog jag ju 10 lotter hos Märta

OCH

Bland dem fanns nr 35 = en vinstlott!

Jag vann ovanstående "stege" för köksskåpen, konstfärdigt tillverkad av Lennart Johansson.

Tak

2011-12-09T00:17:00.000+01:00

Igår lämnade jag in bilen för att få på vinterdäcken. Jag var således tvungen att vandrande ta mig hem genom byn. Då observerade jag denna dam som hackade sönder vass.

Även hon hade råkat ut för att vasstaket under stormen hade blivit tilltufsat

(Klicka på bilden så kan man observera den vassbeströdda gräsmattan)

Utanför nästa hus stod en bil med firmanamn Skånetak.

MEN

De var inte där för att laga, utan hade redan innan stormen lagt ett nytt tak

DOCK

finns det även uppmuntrande blickfång i trädgårdarna!

Old Singers

2011-12-08T00:34:00.002+01:00

Old Singers skulle sjunga på Lekmannakårens möte i Vikens kyrkstuga igår så på änkegrannens inrådan infann jag mig. Jag fick mycket trevligt bordssällskap:

Dessa tre personer hade i halkan och eftermiddagsmörkret åkt ända från Malmö!

Detta på grund av att en hustru, damen i mitten, som enbart är sommarboende i Kullabygden envisas med att även under vinterhalvåret fortsätta att vara medlem i Old Singers.

Jag har ju tidigare vidarebefordrat min entusiasm för Leif Ahlbergs mästerliga och roande ledning av kören, som för kvällen verkligen var i form, både i den inledande mera sakrala delen och i den avslutande profana.

De var så medryckande så jag glömde plåta dem i sina tomteluvor!

Mellan framträdandena fick vi lyssna på kontraktsprost John Liljedahl, som berättade vad det innebär att vara just kontraktsprost!

En avslutande panoramabild på kören. Änkegrannen står framme intill flygeln just till höger om LA

Statsminister 15:Tage Erlander

2011-12-07T00:20:00.001+01:00

Tage Erlander

1901-1984

Värmlänning och Lundensare

därför en favorit!

1914 Börjar studera vid läroverket i Karlstad

1920 Till Lund. Studier i matematik, fysik och nationalekonomi

1922 Kurator vid Värmlands nation

1928 Blir medlem i socialdemokratiska partiet

1932 Väljs in i riksdagens andra kammare

1939 Statssekreterare i socialdepartementet

1945 Ecklesiastikminister

1946 Statsminister och socialdemokratisk partiledare
1969 Avgår efter 23 år som stadsminister

1946 var jag 11 år. Jag gick i femman och hade just lärt mig stava till ecklesiastikminister! Under hela skoltiden kändes det naturligt att den där Erlander var STATS-ministern. De gamle pratade förstås ofta om Per Albin...
1953 började jag läsa medicin i Lund och gick på min första statsministerafton.Då lärde jag känna den Tage, som resten av befolkningen först blev bekant med via Hylands hörna 1962

Jag har ju tidigare utlovat att berätta om DUG och DYG

Nu citerar jag Lärdomens Lund sid 198/344:

En gång hade O.P. Sturzenbecker i en artikel i Aftonbladet häcklat Lund studenter för deras bristande frisinne och framtidstro och kallat dem Unga gubbar. Efter ett par årtionden dyker Orvar Odds vedernamn upp på nytt, men nu med omvända förtecken. Det usurperades av studenterna själva som ett självironiskt namn på en skämttidning - Den unge gubben - utgiven av ena av (18)80-talets lundensiska studentklubbar, Lilla diskussionsföreningen. Namnet övergick senare att bli beteckningen på den sammanslutning, som de mera radikala medlemmarna i diskussionsföreningen formerade. För Lunds studentkår kom studentklubben Den unge gubben, mera känd under förkortningen DUG, att spela samma roll som den radikala studentföreningen Verdandi i Uppsala.

----

Formellt upplöstes DUG år 1891. Men de ledande inom kretsen fortsatte att göra sig gällande i nya sammanhang. Epilogen i DUG:s hiostoria utgjordes av en diskussion om socialismen den 14 maj 1891. Inledare var Paul Rosenius och inbjuden att delta var den socialdemokratiske politikern och journalisten från Malmö, Axel Danielsson. Detta datum har av Lidforss betecknats som den akademiska socialismens födelsestund.

Vad hände sedan?

JO:

Fortsatt referat från Lärdomens Lund:

I närmare kontakt med med den samtida sociala verkligheten stod föreningen Studenter och arbetare. Den bildades ursprungligen 1893, upplöstes efter kort tid men återuppstod tre år senare med nya krafter i ledningen. Idéerna till denna sammanslutning kom närmast från The Fabian society i London som med skrifter och föredrag gav spridning åt socialistiskt färgade åsikter: till den engelska gruppen hörde många intellektuella, bland annat Bernard Shaw. Samma år som Studenter och arbetare nybildades, 1896, stiftades DYG - De yngre gubbarna - en generationsförnyelse av det äldre DUG.

Tillbaka till Erlanderbiografin:

I februari 1923 konstituerades Matematiska sällskapet i Lund, en förening öppen för naturvetare av skilda slag. Tage Erlander var en av initiativtagarna. Han blev sällskapets förste ordförande och demonstrerade som sådan organisatoriska talanger.

Han valdes också till ordförande i den kutlurradikala föreninge DYG, arbetade som kurator vid Värmlands nation, engagerade sig i kår och studentpolitiken, skrev spex (sic!)och ordnade fester. Hans intresse för samhällsfrågor växte. Den blyge, lätt förläste idealisten mognade snart till en politiskt medveten socialist. Han skrapade också 1928 ihop till en fil.kand. i samhällsvetenskapliga ämnen (nationalekonomi, statistik och statskunskap) Han hade en licentiatavhandling i nationalekonomi på gång men den fullföljdes inte.

DYG hade traditioner.Där hade Bengt Lidforss, Knut Wicksell, Östen Undén och Ernst Wigforss varit med. I DYG fick Erlander två viktiga lärdomar som han och hans vänner måste beakta, om de skulle kunna uträtta något: dels att dra en skarp gräns mot kommunismen, dels att söka kontakt med den organiserade arbetarrörelsen.

En s.k. Q-vers i studenttidningen Lundagård, skriven av Hjalmar Gullberg porträtterar E. så här :

Det finns i kåren mången man
vars tunga går som den var smord
och som i Lund sitt rykte vann
med sitt förråd av ord...

Men hell Erlander, fast hans lans,

har spets och kan ge djupa sår,

då i politisk vapendans

för DYG han går.

Ty den, som träder närmre , ser

att bak pinzenezen ler

en blick helt öppen, varm och mild

det är Erlanders bild

Vi som via medierna bevittnat Socialdemokraternas nuvarande ledarrekrytering kan ju inte annat än utbrista

Det var bättre förr!

PA visade sig som ofta ha ett verkligt gott omdöme:

Under valkampanjen (1946) var Per Albin på besök i Uppsala, och kopplade efter ett möte av med bland andra John Lundberg och Ragnar Edenman. Det var bland initierade känt att Per Albin önskade avgå efter andrakammarvlet 1948. De talade om möjliga efterträdare. Per Albin satt tyst medan de andra kastade fram namn efter namn: Gustav Möller, Ernst Wigforss, Per Edvin Sköld, Torsten Nilsson. Efter en god stund tog Per Albin Hansson själv till orda:" Det var intressant det här men det är konstigt att ni glömt ett namn, det viktigaste, Tage Erlander."

Det var den 10 oktober 1946 som Erlander blev statsminister och partiledare efter PA:s plötsliga död den 6/10.

...och det gick ju bra i 23 år!

Vinterdags?

2011-12-06T00:33:00.003+01:00

I går kom den första snön.

Det var ju inte så mycket att hurra för, men ändå...

Det finns fortfarande växter som försöker lysa upp i vintermörkret.

Här Havtornsbär (Hippophaë rhamnoides)

Pinsamt intermezzo

2011-12-05T00:54:00.000+01:00

Hela veckan har gått i avkopplingens tecken. När jag var uppe på vinden för att hämta ner adventspyntet snubblade jag över en gammal deckare:
Pinsamt intermezzo på Bellonaklubben av Dorothy Sayers.
The Unpleasantness at the Bellona Club is a 1928 novel by Dorothy L. Sayers, her fourth featuring Lord Peter Wimsey.
Inspirerad av min omläsning av Gaudy Night avverkade jag snabbt även denna.

Den är nummer 98 i Delfinserien , (Inga dåliga grejor!), gavs ut på svenska 1963 och kostade 4.50

Hade jag inte redan haft boken, skulle jag föredragit att läsa den på engelska - översättningen är litet "förnumstig". Nu så här 45 år senare lägger jag ju märke till helt andra ting t.ex.

Written after Sayers' marriage to World War I veteran Oswald Arthur "Mac" Fleming, the book explores the effect the "Great War" had on its veterans. The book opens on Remembrance Day, a momentous occasion in a country where every adult had lost someone in the war. General Fentiman's shell-shocked grandson George tells Lord Peter:
“Oh rotten as usual. Tummy all wrong and no money. What’s the damn good of it, Wimsey? A man goes and fights for his country, gets his inside gassed out, and loses his job, and all they give him is the privilege of marching past the Cenotaph once a year and paying four shillings in the pound income-tax.”

Som alltid är DS´ stil mästerlig, underfundig och elegant. Det är inte bara Volvos värde som varar...

Julmarknad på Pål Jönska gården

2011-12-04T00:13:00.006+01:00

Änkegrannen Märta sålde lotter - Jag köpte 10 sycken - dragningen blir efter avslutad marknad

Efter två månaders VVVV har vi hamnat i en period med riktigt busväder. Storm och regn förtog mycket av trivseln.

Marknaden pågick mellan 13-15. Jag hade hos SMHI spanat in att det skulle regna mindre efter kl 14. I fjor när jag kom mot slutet var alla kransarna sålda - men inte i år...

Mysigast var det i glöggstugan

Där serverade hembakta kakor

Struvorna var godast!

Matiné

2011-12-03T00:03:00.002+01:00

Efter alla strapatser med adventslunch, storm och orientering tog jag ledigt på onsdagseftermiddagen genom att på TV3 titta på Broarna i Madison County med Clintan!
Som med Pianisten visade det sig att jag TRODDE jag hade sett den, men tydligen inte HELA, utan ett avsnitt i mitten. Det var ofta så förr att den gamle och jag började titta på en film, men upptäckte vi var för trötta och gick och la´oss.

Clint Eastwood * 31 maj 1930

En favorit alltsedan TV-serien Rawhide!
Ljudtrailern i inledningen, som gossarne älskade, ringer fortfarande i mina öron!

Efter stormen 2

2011-12-02T00:19:00.002+01:00

De som for mest illa av de väldiga vattenmassorna var villorna längs Strandridarevägen.

Under kulmen kring midnatt hade vågorna trängt upp 30-40 meter, fyllt garage och demolerat stenläggningar.

MEN

Under samtal med personer som liksom jag var ute och rekognoserade fick jag höra om den verkliga sensationen:

Hamnpiren, som invigts av Oscar II i två omgångar 1894 och 1903

hade raserats på en 30 m lång sträcka

Värt att föreviga !

Pepparkaksorientering

2011-12-01T00:30:00.004+01:00

Ulla och Bosse Öhgren ordnade igår Pepparkaksorientering i Pålsjö skog. Vi behövde inte stämpla, utan bara räkna pepparkakor vid de lågt sittande kontrollerna. Inte alla, bara de med jämnt nummer visade det sig, var försedda med "pepparkaka".

Det var för månadsskiftet november-december ett underbart väder, till och med de döda stubbarna var skönheter.

I förbifarten blev även jag dokumenterad (av Lena som lånade min kamera)

Inte ens vår mästerfotograf gick säker...

Efter stormen 1

2011-11-30T00:12:00.000+01:00

På måndagsförmiddagen var det ett riktigt angenämt väder. Vinden hade bedarrat högst avsevärt , 8° varmt i solens sken. Väl nere på stranden såg man hur vågorna sköljt upp 30-50 meter och lämnat en tångkransad sjö.

Stenarna på stranden hade förflyttats 20-30 meter upp på backen

Den nya bryggan var helt demolerad

Här från andra hållet ser man hur strandkanten sopats ren från sten...

En av finansiärerna till den nya, nu sönderslagna, bryggan stod och betraktade de sorgliga resterna

Av fyra bryggor var det bara den längst i norr, som man av bitter erfarenhet förr om åren lärt sig att demontera inför höst och vinter, som stått sig. Den lilla, näst sydliga syntes över huvud inte till,

medan stenbryggan längst i söder fortfarande var nästan helt under vatten...

Jag fortsatte min promenad längs Strandlyckevägen:

Vad hittar jag väl där?

Förste-Adventstormen

2011-11-29T00:38:00.003+01:00

Icke att förväxlas med BERIT!

Från SMHI:s hemsida:

En mild höst med mycket sydvästliga vindar höjde långsamt vattenståndet över det normala i Nordsjön och Östersjön. Berits framfart 26 november höjde nivåerna temporärt till drygt +80 cm över medelvattenstånd i Västerhavet. När adventstormen drog in under eftermiddagen 28 november steg vattenståndet snabbt när den kraftiga västvinden, med orkanstyrka i byarna, pressade upp vattenståndet till extrema nivåer längs med västkusten. På flera mätplatser steg vattenståndet till 120 cm över medelvattenstånd

Vi var ju denna gång ordentligt förvarnade.

Jag var redan kl 10.09 nere och fotograferade, här är det 12 sek/m 18 i byarna

13.19 blåser det 19 sek/m, 25 i byarna

16.09 var det ju redan mörkt, vinden hade stigit till ca 20 m/sek

OCH

där stod det och vägde för att kulminera kl 21-22 med 25 sek/m varav 31 i byarna.

Jag kunde ju inte se bara känna...

Jag låg och tittade på TV på andra våningen, något strömavbrott blev det inte den här gången. När det var som värst (Jag tittade på Morden i Midsummer kl 20-22) gungade hela huset till vid de ganska hårda stötiga vindbyarna. Jag släckte kl 23 då det lugnat sig betydligt, framförallt de hårda körarna. Innan jag somnade tände jag ytterbelysningen och konstterade att allt i närområdet verkade OK, tänkte

Det gick ju bra den här gången...

MEN

När jag hämtade tidningen på morgonen den 28de

visade det sig att stråtaket fått sig en bredsida även denna gång

Se även Gudrun och Per
OCH
Jämfört med andra här i Viken hade jag kommit lindrigt undan
LÄS den spännande fortsättningen

Adventsfirande med bloggförhinder

2011-11-28T00:28:00.003+01:00

Sedvanlig adventslunch gick av stapeln i förrgår. Jag lagade och serverade medan fotografsonen dokumenterade.

MEN

När han skulle förmedla resultatet för publicering på bloggen, så vägrade

The LOCAL module :

Rapporterade

account is full (quota exceeded)

Så jag tog som bildbevis ett kort på uppvaktningen:

Foton från Italienresan under novemberlovet samt Vin från Montepulciano
OCH
Högkvalitetschoklad från Frankrike

MEN
Strax innan det var publiceringsdax funkade det igen:

Husfotografen kommer ju sällan med
VARFÖR

Jag kompletterar med en bild från 1 advent 2005!

Bokbörsen!

2011-11-27T00:06:00.002+01:00

Jag har ju vid upprepade tillfällen beättat om vårt väldiga förråd av ärvda böcker och mina strävanden att läsa åtminstone dem jag "borde". Sedan kan jag ju inte låta bli att köpa nya. Det har ju genom bokus och adlibris blivit lätt som en plätt - och BILLIGT.

Nu när jag kommit igång med att OMLÄSA böcker, det gapar tomt i bokhyllan (vem har jag skänkt den boken till), den visar sig vara utgången på förlaget, har jag lärt mig att anlita Bokbörsen

Det är särskilt trevligt att skicka efter böcker från privatpersoner. Brevet ovan kom med en bok om kostade 29 kr - betydligt mindre än portot...

Det var på den tiden

2011-11-26T00:39:00.003+01:00

Boken om Södergatan har tydligen planerats i tre år.
Genom att min orienterarkompis Kurt Pålsson är medlem i Släktforskarföreningen och samtidigt läste i min blogg om Huldts Sportaffär, fick jag erbjudande om att deltaga.

OCH

Nu är boken färdig!
Vi medverkande inbjöds till ett samkväm på Stadsarkivet

Bokens huvudförfattare Gunilla Persson Aretoft berättade om det inspirerande men mödosamma arbetet att sammanställa allt material

Kurt har skrivit om Gustaf Adolfs torg

Vi blev bjudna på tårta, jag passade på att ta rosen i mitten (hm)
Jag har redan vid den första genombläddringen förstått att det är en väldigt intressant bok.

Recension inflyter vad det lider

Annorlunda

2011-11-25T00:36:00.002+01:00

Så här såg det ut för ett år sedan....

Jag fick klättra upp på taket och skotta redan den 29 november!

...och den här bilden tog jag med min iPhone igår.

Det är 9° varmt, och när jag äntrar trappan vid köksingången får jag kliva över Prins Gustafs öga,

MEN

det är inte den enda växten som novemberblommar!

Elräkningen blir ju behagligt reducerad

DET

kan ju behövas nu när vi här i södra Sverige kommit i strykklass!

Poveldiggarna

2011-11-24T00:29:00.002+01:00

Jag kan icke räkna dem alla...

dvs

Alla dessa sällskap.

Nu har jag blivit medlem i något om heter Poveldiggare - inspirerad av änkegrannen och att de förlade ett av sina möten till Vikens hemgård.

Jag är ju en av dem som diggat Povel längst!
Andra favoriter är
Måste vägen till Curacao gynga så?

som vi såg på förspel på bio 1959.

(Fram till äldste sonen födelse sprang ju den gamle och jag på bio under tentamensläsandet mest varje kväll...)

och senare grammonfonskivan

Vid pianot P. Ramel

En paus i förhandlingarna

Nästa möte blir i februari i HURVA

VVV=FFF

2011-11-23T00:58:00.242+01:00

2011-10-24

Efter en bedrövlig sensommar med regn och rusk har vi nu i två månader haft

VVVV

= Vänligt, Varmt. Vindstilla Väder

2011-11-15

Det har inneburit att det verkligen funnits tid att invintra trädgården

DOCK

har det efter att sommartiden upphört blivit alltför mörka eftermiddagar för några större insatser.

Hanna Lindmark 1860-1941

Frälst

Förmögen

Förskingrad

SÅ

Jag har kommit igång med Das Lesen!

Boken ovan fick jag låna av änkegrannen för flera månader sedan - en kväll när de inte var något på TV tog jag tag i den och schwisch läste jag den. Det är en förbluffande framgångssaga:
Berättelsen om hur Hanna Olofsson född 1860 bygger upp sitt företagsimperium Margaretaskolorna börjar med att hon 40-årig kommer till Östersund för att bli hushållerska på Kristliga föreningen för unga män:KFUM. Vad som hände henne de första 40 åren får man bara antydningsvis veta men på sid 20 står plötsligt:

Hanna hade varit nio år då fattigvården i Arnäs bjudit ut henne till lägstbjudande.(Jfr Harry M. i Nässlorna blomma...) Först av alla som skulle auktioneras ut den dagen hade hon lyfts upp på den stora stenen framför sockenstugan. Framför henne på kyrkbacken var sockenstämmans ledamöter samlade, en bit bort stod hennes far med tvååriga Albertina på armen och tioåriga Brita Carolina och fyraåriga Per bredvid sig. Än idag kunde hon hör sockenstämmans ordförande ropa ut henne:"Detta är Sara Johanna Nilsdotter. Hon är nio år, kallas för Hanna, är rask vid spisen och i ladugården. Hennes mor har just dött, fadern Nils Olofsson har ytterligare tre minderåriga barn att försörja. Vem vill taga detta barn att föda, kläda och kristeligt uppfostra.?"

Hon gick aldrig i skola, lärde sig läsa hos en av sina många fostermödrar, men kunde dåligt skriva. Hon skrev ogärna brev. Bristen på personlig skriftlig dokumentation har inneburit att man dåligt lär känna Hanna som person. Däremot staplas de företagsmässiga och ekonomiska framgångarna på varandra: Hon blir omåttligt rik och kan 1922 kontant köpa Steninge slott med inventarier!

Hanna hade ursprungligen hoppats bli missionär och hade när hon kom till Östersund just gått ett år som elev på Elsa Borgs bibelkvinnohem i Vitabergen i Stockholm .
Där hade hon lärt sig två saker:
1. Hon hade för dålig skolunderbyggnad för att bli missionär
MEN
2. Med Elsa Borg som modell insåg hon att även kvinnor kunde bli framgångrika företagare.
SÅ i Östersund hade hon strax hon organiserat upp matlaget för KFUM, också startat en matservering.

I trakten kring Stortorget fanns flera utskänkningsställen, caféer som serverade sprit och mat, brännvinsmagasin och vinhandel. Det som saknades var en matservering dit familjer kunde ta med sina barn utan att riskera att möta druckna gäster. Framför allt tyckte Hanna att maten ej var tillräckligt vällagad, hon var säker på att hon kunde bättre.

1902 var det dags:
Fyrtiotvå år gammal tog Hanna en stor ekonomisk risk och gav sig in på en verksamhet som hon egentligen inte behärskade. Hon skulle bli egen företagare och förutom matserveringen utbilda unga flickor i matlaning. Beslutet kändes ofattbart stort, hon bävade under sömnlösa nätter och bad till Gud om kraft.
---
Hanna var klar över hur hon skulle rekrytera arbetskraft. Hennes far, torparen Nils Olofsson hade varit gift tre gånger och hade tjugotvå barn (SIC!). De nio av hennes syskon som uppnått vuxen ålder hade stora barnaskaror, så det saknades inte arbetsvilliga unga släktingar att locka ner till Östersund.

Sedan hade hon tur att få en kompetent och trogen kompanjon:
En av de många gästerna var nivellören Axel Lindmark. Hans arbete på Generalstabens avdelning för Sveriges kartverk innebar att han reste runt i landet en stor del av året. Med tre unga pojkar som assistenter mätte han upp det svenska landskapet med hjälp av modern teknisk utrustning, som bara fanns hos Generalstaben. Vintertid satt han vid skrivbordet och analyserade resultatet.

Axel L. hade ett tungt år bakom sig. Hans unga hustru Clary hade dött i tuberkulos trettioett år gammal och han stod ensam med tre barn, det yngsta av dem tvåårige Roert, hade tuberkulos liksom sin mor.....

Våren 1903 stiger han in med sina tre barn på Hannas matservering, 4 mars 1904 gifter de sig. Efter att det blivit någon schism i KFUM:s (hyresvärden) ledning finner de för gott att flytta till Norrköping, där den första Margaretaskolan ser dagens ljus!

Klicka gärna på bilden för viss förstoring

Först jag hörde talas om Margaretaskolan var när jag bläddrade i mina föräldrars gamla fotoalbum.

Min mamma bör ha gått där 1928, således en av de första kullarna, startåret anges till 1927!

På den översta bilden står hon längst till höger, på den undre knäböjer hon längst till vänster

Sammanlagt öppnade 12 Margaretaskolor. Diverse Internetkällor informerar om etableringar i Norrköping, Stockholm (där den första av fyra etableringar startade lagom till olympiska sommarspelen 1912), Göteborg (Dicksonska palatset), Helsingborg, Linköping (servering vid stora torget, butik på Bokhållaregatan), Örebro, Borås, Västerås, Lund, Malmö, Jönköping.

Det var maken Axel som skötte bokföring och ekonomi, efter ett tag sa han upp sig från Generalstaben. Pengarna bara rullade in. De var båda djupt troende och skänkte minst en tiondel till kristen verksamhet. Storhetstiden var under Ekmans tid som statminister då de gratis upplät sitt hem Steninge för konferenser, seminarier och annan verksamhet med kristeliga förtecken.

Till skillnad från Ekman lyckades de kryssa förbi alla blindskär som depression, Kreugerkrasch etc.

Axel dör 26 juli 1935, Hanna senhösten 1941. De hade skrivit ett gemensamt testamente, som dock Hanna ändrade flera gånger efter Axels död, hon klarade inte av att inte ha fri disposition till hela förmögenheten själv.

MEN

att det var fyra kristna sällskap som var huvudarvtagare var fortfarande en självklarhet.

HUR

det hela gick kan man läsa om i Carl Otto Werkelids recension!

Adventsfint!

2011-11-22T00:03:00.000+01:00

Vid alla årstider samlade vi sten till vår stenläggning mellan kommunens asfalt och vår mur.

Väl färdiga fick vi vartannat år hålla efter ogräset.
I år har det vänliga vädret inneburit att jag är färdig i god tid före 1ste advent!

...och försvann i Kristianias mörker....

2011-11-21T00:03:00.122+01:00

När jag nu läst ännu en deckare som tilldrar sig i Konstantinopel och skall skriva en recension kommer jag osökt att tänka på pappa Calles uttalande: "Sade Tomas Burs och försvann i Kristianias mörker"
Han informerade om att det var ett citat från detektivromaner från Oslo (dåvarande Kristiania) som han läste som ung pojke. Han mindes namnet på författaren Stein Riverton

"den norske stjärnjournalisten som 1903 för första gången gav ut en detektivroman i Kristiania miljö under pseudonymen Riverton. Boken innebar ett omedelbart genombrott, inte minst i Sverige där böckerna om den Sherlock Holmes inspirerade problemlösaren Asbjørn Krog blev en stor publikframgång för Olof Dahlbergs bokförlag. Bara 1905–15 utkom över sextio Rivertonböcker. "

När så den gamle och jag träffades 1954 dröjde det inte länge förrän han började dra en lång historia (på norsk) om Tomas Burs som fångats av Asbjørn Krag men lyckades att smita undan denne genom att utbe sig få gå in i en " forrettning før att købe sig några tyttebær".

NÅVÄL

Nu är det inte Kristiania utan Konstantinopel som gäller! Jag får varje vecka mejl med erbjudanden från adlibris och härom månaden ett med extrapriserbjudande om ytterligare Barbara Nadel-pockets som utspelar sig i Konstantinopel. Jag skickade efter tre stycken!

Nu har jag läst den första: Djupa vatten som är den den fjärde i en serie på hittills fjorton deckare med kommissarie Çetin Ikmen. Jag har inte läst dem i ordning, häromåret läste jag den sjätte HAREM där jag rapporterade:

Jag har fått blodad tand när det gäller Barbara Nadels deckare från Istanbul.
Nu måste jag rekvirera dem på engelska - översättningen går tydligen trögt!.
Men det blir ju förstås billigare...
Jag har tydligen missat en : Deep Waters.

Vi möter dem alla, i List of characters, igen, men det har gått ett antal år.

Jag repeterar:
Inspektor Çetin Ikmen är gift med en turkisk djupt troende muslims kvinna, men härstammar själv på mödernet från Albanien. De har tillsammans 9 barn.
Hans unge medarbetare kommissarie Suleyman är gammal osmansk "adel". Rättmedicinaren Arto Sarkassian är armenier. Tidigare hade Ikmen en medarbetare Balthasar Cohen, jude, men denna har, efter att ha blivit skadad i 1999 års jordbävning, dragit sig tillbaka från polisarbetet, driver en juvelerarbutik. Där arbetar hans son Berekiah C. som Ikmens tonåriga dotter är förälskad i.
Den vars liv förändrats mest är Mehmet Suleymans. Han har avancerat till inspektor. Sist, i Arabesk, levde han i ett olyckligt äktenskap, påtvingat av sociala skäl (se ovan angående härstamning). Han har tydligen i Deep Waters brutit upp och är nu gift med rättspsykiatern Zelfa Halman. Hon är visserligen 100 % turkiska, men uppvuxen och utbildad på Irland och mycket emanciperad. Hon är i denna roman höggravid och föder vid 48 års ålder en liten prins Yusuf Izzedin till sin 12 år yngre make.

"Jag har tydligen missat en : Deep Waters."

Det är ju den jag har läst nu:

För varje del får man en ytterligare in inblick i Istanbuls kosmopolitiska befolkning. Denna gång är det albanerna. Det finns tydligen ett begrepp gjakmarrja, blodshämnd som i vissa släkter fortfarande praktiseras. I en sådan släkt inträffar så ett mord som Ikmen får i uppgift att utreda.

MEN

Det är ju så att hans MOR var albanska... han blir därför personligen involverad.

Det som gör Nadels berättelser så trovärdiga är att hon samtidigt involverar aktuell brottslighet som organförsäljning och narkotikasmuggling.

Nu ser jag fram emot att läsa nästa, och nästa....

Elixir

2011-11-20T00:58:00.004+01:00

Under mina promenader längs stranden har jag noterat att slånbärsbuskarna dignar i år.

Så dök det här receptet upp:

Simsalabim!

Det blir ju för nykterister att smaka - likör finns det ju fortfarande kvar av!

TINTIN

2011-11-19T00:03:00.009+01:00

den gamles och min livsstil HIP har ju bl.a. inneburit att vi sparat kilovis med gamla Bamse, Kalle Anka och andra seriemagasin, som från sjuttiotalet och framåt ackumulerades (här får intet förfaras..) på andra våningen.
De har varit mycket populära som godnattlitteratur för barnbarnen vid besök hos Farmor och Farfar.

Steven Spielburgs inspelning av TINTIN-filmen, som vi besåg under novemberlovet måndagen 31 oktober på Höganäs bio, har också inneburit att de sparade häftena

(inalles 9 med alla sidorna i behåll)

plockats fram och rönt stor uppskattning.

Mest intakt är det överst, på FRANSKA, som är föga angripet av tidens tand.

Det köptes 1974 i Paris!

1974

(mellansonen bakom kameran)

Här står vi i begrepp att äntra Eiffeltornet.

När jag under1990-talet och framåt återvänt till Paris, Florens, Rom etc , och även sett foton och hört om andras erfarenheter, och ser våra kort från 50-70-talen slår det mig hur mycket ÅTKOMLIGARE sevärdheterna var på den tiden. Nu är det ju timlångt köande som gäller....

Äntligen!

2011-11-18T00:54:00.005+01:00

Den här diktsamlingen bör jag ha fått i gåva någon gång strax efter den gavs ut 2001.

Inte har den blivit mycket läst....

MEN

Tack vare att han nu får Nobelpriset har det ju skrivits mycket om honom, recensenter citerar favoritdikter, vilket föranlett att den lilla pocketvolymen plockats fram på nattduksbordet!

Ur understreckare i SvD 7/10-11:

I praktiken visade sig 50-talets poetiska identitetskris bland annat i att många av dem som då framträdde behövde lång tid på sig för att finna sin identitet, i förkärleken för utstuderat litterära hållningar i både text och liv och i en känsla hos de unga av att befinna sig i skuggan av det hastigt avsomnade 40-talet.
För Tomas Tranströmer, som debuterade 1954, gällde inget av detta. Inte nog med att han med sin första bok var en färdig poet, med en egen stämma, så originell som det alls är möjligt att tänka sig i litterära sammanhang. Han demonstrerade också ända från början en egen hållning, en livsinställning och ett förhållningssätt till konsten som i ett slag gjorde honom fri från den avantgardistiska baksmällan.

Tack Nobelkommittén för att ni inspirerat mig att utforska denna härliga värld:

Redan i den först utgivna 17 dikter hittar man:

I den forsande stäven är vila

En vintermorgon förnimmes hur denna jord

vältrar sig fram. Mot husets väggar

smattrar ett luftdrag

ur det fördolda.

Omflutet av rörelse: stillhetens tält.

Och det hemliga rodret i flyttfågelsflocken.

Ur vinterdunklet

stiger tremulo

från dolda instrument. Det är som att stå

under sommarens höga lind, med tiotuen

insektsvingars

dån över sitt huvud.

Vintern är här!

2011-11-17T00:01:00.008+01:00

Solnedgång 15/11 kl 16.00

Strax soluppgång 16/11 07.33

Temperaturen är -3°

Det är frost i gräset

men vi är lika ivriga ändå!

och vädret bör inte klagas på!

Statsminister 14: Pehrsson- Bramstorp

2011-11-16T00:51:00.001+01:00

Axel Pehrsson 1883-1954

Blir statsminister i juni 1936 och avgår i september efter 101 dagar vid makten. Ingår i koalitionsregering med socialdemokraterna i oktober och blir jordbruksminister.

Vår siste statsminister som var född på 1800-talet! Även om jag inte hade klart för mig hans betydelse för svensk politik, var han tillsammans med Per Albin Hansson den första inrikespolitiker som jag personligen minns omnämnas i de vuxnas samtal.

Två rediga skånska mannar:

HÄR KOMMER MANNA
Här kommer manna
skånska manna det ser ni väl
freda ´granna
å´riga min liv å´själ.

Precis som Per-Albin kom Axel Pehrsson från "de djupa leder", men från myllan i stället för staden. Han blev faderlös vid tretton års ålder genom faderns självmord. Han var duktig i skolan, men fick inte studera vidare, eftersom modern behövde honom på gården, som han fick sköta från det han var 14 år. Hsn var stor och stark och smart - och kunde vid 25 års ålder flytta in med hustru i egen gård, Bramstorp på 32 hektar åker.

Axel tog genast itu med att rusta upp gården. Han hade förstått vad som krävdes för att överleva som lantbrukare. Precis som på barndomsgården handlade hans arbete om att jorden skulle ge mer avkastning. Det innebar förstås täckdikning och moderna maskiner. Dessutom gjorde han en stor satsning på djuravel. Han började med nötkreatur men gick sedermera över till grisar.

---

Hemma i kommunen blev han tidigt en respekterad man. Han fick många uppdrag. 1912 blev han ordförande i fattigvårdsstyrelsen: en viktig fråga för Axel och en fråga som verkligen engagerade honom.

---

Inom kommunen fick han sä småningom alla uppdrag av betydelse. De blev så många att man skämtade lite om honom: Han är allt utom barnmorska, sades det.

Hösten 1917 blev han riksdagsman och förblev sådan tills han en sommardag 1948 drabbades av stroke i talarstolen!

Ur Kristianstadsbladet 2004:

Efter socialdemokraternas valseger hösten 1932 inledde han ett nära samarbete med statsminister Per Albin Hansson. Samarbetet resulterade kommande år i en krisuppgörelse mellan parterna i jordbruks- och arbetslöshetsfrågor. Kompromissen, som har gått till historien under namnet "Kohandeln", innebar rent konkret att Per Albin Hansson nu kunde fullborda sin reformpolitik i riksdagen med hjälp av bondeförbundet som gav röstövervikt.
Det var Axel Pehrsson i Bramstorp som var den starke mannen bakom överenskommelsen, han fick ta strid med bondeförbundets ledare den mer konservativa Olof Olsson i Kullenbergstorp. Året därpå (1934) utmanövrerade han den då 75-årige "Kullenbergstorparen" och efterträdde honom som partiordförande.

Per Albin och Bramstorp kom väldigt bra överens - den senare valde t.o.m att skriva en bok om P-A betitlad : Vännen, arbetskamraten och hedersmannen.
Till skillnad från P-A var Axel P-Bramstorp 100% REALpolitiker. Han ömmade för sina gelikar, fattigt folk på landsbygden, och såg till att skaffa sig inflytande så att han kunde förbättra deras situation.

MEN

Det innebar också att bönderna kunde producera mera, vilket i sin tur innebar att vi under WW2,

till skillnad under WW1,

var självförsörjande.

När Per Albin dog 1946 minskade Bramstorps inflytande

MEN

Tillsammans hade de under mer än tio år manövrerat Sverige ur ekonomisk kris och lyckats hålla oss utanför världskriget med MAT på borden.

Nu när det krisar i Grekland och Italien är det intressant att läsa hur vi svenskar har varit lyckligt lottade - hur våra politiker kunnat samarbeta över blockgränserna för nationens gemensamma bästa!

Vi får hoppas de tillträdande Monti och Papademos kan reda ut att...

Födelsedagsbarn 24

2011-11-15T00:39:00.001+01:00

De bråda dagarna fortsätter

Dagens födelsedagsbarn är livligt sysselsatt med pappabestyr - både på 75-årsdagar och 40-årsfester...

Vi önskar honom även framöver många härliga stunder i familjens sköte!

Novembergodis

2011-11-14T00:05:00.002+01:00

Nu när jag har flera barnbarn vid akademin som behöver tips om billig, lättlagad, närande mat plockade jag fram detta alster.
Jag hade kvar matjessill från i somras och blev inspirerad att laga även nedanstående recept:

Klicka på receptet så går det att läsa!

111111111111

2011-11-13T00:40:00.003+01:00

När jag i fredags slog upp tidningen blev jag upplyst om dagens intressanta datum.

Once in a lifetime!

Jag stod med darrande hand kl 11 minuter över 11 på förmiddagen och försökte fånga en bild markerad med 11.11.11.

Se ovan
Det har ju nu under 2000-talets första decennium varit extra utbud i talmagi
OCH
För den gamle och mig signalerar den 11/11 kl 11 något helt annat...

Den 20220222 22.22 får jag nog ej uppleva misstänker jag...

Musik i Allhelgonatid

2011-11-12T00:51:00.003+01:00

Det händer så mycket så jag ligger efter med rapporteringen!

MEN

Bättre sent än aldrig:

Änkegrannen Märta är med i Old Singers

som ju leds av Leif Ahlberg

En inspirerande musikant
som satt samman ett njutbart program.

Das Lesen XVIII

2011-11-11T00:17:00.010+01:00

ELLER

NNN = Njuter Nöjt Novemberstillhet

Nu när novemberlovsfirarna åkt hem har jag tre härliga veckor utan större evenemang som skall förberedas. Det härliga "septembervädret" vi begåvats med gör ju att jag i lugn och ro kan invintra trädgården och ändå hinna med att "uppfånga mitt läsande".

Av de 40 böcker jag förväntade mig ha läst per den 15/9 har jag bara lyckats med TRE(!!) *

MEN

Inspirerad av besöket i Lund 2 november har jag nu avverkat den fjärde.
Som framgår av inlägg
från augusti 2010 satte jag igång och läsa den för ett och ett halvt år sedan år sedan,
rusade igenom de två första århundradena;
MEN
När jag hade läst färdigt 1800-talet (Från romantik till positivism) och kommit en bit in på 1900-talet (Från Autokrati över demokrati till byråkrati) upplevde jag att jag måste sakta ner,
gick tillbaka till 1851 då AF såg dagens ljus.

ÄNTLIGEN

fick jag klart på vad som dolde sig bakom de vördade namnen:
Sven Nilsson (1787-1883)
Martin Weibull (1835-1902)
Seved Ribbing (1845 -1921)
Alfred Berg (1857-1929)
Hans Larsson (1862-1944) och Ola Hansson (1860-1925) (de var nästkusiner!)
Bengt Lidforss
OCH
DUG och DYG
(kommer i en senare blogg!)

för att inte tala om vem som skrev spexet UARDA som hade premiär 1908 ...

* Jag har dock läst tre "utanför" listan :

Brighton Rock och
Ungdomsår
Gaudy Night
+ ett antal statsministrar, hittills 13/22 (DUG och DYG kommer när jag läst ut Erlander)

Pinnåvandring

2011-11-10T00:58:00.031+01:00

Fågelskådargänget har inte haft någon vidare lycka på sistone. Våra SUPERskådare, Hillmans, har noterat att det för närvarande är klent med fåglar vid kusten.

MEN

Vi vill ju så gärna komma ut och insupa litet frisk luft i glada vänners lag...

SÅ

Vi var dubbelt så många som vi brukar - även inländare hade mött upp!

Det beslöts att vi skulle träffas vid Örkelljungas klubbstuga och vandra en tur längs Pinnån

Pinnån är ett naturreservat

Den mest spännande faunan var tydligen under vattnet....

09.39.44
I dalen vattnets sorl i stilla ro
MEN

09.39.58

Fjorton sekunder och ett illavuret fall på grund av en brusten stav senare...

Digitalt

2011-11-09T00:09:00.029+01:00

Den 6 maj 2005 blev jag med digitalkamera!

Det blev ju ett PARADIGMskifte i mitt liv

MEN

De gamla var ju robustare!

Ovan ses de tre jag "avverkat" hittills....
2011-11-01 hände det sig så att, mitt under brinnande utflykt, när jag skulle "plåta" besöket på Louisiana, elektroniken pajade, zoomen fladdrade och så småningom annonserades SYSTEMFEL!

Sista bilden blev denna från Rungsted Kro.
Som väl är är man ju numera med iPhone så besöket på Louisiana blev ändå dokumenterat...
MEN
I Lund slank vi in på en fotoaffär på Klostergatan
OCH
det var EXTRAPRIS....

På två år har den här modellen blivit hälften så dyr och det som varit akilleshälen, ZOOM,
mycket bättre
Redan dagen efter gick jag ut för att prova

Vad är det jag ser på bryggan därborta?
Zoomen kopplas in
OCH

Mirabili dictu

Novemberbestyr

2011-11-08T00:12:00.000+01:00

GYU738 ska besiktigas före årsskiftet. Redan i september beställde jag tid = måndagen 7/11 kl 09.50

Söndagen ägnades åt den årliga städ-och tvättningen.

09.35 anlände jag till Bilprovningen

09.41 blinkades jag in

Jag hade laddat upp med tidning, bok och sudoku...
MEN

Redan 09.54 var det
KLART,
GODKÄNT;
Snickaren skulle komma och byta fönster, men ringde återbud eftersom det nya var "restnoterat", levereras vecka 48...
Nu sitter jag här och lyssnar på mistluren och vet inte riktigt vad jag ska göra med resten av mitt liv...